Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tekniska Museet Stockholm: Ur jordens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Jekniska UR JORDENS
—MLH6 HISTORIA
Flygödlorna uppträda
först i den geologiska period
som kallas Trias. I den senare å
Juraperioden utvecklas den Jordens historia uppskattas till 2 miljoner år. Om jor- EE LE RU en ck :
första senciilusuren, Hb De tropiska dagfjärilarna äro
phorchynchus, som var försedd . . o mästare i segelflygning och hålla sig svävande
OM KG Södan så dens tillblivelse markeras på en urtavla som kl. 00.00, i långa stunder med orörliga vingar ovan trädens
Krstd Rena DNE SE AEG SR / AN FR Fn kronor. Fjärilarna ha ofantligt stor vingyta jäm-
NR SSl LI gabes med to bitydli erhålles följande tidsindelning: fört med kroppsvikten, vilket gör det möjligt för
AG LraFE Detta djlrskade Ee dem att börja sin flygning direkt från marken.
nackkam, som tjänstgjorde så- Bilderna dv frn SSE MT ; ; TT
som roder, mätte hela 8 m (BI dernaseren Rae AV de
mellan vingspetsarna och var ä ; j
det största djur, som någonsin
kunnat flyga.
Gräshopporna äro dåliga flygare, men
ha en genial startanordning, som närmast kan
jämföras med katapultstart. Med hjälp av det
starka bakre benparet slunga de sig upp i luften,
där de sedan taga ving wrna till hjälp.
Hos flygfisken tjänstgör de starkt ut-
vecklade bröstfenorna som bärplan. Den lätta
kroppen, som ofta når en längd av 1/2 m, är
försedd med stora simblåsor. För att undgå sina =
fiender taga de sats med den kraftiga stjärtfenan,
varefter de kunna segla upp till 200 m och nå
en höjd av 5 m.
z z : so TT 2 |; Tornsvalanmn lever bokstavligen ett liv i
De vandrande pinnarna äro till TT E IE luften och är helt avpassad för detta. Lågt räk-
hälften glid- och till hälften motorflygare. Det je 3 nat flyger tornsvalan minst 10 stim. pr dag med
främre vingparet användes som bärplan liksom < ; i > en hastighet av minst 50 km/tim. Detta blir pr
det stora bakre genomskinliga vingparet, under NS år en distans av 18.258 mil, d. v. s. mer än fyra
det att det mellanliggande vingparet tjänstgör cå ggr jerdens omkrets vid ekvatorn.
såsom motor.
Den flygande ekorren har längs
kroppens sidor ett hudveck, som omsluter de båda
É : TG DEER benparen och tjänstgör som fallskärm och bär-
00.00—-09.00 Jordens urtid, livet börjar på jorden. plan. Den största arten, Taguanen, finns på Cey-
10.30 Naturens första försök till flykt. Sten- lon, den förmår glidflyga ända till 60 m.
kolsinsekter få vingar och flyga. SE 2 =
11.10 Vissa reptiler lära sig fladdra och fly-
ga som nutida fladdermöss. Flygödlor
uppträda.
11.20 Ur andra reptilgrupper utvecklas en
annan form med fjädrar över kroppen
och lång svans. Den första fågeln.
11.35 Flygödlorna dö ut i ech med att dess
mest utvecklade form Pteronodon, för-
svinner.
11.58—11.59 Nya typer provas. Flygande ekorre,
fladdermöss m. fl. av vår tids former.
Människan uppträder på jorden.
”Elygande människor”, jantastiskt
projekt från slutet av 1700-talet. Flygopparaten
består av ett mellanting av fallskärm och glhd-
plan. Användandet av fallskärmar & bekant från
medeltiden, det fasta bärplanet föres 2g9s av svens-
ken Swedenborg år 1716 och prövades i praktiken
i början av 1800-talet, mot vars slut ett flertal
glidflygningar genomfördes. Är 1903 installerade
två amerikanare, bröderna Wright, en förbrän-
ningsmotor i sitt glidflygplan och lVyckades ge-
nomföra den första motorflygningen.
Flugans vingkonstruktion tll-
hör slagvingetypen. Motorerna utgöras av mus-
kelfibrer, naturens motor, som är så enkel och
driftsäker att motsvarighet ännu ej finnes i tek-
nikens värld. Efter flygningen äro vingarna
hopfällbara.
Om man mäter i denna jordens egen tidsskala
har människan kunnat flyga 1/1 000 sekund.
TEENIK för ALLA
ST TEKNIK för ALLA 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>