önska vi ge uttryck år några reflexio- ner med anledning av ett föredrag, som sekreteraren i industrikommissionen, jur. kand. Erik Huss, nyligen hållit vid en semesterkurs i Insjön om industrins anpassningsproblem. Herr Huss beto- nade i sitt föredrag, att Sveriges indu- stri under åren närmast före krigsut- brottet befann sig i stadig ökning. Pro- duktionsvolymen steg med 25 9 under åren 1935—39. Svårigheterna för indu- att anpassa sig efter de nya för- hållandena blev därigenom mycket större. Omställningen = till krigsproduktion tog tämligen lång tid, förklarade herr Huss. Först under finsk-ryska kriget kom krigsproduktionen på allvar i gång och blev fullt genomförd sommaren 1940. Beklädnads- och ammunitions- fabrikationen har för någon tid sedan kulminerat, och kurvan för dessa indu- strigrenar är nu fallande, men beträf- fande den tunga upprustningen äro för- hållandena annorlunda. Fabrikationen av tyngre krigsmaterial tar av natur- liga skäl ganska lång tid. Tyngdpunkten i krigsindustrin förskjutes mer och mer till den tyngre upprustningen. Bygg Skansen hemma! En rolig uppgift för händiga pojkar och flickor nu när kvällarna bli mörka är att bygga upp en pappmodell av Skansen — hela Sveriges stora hem- bygdsmuseum — med gårdar, torn, staplar, bodar och djurhus. En vackert hopsatt modell blir beundrad, och den utgör också underlaget för ett roligt tärningsspel med verser. Försäkra Er genast om ett spel genom att ifylla och insända nedanstående kupong. ÖREN ex. ”SVERIGE PÅ SKANSEN?” å 22— (+ porto och oms. 0: 50) rekvire- ras härmed att sändas mot postförskott till Namn Adress POStAd TESS os orersosssr ss BITER Rö DE NSD: Denna rekvisition sändes i öppet kuvert (5 öres frimärke) till KF:s bokförlag, Stockholm 15 Om inte upprustningen varit så kraf- tig, förklarade herr Huss, hade vi säkert vid avspärrningen i april 1940 fått en svår depression. Nu uppslukade krigs- industrin vid denna tidpunkt en stor del av den lediga arbetskraften från andra områden. Talaren betonade också, att den minskade byggnadsproduktionen medfört en svårartad arbetslöshet ihom byggnadsindustrin, och befästnings- och dylika arbeten ha inte kunnat upptaga så stor del av den lediga arbetskraften, att nedgången i bostadsbyggandet kun- nat kompenseras. Dessa iakttagelser, byggda på känne- dom om faktiska förhållanden och med tillgång till realistiska siffror, låter oss ana något av det beroende av tröghets- lagen, som även näringslivet måste lyda under. Trots alla erfarenheter och trots de stora ansträngningar som gjorts, har industrin svåra anpassningsproblem att brottas med. Var hjälpen mot detta nä- ringslivets onda finnes att söka tvista som bekant de lärde om, och tvisten tor- de bli långvarig. Även om man vet, att den svenska industrin besitter en anpassningsförmå- ga, som i många fall visat sig överläg- sen många andra länders, får man onda aningar om hur situationen vid över- gången mellan krigs- och fredsproduk- tionen en gång skall bemästras. Visser- ligen gjorde herr Huss i sitt tal det - lugnande påpekandet, att den tunga upprustningsindustrin skulle fortsätta att ha högkonjunktur hela kriget ut och även fortsätta med detta efter freds- slutet, men man har ändå skäl att vara på sin vakt mot alltför långt driven optimism. Övergången från krigs- till fredsproduktion har i alla tider visat sig besvärlig. Ett faktum är ju, att de båda decennierna mellan förra krigets slut och detta krigs början var en för kort tid för världen att återhämta sig, därom vittnar den svåra depressions- perioden kring 30-talet. Många länder, i viss mån även Sverige, drogos med sviter efter den ända till krigsutbrottet 1939. + I samband med byggnadsindustrins problem är det ganska intressant att studera den skrivelse till Kungl. Maje- stät, som Sveriges Standardiseringskom- mission avgivit, och i vilken begäres ett anslag på 50.000 kronor för budgetåret 1941/1942 för standardisering inom byggnadsområdet. Av denna skrivelse framgår med all önskvärd tydlighet vilka stora svårigheter som möter, då det gäller att söka förbilliga byggnads- produktionen. Enligt skrivelsen har från olika berörda organisationer myc- ket starkt betonats, att en standardise- ring av vissa byggnadsmaterial är ound- gängligen nödvändig. Vilka ekonomiska fördelar, som kunna vinnas genom en mera allmän standardisering, heter det i skrivelsen, är praktiskt taget omöj- ligt att på detta stadium åskådliggöra, men de framförda synpunkterna visa, att en standardisering måste åstadkom- ma ett betydligt förbilligande av bygg- nadskostnaderna. Eftersom just ett förbilligande av byggnadskostnaderna. måste anses ut- göra en nödvändig förutsättning för att vår byggnadsproduktion åter skall komma i normala gängor, får man hop- Teknik för Alla:s ANNONSPRISER: Per mm.enkel spalt .... 35 öre D:o i svart/rött tryck .. 45 öre 1/1-sida i text, svart UrYCk sis oc SENRISN ere 200:— 1/1-sida i text, svart/ rött tryck ........... 250:— Omslagets sista sida, svart tryck .......... 250: — Omslagets sista sida, svart/rött tryck .. 800:— RABATTER: Belopp inom år och procent: 100/5, 250/7,5, 500/10, ?50/15, 3000/25, 5000/80. Saltbredd 59 mm. | Sidans format 3 sp. X 250 mm. De tekniska nyheterna först i IE Paostgirokonto 157992 pas, att det begärda anslaget, som sett i förhållande till de summor byggnads- produktionen uppgår till även under ganska tryckta perioder är försvinnan- de litet, skall ställas till förfogande. Vidare får man hoppas, att standardi- seringsherrarna verkligen lyckas lösa de svåra problemen och på så sätt med- verka till att skapa en nödvändig sti- mulans för byggnadsindustrin i dess betryckta läge. TEhNE REDAKTIONSKOMMITTR: föreståndaren för Tekniska Museet intendent Torsten Althin; verkst. ledamoten i Folkbildnings- förbundet fil. lic. Iwan Bolin; rektorn för Stockholms Tekniska Institut civ.ing. E. Walter Holm- gtedt; luftfartsinsp. eiv.-ing. Tord Äng- ström; ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska Museet. bergsingenjör Folke Lindgren. > att Vv td tr hd OH A NR ND Y Mo kb här cc