Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - Stereofonisk upptagning ger levande ljud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknis
Revy
———
Redaktion & Expedition: Tunnelgatan 8, Stockholm. Officin: Tryckeri A.-B. Fylgia. Telefon växel: 1160 79, 10 11 99. Eko-
nomichef 101199. Annonsavd
Tunnelgatan 3, tel. 10 1199. Prenumerationspris helår 13: — kr., halvår 6:50 kr.,
kvartal 3: 50 kr. Postgirokonto 15 79 92. Postbox 3137, Stockholm 3. Arg. II.
fa RED
nn a
ISK UPPTAGNING
Stora svårigheter ha mött teknikerna på vä-
gen fram mot den perfekta ljudåtergivningen.
Läs denna intressanta redogörelse för hur
problemet med det stereofoniska ljudet löstes.
Vil man ge ljudåtergivningen i bio-
grafer, i radio o. s. v. en stereofonisk
karaktär, så måste man i första hand
förfoga över en apparatur för stereo-
fonisk upptagning i stor skala. Den
åsikten vinner också alltmer spridning,
att en på detta sätt erhållen förbättring
av ljudkvaliteten verkligen ger lön för
mödan. Den tidigare utvecklade meto-
den med grammofonplattor kan emel-
lertid knappast komma till användning
i så stor skala, som exempelvis blir fal-
let i biografer. Svårigheterna äro här
desamma, som på sin tid uppträdde vid
utvecklingen av tonfilmen på grammo-
fonplattor, nämligen dels att plattor-
nas speltider äro för korta, dels att syn-
kroniseringen mellan plattorna och den
tillhörande filmbilden är ganska besvär-
lig. Den förstnämnda olägenheten är
vid ”stereofonplattor” ännu mycket
tydligare, då upptagningssättet ger an-
ledning till att speltiden minskas till
knappt hälften av den normala.
I Philips laboratorier gjordes därför
försök att framställa stereofonisk upp-
tagning på filmband, varvid som grund
för utvecklingen valdes apparaturen för
Philips-Miller-systemet. I det följande
skall ges en kort beskrivning av experi-
menten, som ledde till lösning av fler-
faldiga problem i samband med byggan-
det av en stereofonisk kinoapparat.
| [ Foss ngsanar i studion, mås-
te för den stereofoniska återgivningen
finnas flera mikrofoner för upptagning
av ljudet, varefter bidraget från varje
mikrofon återges i en särskild högta-
lare i återgivningsrummet. För varje
ljudbidrag skulle därigenom erfordras
en särskild ”kanal” och vid dess upptag-
ning ett särskilt tonspår. I praktiken vi-
sade det sig dock, att man redan med
Et två tonspår kan erhålla en till-
fredsställande stereofonisk effekt. Man
behöver därför blott sörja för upptag-
ningen av två tonspår på filmen.
Hur kan man nu uppteckna de båda
tonspåren på filmbandet?
Fig. 1. Principen för Philips-Miller-
systemet är följande. På ett filmband
av celluloid C befinner sig ett gelatin-
skikt G med ett mycket tunt ogenom-
skinligt täckskikt D. Detta ”Philimil”-
band drages fram under en kilformad
gravernål S, som rör sig uppåt eller
nedåt i takt med ljudsvängningarna och
därvid skär ett genomskinligt spår av
växlande bredd i filmbandet. Ätergiv-
ningen av detta spår sker på samma
sätt som vid fotografiskt upptagna ton-
filmer genom optisk metod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
