- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 34. 22 aug. 1941 /
20

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SR erövrar rymden, av Hans Dominik - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FE SIN

— 7 minuter och 54 sekunders flygtid
från Rom, konstaterade Montuori efter
en blick på klockan. Redan medan han
yttrade detta, dök Atlantens ändlösa yta
upp långt framför dem.

— Vi ha inte använt åtta minuter
mellan Rom och Spanien! Det är ju
obegripligt fort, blandade sig professor
Giovari i samtalet. Vår kollega Rug-
gero har rätt i att strålraketen himmels-
vitt överträffar stratosfärskeppen, och
här har han beviset. |

Nu kom professor Ruggero in från
kommandorummet.

— Nu kan ni lösa upp remmarna och
röra er fritt. Vi ha nu uppnått en has-
tighet av fem kilometer i sekunden och
behöva inte öka den inom den närmaste
tiden.

— Allting går ju på sekunden som
han har räknat ut det, sade Oriola, och
jag är övertygad om, att vi om femton
minuter kan sikta den amerikanska kus-
ten vid New York.

Ruggero hade rätt i att man nu kunde
Föra sig tfritt, ja, nastan forsftritt tvy
med den meteorlika hastighet, med vil-
ken man for kring jorden, gjorde sig cen-
trifugalkraften märkbar i att kropparna
undergingo stark viktminskning. Om nå-
gon reste sig för snabbt från sin stol,
for han ofrivilligt en meter upp i luften
men kom endast sakta tillbaka ned på
fötterna igen. Men man vande sig gan-
ska snart vid detta.

— Var i all sin dar har solen tagit vä-
gen? frågade Corriere della Seras kor-
respondent Pascoli från Popolo Romano.

Ja, vart hade solen tagit vägen? När
raketen startade från Rom för knappt en
halv timme sedan, stod solen i sydost och

tämligen högt på himlen. Efter vad
de resande tydligt kunde se, hade solen
på den korta tiden gått tillbaka mot
öster och sjunkit djupt. Den strålade
icke längre med vitt ljus, utan lyste kop-
parröd och vidrörde redan horisonten
där himmel och hav tycktes mötas.

— Framför oss ha vi nu kusten vid
New York, ropade profesor Oriola och
alla blickar vändes åter mot fören som
var vänd mot väster. Där låg land nå-
gonstans, men i den allt starkare fallan-
de skymningen var det svårt att urskil-
ja. Endast ljusen från den stora met-
ropolen förrådde, att en stad låg där.
Ljusen voro emellertid icke så många,
emedan klockan nu var fyra på morgo-
nen. Med sin väldiga fart hade Rugge-
ros raketskepp ilat före och snabbare än
solen på sin väg runt jorden. Sträckan
mellan Rom och New York hade den till-
ryggalagt på något över 23 minuter.

Villari, som uppehöll sig i komman-
dorummet, fick nu även tjänstgöra som
telegrafist. Från alla håll lämnade pres-
sens representanter honom telegram,
vari de skildrade sina intryck under des-
sa första 23 minuter av färden. I tele-
grammen förekom mer än en gång ut-
trycket ”femton gånger snabbare än so-
len”. De ville inte låta övertyga sig
om, att de kunde vänta med skildringar-
na tills raketen hade kommit tillbaka till
Rom och ändå varit i god tid. De ford-
rade absolut, att telegrammen skickades
med detsamma, varför Villari måste foga
sig efter deras önskan.

Han kunde göra det utan olägenhet,
emedan raketen vid denna tidpunkt inte
behövde någon extra betjäning vid styr-
ningen. Dess drivkraft var inställd så,

-

MAI h
=

Jag medarbetar nu permanent varje vecka

som alla tiders seriefigur 1 det läsvärda

Högaktningsfullt

TSaN Pl fed

20 TEKNIK för ALLA

att den fartförlust den var utsatt för
genom friktionen precis utjämnades.

Denna oundvikliga friktion hade vid
konstruktionsarbetet = vållat Ruggero
mycket bekymmer. Han visste att de
från himlen nedfallande meteorerna just
på en höjd av hundra kilometer bli glö-
dande genom friktionen och synas som
stjärnskott, fastän luften på denna höjd
är mycket tunn. Men han visste att des-
sa rymdens vagabonder fara in i jordens
atmosfär med en hastighet av mer än
tjugo kilometer i sekunden. Av denna
anledning hade han efter moget övervä-
gande beslutat sig för en hastighet hos
raketen av fem kilometer i sekunden.
Visserligen kunde man även vid denna
hastighet märka friktionens inflytande,
men den höll sig inom måttliga gränser.
Raketens metallväggar uppvärmdes så
mycket därav, att en angenäm rumstem-
peratur rådde i det inre, fast det utan-
för var fruktansvärt kallt.

Villari höll således flitigt på med av-
sändande av telegrammen. Förbindel-
sen med kortvågsstationen i Rom etable-
rades överraskande snabbt, och oavlåt-
ligt kommo pressmännen med nya tele-
gram. De skulle kanske inte ha gjort
det om de hade vetat, att deras telegram
blevo mottagna icke bara av den romer-
ska stationen utan även uppsnappades
på många andra håll och översattes till
respektive länders språk. Detta mång-
faldiga mottagande av telegrammen
berodde på att raketen endast befann
sig några kilometer under Heavyside-
skiktet. De från dess antenn utsända
vågorna reflekterades på annat sätt än
om vågorna kommit från jorden och
togo andra vägar. De utbredde sig näs-
tan likformigt åt alla sidor, och på
grund härav kunde en del amerikanska
och europeiska tidningar tack vare tids-
skillnaden berätta om flygningen tidi-
gare än de italienska tidningarna.

Åter hade det gått en kvart, och un-
der tiden hade det blivit mörkt. Endast
månskäran lyste bland de klart strålan-
de stjärnorna på himlen när Ruggeros
raket passerade den amerikanska väst-
kusten och fortsatte ut över Stilla ha-
vet.

— På jorden under oss är klockan nu
ett på natten, sade professor Oriola till
Montuori.

— Ja, torsdag morgon, svarade denne
efter litet funderande.

— Naturligtvis är det torsdag! Men
det blir väl inte torsdag i evighet.

— Nej, naturligtvis inte. Efter tors-
dag brukar det komma fredag, sade Mon-
tuori med ett leende.

— Inte alltid, fortsatte Oriola. I det
här speciella fallet kommer det en ons-

BLNVEST NER oe

ARG

se — ERROR

AREA

KA BARNTEATER ER RAN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:13:49 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-34/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free