der. Kvävet fick man från Chile ; form av chilesalpeter, som är återsto- den av de väldiga guanohögar sjöfåg- larna under tidernas lopp lämnat ef- ter sig på detta lands regnlösa strän- der. Även chilesalpetern började emel- lertid småningom taga slut, vilken dessutom vid avspärrningstider är oåtkomlig för många länder. Detta är så mycket mera kännbart, som kvä- vet är nödvändigt vid sprängämnestill- verkningen. Om man ej i Tyskland under förra världskriget löst ammo- niaksyntesens problem, hade detta land med visshet icke kunnat hålla ut så länge, som blev fallet; dels på grund av svält som följd av åkrarnas utarmning på kväve, dels av brist på krut till kanoner och gevär. Ett här- med analogt problem erbjudes Tysk- land i detta krig vid oljeproblemets lösande. Det är sålunda ovisst om Tyskland skall kunna klara sitt stora oljebehov för drift av flygmaskiner och stridsvagnar enbart med tillhjälp av de fabriker för oljesyntes, vilken uppfunnits sedan förra världskriget. FE” att återgå till frågan om kväve- försörjningen ha nya metoder för ammoniaksyntes utvecklats. En av dessa är det, som tillämpas vid de norrländska bruken. Där tillämpade man för övrigt först en metod att nästa nr — roliga och in- tressanta data ur robotens historia. Clödg nde t RR faan dör UClumkarbig fr EISTefnar fll sjö tån del Org bl ock framställa ammoniak med tillhjälp av kalciumkarbid, välkänt såsom ut- gångsämne för acetylengas, som utan vidare utvecklas om karbiden över- gjutes med vatten. Kalciumkarbid till- verkas nu vid en stor nybyggd fabrik. Ammoniak i gasform eller löst i vatten användes icke vid gödsling av jorden direkt, men eftersom den gär- na ingår föreningar med andra ämnen och bland annat bildar ammoniumsal- ter med syror, är det sådana man till- för jorden. Med svavelsyra förenar sig ammoniak exempelvis till ammo- niumsulfat. Svavelsyre- och ammo- niumsulfatfabrik finnas även vwvid samma fabriker. Även salpetersyra bildar ett salt med ammoniak, vilket ämne vi talade om i början av denna uppsats. För att anknyta till vad vi då sade om detta märkliga salt måste vi påvisa, att ej blott ammoniak utan även salpetersyra bildas av luft och vatten som enda utgångsmaterial. Den, som kommer till en av dessa fabriker, får antagligen icke se, hur detta tillgår, ty fabrikerna där äro säl- lan tillgängliga för besökande; ej hel- ler den salpetersyrefabrik, som finnes där. Vi kunna kort och gott konstate- ra, att salpetersyra numera tillverkas genom oxidation av ammoniak. Förr skedde salpetersyretillverkningen ge- nom att luft infördes i en stor elek- trisk ljusbåge, varvid det fenomen upprepades, som vi förut nämnt, näm- ligen att vid blixtens gång genom luft- lagren en del av luftens syre förenas med dess kväve till kväveoxid. När sedan kväveoxiden (av vilken finnes flera olika former) inledes i vatten, erhålles salpetersyra. Av allt detta ser man att det är mo- tiverat att säga: ”Jordens rikedomar från luften.” Om man dessutom har sett den storslagna natur, där allt det- ta utspelas invid de norrländska äl- varnas virvlar, förefaller det ännu mera berättigat att använda poetiska uttryck. Ingemar Schwalbe. TEKNIK för ALLA 5.