- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 36. 5 sept. 1941 /
4

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bröd och dynamit ur vatten och vind, av Ingemar Schwalbe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Naturligtvis kan vattnet tagas även ur
andra ller & än det klara smältvattnet
från fjällen, men orsaken till att det-
ta vatten föredragits vid anläggandet
av dessa industrier är helt Enkel att
älvvattnet i början flyter så högt, att
det på sin väg utför till havet ofta
måsta kasta sig utför klipporna och
därvid bilda öremde forsar och fall,
som lämna de erforderliga, stora elek-
triska energimängderna.

Vi kunna här icke närmare redo-
göra för de platser, där detta sker,
men det må i alla fall vara oss sven-
skar en glädje, att den svenska före-
tagsamheten verkligen visat sig mäktig
sådana ting.

Ammoniumnitrat och andra kväve-
haltiga produkter, vilka tillverkas i
Norrland, äro av stor betydelse för

en iätte .
man Käll LS

: lektroda
Uj diameter

Oc
h kolt il k Je ko ONCentre

mkarbid

4 TEKNIK för ALLA

ra
: Elekt, Ci

folkförsörjningen. . Dynamit och de
flesta andra viktiga sprängämnen, som
användas i krig och fred, tillverkas
också av de ämnen som utvinnas ur
Norrlands vindar och vatten.

abrikationen av ammoniumnitratet
[e i flera olika etapper, och var-
je etapp utföres i en fabriksavdelning
för sig. Luften suges helt enkelt in i
en lufttrumma uppe vid taket. Efter
rening ledes den sedan till stora kom-
pressorer, där den stegvis komprime-
ras och avkyles enligt Lindes metod,
så att den till slut blir flytande (vid
—192?). Därefter destilleras kvävet
bort (kokpunkt = —194?), som vid
denna fabrikation saknar intresse och
därför antingen får flyta bort eller
tillvaratages för andra ändamål
(exempelvis för svetsning). Kvävega-

år men
r ; Som
oden är ÖRA ”Tälter

Cm

sen får däremot genom rörledningar
strömma till en anläggning för ammo-
niaksyntes, d. v. s. en anläggning, där
kvävet får förena sig med väte till
ammoniak.

Vätgasen erhålles genom elektrolys
av vatten, vari exempelvis soda är
löst. Sodans joner deltaga ej på annat
sätt 1 reaktionen än att de transpor-
tera elektriciteten genom vattenlösnin-
gen, så att vattnet enligt lagarna för
elektrolys spjälkas i sina beståndsde-
lar av väte och syre. Även i detta
fall bortledes syret, medan däremot
vätet får gå till ammoniakfabriken,
där ammoniaksyntesen utföres.

Denna process är starkt endoter-
misk, d. v. s. fordrar för att komma
till stånd stora energimängder i form
av värme och högt tryck, som måste
tillföras utifrån. Dessutom fordras
närvaron av vissa s. k. kontaktämnen
eller katalysatorer, vilka genom sin
blotta närvaro påskynda reaktionen,
som eljest skulle gå så långsamt, att
den saknade praktiskt värde.

M> kan säga, att ammoniaksynte-
sen innehar en nyckelställning in-
om den kemiska industrien. Det är
nämligen huvudsakligen på detta sätt
man förmår binda kvävet i luften, vil-
ket annars visar mycket liten benä-
genhet att ingå föreningar med andra
ämnen. Visserligen förmå ärtväxter-
na med tillhjälp av vissa mikroorga-
nismer binda kvävet-och så tillföra
jorden små mängder därav. Dessutom
bindes något kväve vid syre i form av
en kemisk förening, när blixten ge-
nomkorsar luftlagren vid åska, men
även här är det fråga om små mäng-
der, vilka ej kunna förse jord i kul-
tur med tillräckliga kvantiteter kväve.
Men kvävet är nödvändigt för bildan-
de av äggviteämnen, vilka i sin tur
äro nödvändiga för livet hos både
växter och djur.

Till en början gödslade man jorden
med stallgödsel, som innehåller stora
mängder både kväve och andra för
växterna viktiga ämnen såsom kali
och fosfor. Vid den starka folkök-
ning, som inträdde på 1800-talet, vi-
sade sig den naturliga gödseln ej vara
tillräcklig för att hålla åkrarna i så
hög kultur, som var nödvändigt för
att människorna ej skulle svälta, och
så började man efter den tyske kemis-
ten von Liebigs initiativ tillverka
konstgödningsämnen i syfte att tillfö-
ra jorden viktiga grundämnen, som ej
kunna fås tillräckligt fort genom berg-
arternas naturliga förvittring, vilket
är en av naturens egna gödslingsmeto-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:13:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-36/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free