Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SR erövrar rymden, av Hans Dominik - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ST
dag om igen. Just nu till exempel, sade
hån och kastade en blick på klockan på
väggen, är klockan på jorden under oss
ungefär 24. Nu far vi från torsdag åter
tillbaka till onsdag emedan vår raket
överskridit den rörliga datumgränsen i
riktningen från öster till väster.
Till att börja med syntes Oriolas på-
ståenden förvirra professor Montuori,
men till sist slog han sig för pannan
och utropade:
— Naturligtvis, herr Oriola, det hade
jag förbisett. Det är klart, att vi under
vårt ilande runt jordklotet än en gång
kommer att dyka in i onsdagen, men vi
stannar inte där länge, ty på den 180
längdgraden överskrider vi den fasta da-
tumgränsen och har härmed hunhit fatt
torsdagen.
I raketens inre hade man tänt alla lam-
por, varigenom rummet var behag-
ligt upplyst, men icke desto mindre kän-
de Ruggeros gäster sig sömniga. De läto
sina pennor och skrivmaskiner vila, gjor-
de det bekvämt för sig i sina fåtöljer och
dåsade. Samtalen stannade av och det
var så tyst i rummet, att alla hörde vad
professor Oriola sade till sin granne.
— Just nu måste vi befinna oss allde-
les intill datumgränsen, och om där fun-
nes bebott land i stället för oceanen skul-
le klockorna visa 22 på onsdagen ..
— Det stämmer, herr Oriola. Vår
utflykt till onsdagen har inte varat mer
än en kvart. Nu rullar vi upp torsdagen
från slutet mot början. Jag tänker att
när vi befinner oss över de japanska
öarna far vi åter in i aftonskymningen
för att över kusten av Korea få se solen
gå upp i väster.
— Får vi se solen gå upp i väster?
frågade Corriere de la Seras korrespon-
dent Alfieri tvivlande.
— Ja, det är riktigt, svarade Montu-
ori, under flygningen över Atlanten kun-
de vi se solen bli efter oss och gå ned i
öster, men över Stilla havet hinner vi
upp den, och nu kommer den således att
gå upp i väster.
Minut efter minut gick under det att
Ruggeros raket fortsatte med samma
enorma hastighet som hos en meteor.
— Nu måste vi väl redan ha de ja-
panska öarna under oss, hade Oriola just
sagt till sin kollega Giovari när horison-
ten i väster fick en ljusare färgton, som
sakta övergick i rött.
— Det är aftonrodnaden, som vi hun-
nit fatt, ropade Montuori. Han hade
knappt talat till slut förrän solskivan
långsamt steg upp över västra horison-
ten och med sina strålar belyste raketens
inre. Nu kunde belysningen släckas, och
redan började här och där en skrivma-
skin att klappra, när en skräll hördes.
I. nästa ögonblick rycktes dörren till
kommandorummet upp och Villari syntes
i dörröppningen. Med livliga gester vin-
kade han åt professor Ruggero att kom-
ma in i kommandorummet och förmådde
knappt dölja hur upprörd han var.
— Vad står på Villari?
— Det har hänt en olycka, professor.
Huvudstyraxeln har brutits av.
— Var är den avbruten någonstans?
— I packningsboxen, där den går ut
i det fria.
Professor Ruggero tog sig förtvivlad
om huvudet. — I packningsboxen Vil-
lari! Villari nickade. — Ja, jag är rädd
att den starka temperaturskillnaden är
orsaken till det. Inne i raketen tjugo
grader varmt och ute hundrafemtio gra-
der kallt. Jag kan inte förklara det på
annat sätt, ty den var gjord av det bästa
stål som går att uppbringa.
Ruggero sprang upp till styrinrätt-
ningen och grep tag i ratten, som nu gick
att vrida mycket lättare än förut. En
blick genom fönstret visade Ruggero, att
drivytorna inte följde rattens rörelser
utan stodo stilla. Genom missödet hade
raketen blivit omöjlig att styra. När
Ruggero fick detta klart för sig, höll
han på att falla ihop, men fattade sig
så småningom och sedan dröjde det inte
länge förrän han med sin skarpa hjär-
na blev situationen vuxen.
