NÄSSINGSIROR ROTORBLAD = (hävt träslag) Alto- Giro Ja egelbat KONSTR SerboVolo Vd) => [AI 33mng LG BLOCK JA FYLLNAD G.a märke till en gyrokompass, varvmätare för rotorn, mätare för avdriften, kloc- ka, vindmätare m. m. Således en mer än förstklassig instrumentering. Rotorn manövreras från kabinen med- elst en spak, precis som på en flygma- skin. På högra sidan har dessutom fö- raren en liten ratt för rodret. För att man skall kunna kontrollera rotorns fart är denna försedd med en bromsanord- ning, som står i förbindelse med en van- lig fotbroms (eller handbroms) i kabi- nen. Detta kan ha sin betydelse, då man fått för stor fart på båten eller om man råkar ut för storm. Då reglerar man lätt farten från sin väl skyddade och bekvä- ma plats i kabinen. I denna finns även ett par cykelpedaler, så att man vid stiltje kan ”trampa” båten i land. Ja, detta om vår rotorförsedda båt, men någon kanske invänder, att om den- na anordning går att ha på en segelbåt, skulle den väl även kunna apteras på en lätt bil ell. dyl. Ja, man kanske fres- tas att tro detta. Teoretiskt skulle ju friktionen bli mindre med en bil, om man avser den yta, som hjulen erbjuder. Men vid båtens framdrivande tillkommer även de fördelar som angavs av herr Archi- medes i hans berömda princip — en princip som vi hoppas att alla våra lä- sare känna till. EEE De > N ' |A YLLNAD VATTENLINJE EERO URKIE 3x3 Mm f Naturligtvis är det värt ett försök att montera en rotor på t. ex. en cykelbil. Man kan ju då hålla rotorn i gång med- elst tramporna. Den blir heller icke så tung att trampa, ty när man väl fått i gång rotorn, hjälper denna sedan själv till att hålla ett konstant varvantal. Genom en lämplig kombination mellan rotorn och bilens framdrivande genom Autogirobilen — ett tankeexperiment. trampning kan man kanske nå ett gott resultat. I alla händelser kommer sä- kert bilens hastighet att öka med en dylik rotor. Men den blir på samma gång en farlig sak att handskas med. Ty man kan inte gärna tänka sig en dylik bil med sina långa rotorblad, ro- terande med en hastighet av 100—150 varv/min., komma ”kryssande” längs en gata. Ty rotorn kan ju lätt ta med sig diverse fotgängare, som icke i tid hun- nit förpassa sig ur rotorbilens omedel- bara närhet. Modellbåten TEN slut vill vi ge några anvisningar för byggandet av den autogirodrivna modellbåten. Vi vill icke påstå, att den är fullt utexperimenterad, men den ut- gör dock en god utgångspunkt för fort- satta studier i denna intressanta fråga. Modellen bygges i balsa, men då det för tillfället är synnerligen svårt att få tag i detta material, kan man med för- del även använda sig av andra träslag. Lind är mycket lättarbetat. Först bygges skrovets huvudkonstruk- tion, varefter det avrundade däcket byg- ges upp på spant och longeronger. Kö- len, som utgöres av en bit bly, lägges i botten på båten, som därefter klädes med ritpapper! Härvid får man vara försiktig, så att man icke i onödan gör bucklor i klädseln. Invändigt strykes klädseln under arbetets gång med shel- lack. När detta torkat, har man fått en mycket hård yta och kan man sedan slipa ned alla skarvar fint samt utföra en god målning kommer modellen att få en riktig ”metallyta”. Därefter anbrin- gas kabinen, och man får vara försiktig, så att man icke kladdar ner fönster m, m. med lim. Rotorbladen förfärdigas av ett tungt träslag. Man får icke använda balsa härtill, ty då kommer icke rotorn att ro- (Forts. å sid. 23.) Författarnas modellbåt enligt autogiroprincipen.