Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Företagarandan, av T—s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en drivande kraften i näringslivets utveckling är före-
tagarandan. Härmed förstås den enskildes vilja och för-
måga att på eget ansvar driva företagsamhet och att bära
de därmed förbundna ekonomiska riskerna.
Vår industris historia är en enda kedja av företagarandans
insatser i form av personliga initiativ i nyskapande syfte.
Uppfinnare, ingenjörer, organisatörer och finansmän ha vi
att tacka för att vårt lands naturtillgångar kunnat på ett
alltmera fulländat sätt förädlas till industriprodukter med
marknad världen runt.
En förutsättning för produktion är utom naturtillgångar
tillgång till arbetskraft. På denna punkt äro vi som bekant
lyckligt lottade. Våra industriarbetares tekniska läggning,,
sinne för precision och samvetsgrannhet utgöra en viktig fak-
tor i det industriella förädlingsarbetet.
En annan förutsättning är tillgång till kapital, vilket varit
nödvändigt för tillgodogörandet av våra skogar, malmer och
vattenfall. Tidigare ledo vi brist på kapital i vårt land, var-
igenom vår industri hämmades i sin utveckling.
Den sanna företagarandan låter ej ens avskräcka sig av
brist på kapital. Ej få av de småföretagare på det indu-
striella området, varpå exempelvis Småland är så rikt, ha
börjat med två tomma händer. De ha ägt andra tillgångar
för utjämning av denna brist: en seg ihärdighet, som ej
låter avskräcka sig av svårigheterna, en förmåga att an-
passa produktionen efter föreliggande behov och därigenom
säkerställa en marknad åt sig, en händighet och teknisk
blick, som ersatt brister i utbildningen, samt till sist en otrolig
arbetsförmåga.
vspärrningen från våra tidigare viktigaste exportmarkna-
ÅA aer har ställt vår industri inför svåra problem. Det
abnorma skattetrycket hotar räntabiliteten av det i industriell
företagsamhet nedlagda kapitalet. Bristen på råvaror och
dessas ransonering omöjliggör en på många områden önsk-
värd expansion av industriproduktionen.
Dessa hämmande faktorer ha dock ej kunnat nedslå före-
tagsamheten. Dess välbekanta insatser i anpassningens och
ersättningsproduktionens tecken utgöra en källa till tillfreds-
ställelse och framtidsförhoppningar.
Ett lysande exempel på företagarandans prestationsförmå-
ga under nu rådande förhållanden utgör gengasdriften av
vår motortrafik. Redan när krigsmolnen började hopa sig
på eftersommaren 1939, upptogs tillverkning av gengasaggre-
gat av den enskilda företagsamheten. Så länge bensinim-
porten västerifrån ännu var fri, gick dock utvecklingen mot
gengasdrift relativt långsamt. Vid Skageracksspärrens till-
komst i april 1940 voro blott omkring 1000-talet gengasbilar i
drift. Sedan dess ha vi emellertid kommit därhän, att f. n.
i det närmaste 65.000 gengasdrivna bilar äro i gång här i
landet.
Denna prestation vittnar högt om företagarandans hand-
lingskraft, initiativförmåga och framsynthet. Vi ha visser-
ligen ett statligt gengasbolag, men de bärande insatserna i
den ovan antydda utvecklingen ha gjorts av den enskilda före-
tagsamheten. Staten ställde sig till att börja med mycket
kallsinnig till gengasdriften.
i nämnde nyss ordet framtidsförhoppningar. De knyta
NAS till den övertygelsen, att företagarandan visat sig
oumbärlig för vår hushållning i såväl gången som nuvarande
tid. Det kollektiva samordnandet av nationens resurser
genom statlig reglering av näringslivet må vara nödvän-
digt, då tiderna äro så onormala som nu. Med normala för-
hållandens inträde måste det enskilda initiativet och de per-
sonliga insatserna åter få sin chans.
Med det sagda åsyfta vi givetvis icke att underkänna all
statskontroll av näringslivet. Den har visat sig vara till
nytta för båda parter t. ex. på det sociala området.
De onormala företeelser, som f. n. trycka sin prägel på
många länder, ta sig bl. a. uttryck i autarki och planhushåll-
ning. Med autarki menas självförsörjning av ett lands nä-
ringsliv, varmed följer motarbetande av import och gyn-
nande av export. Dessa båda äro emellertid varandras natur-
liga komplement, eftersom exporten kan anses som betalning
för importen. Båda äro därför nödvändiga för ett normalt
handelsutbyte. Planhushållningen innebär en statlig regle-
ring av både produktion och konsumtion, varigenom konkur-
rensen och näringsfriheten sättas ur spel.
Vi ha påmint härom, därför att ett skede av vår egen
ekonomiska historia uppvisat liknande förhållanden. Det var
under hattpartiets s. k. merkantilistiska politik på 1700-ta-
let, vilken kännetecknades av monopol, subventioner, import-
förbud och andra statliga tvångsåtgärder på näringslivets om-
råde.
Hattarna sutto vid makten 1738—65. Under dessa år grun-
dades en massa industriföretag, vilkas existens emellertid var
beroende av statligt stöd. Såvitt känt är, ha emellertid blott
11 av de under denna tid etablerade industrierna ägt sådan
inneboende livskraft, att de fortlevat till våra dagar.
an jämföre härmed följande siffror. Sedan genom 1846
års fabriks- och hantverksförordning skråväsendet avskaf-
fats och företagarandan fått utvecklingsmöjligheter, grun-
dades intill 1864, då den fria företagsamheten fullständigt
genomfördes, 109 alltjämt verksamma industriföretag. Efter
sistnämnda år ha cirka 2,500 av de i Svensk Industrikalender
upptagna mellan 2.700 och 2.800 industriföretagen tillkom-
mit!
Rättvisligen måste påpekas, att näringsfriheten ej varit
ensam orsak till utvecklingen under senare delen av 1800-
och början av 1900-talen. Det tekniska framstegsarbetet har
varit en viktig faktor, den ökade kapitaltillgången inom lan-
det likaså, varjämte förbättrade kommunikationer medverkat
till industriens uppsving. /
Företagarandan har dock varit och kommer alltid att
förbli den urkraft, som driver utvecklingen framåt.
T—Ss.
KK
6 TEKNIK för ALLA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
