Naturligtvis kan vattnet tagas även ur andra ller & än det klara smältvattnet från fjällen, men orsaken till att det- ta vatten föredragits vid anläggandet av dessa industrier är helt Enkel att älvvattnet i början flyter så högt, att det på sin väg utför till havet ofta måsta kasta sig utför klipporna och därvid bilda öremde forsar och fall, som lämna de erforderliga, stora elek- triska energimängderna. Vi kunna här icke närmare redo- göra för de platser, där detta sker, men det må i alla fall vara oss sven- skar en glädje, att den svenska före- tagsamheten verkligen visat sig mäktig sådana ting. Ammoniumnitrat och andra kväve- haltiga produkter, vilka tillverkas i Norrland, äro av stor betydelse för en iätte . man Käll LS : lektroda Uj diameter Oc h kolt il k Je ko ONCentre mkarbid 4 TEKNIK för ALLA ra : Elekt, Ci folkförsörjningen. . Dynamit och de flesta andra viktiga sprängämnen, som användas i krig och fred, tillverkas också av de ämnen som utvinnas ur Norrlands vindar och vatten. abrikationen av ammoniumnitratet [e i flera olika etapper, och var- je etapp utföres i en fabriksavdelning för sig. Luften suges helt enkelt in i en lufttrumma uppe vid taket. Efter rening ledes den sedan till stora kom- pressorer, där den stegvis komprime- ras och avkyles enligt Lindes metod, så att den till slut blir flytande (vid —192?). Därefter destilleras kvävet bort (kokpunkt = —194?), som vid denna fabrikation saknar intresse och därför antingen får flyta bort eller tillvaratages för andra ändamål (exempelvis för svetsning). Kvävega- år men r ; Som oden är ÖRA ”Tälter Cm sen får däremot genom rörledningar strömma till en anläggning för ammo- niaksyntes, d. v. s. en anläggning, där kvävet får förena sig med väte till ammoniak. Vätgasen erhålles genom elektrolys av vatten, vari exempelvis soda är löst. Sodans joner deltaga ej på annat sätt 1 reaktionen än att de transpor- tera elektriciteten genom vattenlösnin- gen, så att vattnet enligt lagarna för elektrolys spjälkas i sina beståndsde- lar av väte och syre. Även i detta fall bortledes syret, medan däremot vätet får gå till ammoniakfabriken, där ammoniaksyntesen utföres. Denna process är starkt endoter- misk, d. v. s. fordrar för att komma till stånd stora energimängder i form av värme och högt tryck, som måste tillföras utifrån. Dessutom fordras närvaron av vissa s. k. kontaktämnen eller katalysatorer, vilka genom sin blotta närvaro påskynda reaktionen, som eljest skulle gå så långsamt, att den saknade praktiskt värde. M> kan säga, att ammoniaksynte- sen innehar en nyckelställning in- om den kemiska industrien. Det är nämligen huvudsakligen på detta sätt man förmår binda kvävet i luften, vil- ket annars visar mycket liten benä- genhet att ingå föreningar med andra ämnen. Visserligen förmå ärtväxter- na med tillhjälp av vissa mikroorga- nismer binda kvävet-och så tillföra jorden små mängder därav. Dessutom bindes något kväve vid syre i form av en kemisk förening, när blixten ge- nomkorsar luftlagren vid åska, men även här är det fråga om små mäng- der, vilka ej kunna förse jord i kul- tur med tillräckliga kvantiteter kväve. Men kvävet är nödvändigt för bildan- de av äggviteämnen, vilka i sin tur äro nödvändiga för livet hos både växter och djur. Till en början gödslade man jorden med stallgödsel, som innehåller stora mängder både kväve och andra för växterna viktiga ämnen såsom kali och fosfor. Vid den starka folkök- ning, som inträdde på 1800-talet, vi- sade sig den naturliga gödseln ej vara tillräcklig för att hålla åkrarna i så hög kultur, som var nödvändigt för att människorna ej skulle svälta, och så började man efter den tyske kemis- ten von Liebigs initiativ tillverka konstgödningsämnen i syfte att tillfö- ra jorden viktiga grundämnen, som ej kunna fås tillräckligt fort genom berg- arternas naturliga förvittring, vilket är en av naturens egna gödslingsmeto-