AUTOGIRO-BÅTEN — elt intressant experiment år man tro tyska experter, komma våra nuvarande segelbåtar att ge- nomgå en grundlig omdaning. De fram- tida segelbåtarna komma, anser man, att drivas fram medelst en rotorkon- struktion, som liknar autogirons. En- ligt uppgift skulle dessa segelbåtar få mycket högre hastighet än de bästa snaåbbseglarna för närvarande kunna prestera, Men segelbåtarna komma även att förändras vad själva skrovet beträffar. Det ha vi ju sett vägledande exempel på här hemma i Sverige. Den ljungström- ska skrovkonstruktionen kan komma att bli verkligt revolutionerande på detta område. I detta sammanhang kan man peka på hur lätt t. ex. en kanot kan byggas om för rotordrift. Detta är utan tvivel en intressant uppgift för de av våra läsare, som äro kanotister. Men studera först rotorns konstruktion! Härigenom kan kanske en del misstag undvikas. På en kraftigt förkortad mast äro två relativt långa och grovt profilerade ro- torblad anbragta vid ett lager, som gör det möjligt för seglaren att under seg- ling ställa in rotorn i alla upptänkliga lägen. (Fig. 1.) Masten är nedtill för- sedd med en styranordning. Rotorbla- den böra icke vara för korta, utan i stället långa och smala. De tillverkas lämpligen av oregon-pine eller därmed jämförligt material. Men man får tän- ka på att rotorbladen måste ha en viss tyngd, för att man skall erhålla vibra- tionsfri gång. När rotorn startas, vevar man på en vev, som är monterad på masten, och ro- torn börjar då rotera allt hastigare, Fig. 1. tills en viss gräns nåtts; d. v. s, till dess vinden icke förmår sätta rotorn i högre rotation. Samtidigt härmed kom- mer rotorn att verka som ett gyroskop, och man kan således medelst olika in- JE 26 TEKNIK för ALLA ställningar av rotorns lutning ha båtens läge under full kontroll. Naturligtvis är en startvev icke allde- les nödvändig. Man kan svinga i gång rotorn med handkraft, men skulle man råka ut för stiltje, kan man med denna anordning lätt ”veva” sig i land. Men nu kanske någon läsare undrar, hur i all världen rotorn hela tiden kan rotera med jämn hastighet samt dess- utom driva fram en segelbåt. Ja, då får vi gå till vidstående skiss, som klar- lägger detta fenomen. Fig. 2 visar ett rotorblad i genom- skärning. Vinden träfar rotorbladet i riktning A (I). På grund av sin form vrides det åt höger (II). Samtidigt bil- 'das på andra sidan av bladet, d. v. s. i vindriktningen — vid segling i med- vind samtidigt i båtens färdriktning — ett rum med förtunnad luft (U), där bladet drages in. Ju snabbare bladet rör sig, desto större blir dragkraften (III). Vindtrycket vid A räcker till för att hålla rotorn i rörelse och driva fram båten. Dragkraften vid U tillkommer dessutom. Denna alstras i tillräcklig styrka genom rotorbladets fördelaktiga form. Den bidrager till att båten kan drivas så snabbt som, ja, under vissa betingelser ännu snabbare än en segel- båt, där kölvattenssugning icke före- kommer. Detta slags båt är lättare att sköta än en segelbåt. Vid storm behö- ver man t. ex. inte reva seglen, utan man bromsar helt enkelt med bromsen, som är anbragt vid rotorns lagring. Men trots denna förklaring finns det kanske läsare, som tvivla på autogiro- konstruktionens värde. Därför har TfA gjort noggranna prov med en båtmodell försedd med en dylik rotorkonstruk- tion. Denna modell har konstruerats i ska- la efter en ”tänkt” riktig segelbåt. Skrovets form bör vara enligt den ljung- strömska principen, men vår modell är för enkelhetens skull annorlunda utfor- mad. Däcket är avrundat, och båten har sålunda fått en utpräglad strömlin- jeform. Vidare är båten försedd med en kabin, som självfallet bör vara vat- tentät. Seglarna komma således att sitta väl skyddade. Då den riktiga segelbå- ten dessutom är avsedd att byggas i två skal, ett inre och ett yttre, borde segel- båten kunna bli alldeles osänkbar. Någ- ra olyckor eller dylikt skulle således icke behöva ifrågakomma. Framför sig har föraren (båten är avsedd för två personer i tandem) en instrumentbräda med riklig instrumen- tering. Något i stil med civilflygpla- nens utrustning. Där finns sålunda en hastighetsmätare, så att seglaren hela tiden på ett mycket effektivt sätt kan kontrollera sin båts hastighet. Pitot- röret är anbragt vid den strömlinjefor- made båtens för. Vidare lägger man