— Skicka ut ett radiotelegram, Vil-
lari! skrek han till sin medhjälpare. —
Försök komma i förbindelse med Hide-
tawa i Tokio eller med Gorla! Det är de
enda ställen, varifrån vi kan få hjälp.
Medan Villari höll på med kortvågsän-
daren satt Ruggero hopsjunken i en få-
tölj och tänkte än en gång över det läge
de kommit i genom axelbrottet. Det var
inte längre möjligt att reglera raketens
drivkraft. Oupphörligen skulle den med
den en gång uppnådda meteorlika hastig-
heten ila vidare västerut runt jorden. Så
skulle den hålla på i dagar och veckor,
kanske månader tills drivkraften i driv-
ytorna var förbrukad . . . eller tills .
Ruggero ryste när han tänkte på vad
som kunde hända. Drivytorna kunde ju,
sedan axeln brutits, icke längre fixeras i
sitt läge. Genom något yttre inflytande
såsom t. ex. luftmotståndet kunde de-
ras inställning ändras, och följden här-
av kunde knappast beräknas, Vilket
ögonblick som helst kunde denna propa-
gandafärd, som hade startats med så
stolta förhoppningar, sluta med en kata-
strof.
id sextiden på torsdagens eftermid-
Mår gingo Hidetawa och Yatahira ut
från den nya verkstadsbyggnad, som un-
der de senaste månaderna uppförts i
Hidetawas park. De hade just besiktigat
en ny stor trafikmaskin som nu stod
färdig i hallbyggnaden.
— Om vi ville, kunde vi göra en upp-
stigning på samma gång som italienar-
na och köra kapp med dem, sade han me-
dan de voro på väg till lantgården.
— Nej, Yatahira, svarade Hidetawa
avvisande. Professor Ruggero kom först
på idén med en rundflygning, och vi har
ingen anledning att konkurrera med ho-
nom. Följ med till mitt arbetsrum så få
vi höra, vad radion har att förmäla om
hans flygning.
Medan Hidetawa satte sig på en kud-
de gick Yatahira till radioapparaten och
kopplade in Roms kortvågssändare, som
just lämnade en skildring av de sista mi-
nuterna före Ruggeros start. Yatahira,
som längre tid vistats i Rom, förstod ita-
lienska språket tillräckligt för att kun-
na översätta vad som sades.
— En minut i tio. Raketdörren har
stängts. Maskinen stiger lodrätt upp ..-
på hundra meters höjd skjuter den snett
upp i höjden i riktning mot väster. Vi
tillönska professor Ruggero och hans
gäster en lyckosam resa.
— Ja, nu har de börjat sin flygning
och jag hoppas, att allt går lyckligt.
Yatahira endast nickade och började
ånyo syssla med radioapparaten.
— Vem är det ni söker komma i kon-
takt med? frågade Hidetawa.
— Jag tänkte försöka höra, vad man
säger ifrån raketen.
— Det kommer ni knappast att lyc-
kas med. Om en timme kan det kanske
vara möjligt, när strålskeppet befinner
sig över våra landamären.
Icke desto mindre höll Yatahira på
med sina försök, och efter cirka tjugo
minuter lyckades han få in morsetecken.
Under det att han skrev ned dem, läste
han upp det för Hidetawa.
— Raketen befinner sig nu över New
York. Den går femton gånger snabbare
än solen, omtalar hallåmannen, som Rug-
HÄSSLEHOLMS TEKNISKA SKOLA
KOMMUNAL LÄROANSTALT UNDER STATENS INSPEKTION
Nya kurser börja den 1 okt. Statsstipendier upp till 45 kr. pr mån. Fackavdelnin-
gar för maskinteknik (inkl. motorteknik), elektroteknik, husbyggnadskonst samt
väg- & vattenbyggnad med kurser om 2, 3 och 5 terminer.
veckor).
törer (B-kurs) börjar 10 jan. Nya lokaler med mod.
Progr. gratis, då denna tidn. nämnes.
Vägmästarekurs (40
Värme- och sanitetsteknisk kurs (7124 mån.). Yrkeskurs för el. installa-
laborat. Platsförmedling.
Små levnadskostnader.
TEKNIK för ALLA 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>