Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Just nu - Annonspriser - Redaktionskommitté - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
önska vi ge uttryck år några reflexio-
ner med anledning av ett föredrag, som
sekreteraren i industrikommissionen,
jur. kand. Erik Huss, nyligen hållit vid
en semesterkurs i Insjön om industrins
anpassningsproblem. Herr Huss beto-
nade i sitt föredrag, att Sveriges indu-
stri under åren närmast före krigsut-
brottet befann sig i stadig ökning. Pro-
duktionsvolymen steg med 25 9 under
åren 1935—39. Svårigheterna för indu-
att anpassa sig efter de nya för-
hållandena blev därigenom mycket
större.
Omställningen = till krigsproduktion
tog tämligen lång tid, förklarade herr
Huss. Först under finsk-ryska kriget
kom krigsproduktionen på allvar i gång
och blev fullt genomförd sommaren
1940. Beklädnads- och ammunitions-
fabrikationen har för någon tid sedan
kulminerat, och kurvan för dessa indu-
strigrenar är nu fallande, men beträf-
fande den tunga upprustningen äro för-
hållandena annorlunda. Fabrikationen
av tyngre krigsmaterial tar av natur-
liga skäl ganska lång tid. Tyngdpunkten
i krigsindustrin förskjutes mer och
mer till den tyngre upprustningen.
Bygg Skansen
hemma!
En rolig uppgift för händiga pojkar
och flickor nu när kvällarna bli mörka
är att bygga upp en pappmodell av
Skansen — hela Sveriges stora hem-
bygdsmuseum — med gårdar, torn,
staplar, bodar och djurhus. En vackert
hopsatt modell blir beundrad, och den
utgör också underlaget för ett roligt
tärningsspel med verser. Försäkra Er
genast om ett spel genom att ifylla
och insända nedanstående kupong.
ÖREN ex. ”SVERIGE PÅ SKANSEN?”
å 22— (+ porto och oms. 0: 50) rekvire-
ras härmed att sändas mot postförskott till
Namn
Adress
POStAd TESS os orersosssr ss BITER Rö DE NSD:
Denna rekvisition sändes i öppet kuvert
(5 öres frimärke) till
KF:s bokförlag, Stockholm 15
Om inte upprustningen varit så kraf-
tig, förklarade herr Huss, hade vi säkert
vid avspärrningen i april 1940 fått en
svår depression. Nu uppslukade krigs-
industrin vid denna tidpunkt en stor del
av den lediga arbetskraften från andra
områden. Talaren betonade också, att
den minskade byggnadsproduktionen
medfört en svårartad arbetslöshet ihom
byggnadsindustrin, och befästnings- och
dylika arbeten ha inte kunnat upptaga
så stor del av den lediga arbetskraften,
att nedgången i bostadsbyggandet kun-
nat kompenseras.
Dessa iakttagelser, byggda på känne-
dom om faktiska förhållanden och med
tillgång till realistiska siffror, låter oss
ana något av det beroende av tröghets-
lagen, som även näringslivet måste lyda
under. Trots alla erfarenheter och trots
de stora ansträngningar som gjorts, har
industrin svåra anpassningsproblem att
brottas med. Var hjälpen mot detta nä-
ringslivets onda finnes att söka tvista
som bekant de lärde om, och tvisten tor-
de bli långvarig.
Även om man vet, att den svenska
industrin besitter en anpassningsförmå-
ga, som i många fall visat sig överläg-
sen många andra länders, får man onda
aningar om hur situationen vid över-
gången mellan krigs- och fredsproduk-
tionen en gång skall bemästras. Visser-
ligen gjorde herr Huss i sitt tal det
- lugnande påpekandet, att den tunga
upprustningsindustrin skulle fortsätta
att ha högkonjunktur hela kriget ut och
även fortsätta med detta efter freds-
slutet, men man har ändå skäl att vara
på sin vakt mot alltför långt driven
optimism. Övergången från krigs- till
fredsproduktion har i alla tider visat
sig besvärlig. Ett faktum är ju, att de
båda decennierna mellan förra krigets
slut och detta krigs början var en för
kort tid för världen att återhämta sig,
därom vittnar den svåra depressions-
perioden kring 30-talet. Många länder,
i viss mån även Sverige, drogos med
sviter efter den ända till krigsutbrottet
1939.
+
I samband med byggnadsindustrins
problem är det ganska intressant att
studera den skrivelse till Kungl. Maje-
stät, som Sveriges Standardiseringskom-
mission avgivit, och i vilken begäres ett
anslag på 50.000 kronor för budgetåret
1941/1942 för standardisering inom
byggnadsområdet. Av denna skrivelse
framgår med all önskvärd tydlighet
vilka stora svårigheter som möter, då
det gäller att söka förbilliga byggnads-
produktionen. Enligt skrivelsen har
från olika berörda organisationer myc-
ket starkt betonats, att en standardise-
ring av vissa byggnadsmaterial är ound-
gängligen nödvändig. Vilka ekonomiska
fördelar, som kunna vinnas genom en
mera allmän standardisering, heter det
i skrivelsen, är praktiskt taget omöj-
ligt att på detta stadium åskådliggöra,
men de framförda synpunkterna visa,
att en standardisering måste åstadkom-
ma ett betydligt förbilligande av bygg-
nadskostnaderna.
Eftersom just ett förbilligande av
byggnadskostnaderna. måste anses ut-
göra en nödvändig förutsättning för att
vår byggnadsproduktion åter skall
komma i normala gängor, får man hop-
Teknik för Alla:s
ANNONSPRISER:
Per mm.enkel spalt .... 35 öre
D:o i svart/rött tryck .. 45 öre
1/1-sida i text, svart
UrYCk sis oc SENRISN ere 200:—
1/1-sida i text, svart/
rött tryck ........... 250:—
Omslagets sista sida,
svart tryck .......... 250: —
Omslagets sista sida,
svart/rött tryck .. 800:—
RABATTER:
Belopp inom år och procent:
100/5, 250/7,5, 500/10, ?50/15,
3000/25, 5000/80.
Saltbredd 59 mm. |
Sidans format 3 sp. X 250 mm.
De tekniska nyheterna
först i
IE
Paostgirokonto 157992
pas, att det begärda anslaget, som sett
i förhållande till de summor byggnads-
produktionen uppgår till även under
ganska tryckta perioder är försvinnan-
de litet, skall ställas till förfogande.
Vidare får man hoppas, att standardi-
seringsherrarna verkligen lyckas lösa
de svåra problemen och på så sätt med-
verka till att skapa en nödvändig sti-
mulans för byggnadsindustrin i dess
betryckta läge.
TEhNE
REDAKTIONSKOMMITTR:
föreståndaren för Tekniska Museet
intendent Torsten Althin;
verkst. ledamoten i Folkbildnings-
förbundet fil. lic. Iwan Bolin;
rektorn för Stockholms Tekniska
Institut civ.ing. E. Walter Holm-
gtedt;
luftfartsinsp. eiv.-ing. Tord Äng-
ström;
ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska
Museet.
bergsingenjör Folke Lindgren.
> att Vv
td tr hd OH A NR ND Y Mo kb här cc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
