Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriell förädling, av B. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samband med firandet av Weibullsholms 70-årsjubileum
för någon tid sedan framhölls med rätta växtförädlingens
stora betydelse för vårt jordbruk, som nu tack vare denna
årligen avkastar 100 mill. kronor mera än det gjorde vid
sekelskiftet. Denna utveckling, som är synnerligen tillfreds-
ställande för vår folkförsörjning, innebär, att naturtillgån-
gen jorden med hjälp av vetenskapen avtvingas produkter med
högre förädlingsgrad.
Man frågar sig med intresse, huru mycket förädlingen
av våra övriga naturtillgångar: malmen, skogen och vatten-
kraften, avancerat sedan sekelskiftet. Det visar sig, att in-
dustriens förädlingsarbete sedan dess medfört en avsevärt
större avkastningsökning än växtförädlingen.
En undersökning härav kan icke ta till utgångspunkt in-
dustriens tillverkningsvärde åren 1900 oeh 1939. Siffrorna
härå utgjorde i runda tal 1 resp. 8 milliarder kronor. Bakom
denna enorma uppgång ligger emellertid ej blott en kvalita-
tiv ökning genom längre driven förädling, utan även en kvan-
titativ stegring.
Det är dock lätt att i 1939 års industristatistik påvisa en
del produkter, som ej alls tillverkades vid sekelskiftet. De
representera alltså nytillkommen industriell förädling, som
grundar sig antingen på svenska uppfinningar och konstruk-
tiva förbättringar eller också på utländska tekniska fram-
steg, som tillgodogjorts i vårt land.
Trämst i en sådan exposé förtjäna kul- och rullager att
F nämnas. En sådan produktion existerade ej 1900, ty SKF
grundades först 1907. 1939 representerade den ett tillverk-
ningsvärde av 80 mill. kronor, ett imponerande resultat av
svensk uppfinnarbegåvning, organisationsförmåga och före-
tagsamhet.
Vi vända oss sedan till det elektrotekniska området, där
man har anledning räkna med en stark utveckling sedan se-
kelskiftet. Detta antydes redan av tillverkningsvärdet, vilket
1900 utgjorde omkring 10 mill. kronor för att 1939 ha stigit
till 281 mill. kronor. Inom denna bransch märka vi främst
radioapparater och annan hithörande materiel med uppemot
30 mill. kronor. Elektriska dammsugare och golvbonare fa-
bricerades för 15 mill. kronor, medan Elektrolux” tredje sto-
ra artikel, kylskåp, ej går att skilja från andra slag av kyl-
maskiner. Ej heller kan L. M. Ericssons produktion av au-
tematiska telefonstationer specificeras bland övrig svag-
strömsmateriel. Elektriska lokomotiv representerade ett
produktionsvärde av drygt 3 mill. kronor. Mindre belopp
redovisades för elektriska svetsningsapparater med 1 1/2 mill.
och röntgenapparater med 1 mill. kronor. De här nämnda
tillverkningsgrenarna motsvarade 1939 ett totalt förädlings-
värde av över 50 mill. kronor.
Ett annat område, där inhemsk förädlingsindustri upp-
stått sedan sekelskiftet, är automobilbranschen och därmed
besläktade grenar. Om man tar bort den tillverkning, som
består i sammansättning av importerade delar, återstår lik-
väl ett produktionsvärde av 26 mill. kronor. Motorcyklar,
renodlade på samma sätt, motsvarade 5 mill. kronor. För
motordrivna vägmaskiner redovisades 3 mill. kronor. Till
automobilbranschen kunna även bensinpumpar och taxamet-
rar hänföras med ävenledes 3 mill. kronors tillverkningsvärde.
Slutligen kunna i detta sammanhang nämnas traktorer med
2 1/2 mill. kronor. Sammanlagt motsvarade dessa produkter
sålunda 1939 ett förädlingsvärde av i runt tal 40 mill. kronor.
6 TEKNIK för ALLA
i kunna därefter peka på några andra poster i 1939 års
NER till vilka en motsvarighet ej fanns 1900.
Skriv- och räknemaskiner samt kassakontrollapparater höra
sålunda hit med 12 1/2 mill. kronor. Mätverktyg, som bygga
på C. E. Johanssons välkända uppfinningar, representerade
2 1/2 mill. kronor. Av Gasaccumulators tillverkningar spe-
cificeras i statistiken endast fyrapparater och dissousgas
med vardera 3 mill. kronors värde. Vidare kunna vi nämna
rakhyvelblad och blixtlås med omkring 1 1/2 mill. kronors
produktion vardera. Här ha vi sålunda fått fram ytterligare
24 mill. kronors ökat förädlingsvärde.
Boliden representerar som bekant en stor nationell till-
gång, upptäckt efter sekelskiftet genom vetenskapliga meto-
der av svenskt ursprung. Av dess mångsidiga produktion
kan ur statistiken direkt utläsas endast guld och silver med
ett värde av 29 mill. kronor, men det verkliga förädlings-
värdet är åtskilligt större.
På det metallurgiska området kunna vi vidare anteckna
ferrolegeringar med nära 36 mill. kronor och bland den ke-
miska industriens tillverkningar syntetiska kväveprodukter
med 5 mill. kronor.
Även då det gäller förädling av våra skogstillgångar, ha
sedan 1900 betydande framsteg gjorts. Sålunda represente-
rade tillverkningen av träfiberplattor (wallboard) 1939 ett
värde av ej mindre än 31 och av kryssfaner (plywood) 8
mill. kronor. Tillgodogörandet av de kemiska pappersmasse-
fabrikernas avfallslutar är ävenledes av förhållandevis ungt
datum. Bland de härur framställda produkterna kan nämnas
sulfitsprit med ett produktionsvärde 1939 av 6 1/2 mill.
kronor. Tillverkningen av detta genom ovidkommande infly-
telser länge motarbetade motorbränsle kan emellertid av kän-
da skäl förväntas bli betydligt stegrad under nu rådande för-
hållanden. Detsamma gäller om förädlingen av många andra
av cellulosaindustriens biprodukter, vilka under vår nuva-
rande avspärrning blivit av stor betydelse.
illsammans representerar den ovan anförda, sedan sekel-
I tillkomna industriella förädlingen ett belopp av
över 300 mill. kronor. Det skulle emellertid kunna uppletas
många andra exempel på liknande nytillverkningar, vari-
genom den anförda summan skulle stiga med avsevärda be-
lopp som belägg för den industriella förädlingens ekonomiska
betydelse.
Ytterligare möjligheter på detta område med hjälp av
teknisk forskning stå emellertid till buds. En kemisk stor-
industri kan utan tvivel byggas upp med trä som råvara.
Däremot äro utsikterna begränsade, då det blir fråga om att
istället för att exportera pappers- och konstsilkesmassa etable-
ra en ökad förädling av dessa halvfabrikat. Många utländska
köpare ha nämligen själva stora pappers- och konstsilkes-
industrier med vår massa som utgångspunkt, varför tullmu-
rar säkerligen skulle hindra export av dylika förädlingspro-
dukter från Sverige till dessa länder.
Ej heller ha vi stora utsikter att istället för att exportera
fosforhaltig järnmalm förädla densamma här hemma, dels
därför att vi sakna tillgång på härför erforderliga stenkol
resp. koks, dels därför att vår egen marknad för handels-
järn är för liten för en dylik förädlingsindustri.
B. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>