Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Automat-människor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt, utnyttja dem. De flesta levande va-
relser på jorden ta naturen som den är,
men människan visar en ständig strävan
att ändra sin omgivning, att skapa om
den på alla möjliga sätt. Mer och mer
försöker människan att själv överta den
skaparroll, som hon tidigare undantags-
löst tillskrev en högre makt.
Men naturen synes icke vara alltför
benägen att prisge sina hemligheter, och
i många fall har människan måst nöja sig
med mer eller mindre lyckade imitatio-
ner.
Denna längtan att imitera är urkällan
till all konst, vetenskap och-teknik. Me-
dan konsten i alla tider intresserat sig
framförallt för människan, har vetenska-
pen mera inriktats på naturen. Den arti-
ficiella människan kan således betraktas
som ett slags försök till syntes av konst
och vetenskap.
På vad sätt och med vilka medel har
då människan sökt att förverkliga denna
dröm?
Den primitiva människan med sin enkla
fantasi nöjde sig med att endast återge
den mänskliga gestalten i grovt stilise-
rad form.
Titta bara på våra förfäders stenbelä-
ten och avgudabilder! För våra ögon
kunna de ofta te sig som barnsliga karri-
katyrer av släktet homo, vilket dock inte
hindrade våra grottsläktingar att tillskri-
va dem alla mänskliga, ja övermänskliga
egenskaper.
Men det dröjde inte länge förrän den
kritiska förmågan hos människorna bör-
jade göra sig gällande. Man upptäckte
så småningom, att tidens robotgestalter
saknade många väsentliga mänskliga
egenskaper, som t. ex. tal- och rörelse-
förmåga, och man började söka efter
lämpliga medel för att avhjälpa dessa
brister. För detta erfordrades en hel del
4 TEKNIK för ALLA
Det lär finnas en robot i Amerika som
till och med drar halsbloss. Hur han skul-
le reagera för Monopolets cigarretter
kan emellertid inte expertisen yttra sig
om...
tekniska konstgrepp och sinnrika anord-
ningar. Hur dessa fungerade kunna vi
naturligtvis endast gissa oss till, och i
många fall står man än i dag inför gå-
tor, på vilka man inte kan finna någon
tillfredsställande lösning.
I Egypten hade man sålunda Memnon-
stoden, om vilken det berättas, att den i
den tidiga morgongryningen stämde upp
en -lovsång till solens ära. Det finns
många förklaringar på detta fenomen, bl.
a. antar man att gestalten var försedd
med ett system av orgelpipor, som spe-
lade upp då morgonvinden från Nilen
drog hän över nejden.
Vidare använde man sig av en hel del
verkligt skickliga effekter för att ge liv åt
dessa ”robotar”, om man nu kan tillåta
sig ett så respektlöst ord för dåtidens
gudabilder.
Medeltidens forskare
sökte framställa män-
niskor på kemisk väg.
Er av de första robotarna i ordets egent-
liga bemärkelse möter oss i den gam-
maljudiska — legenden om Golem, en
otymplig gestalt av lera, i vilken en vis
rabbin, erfaren i Kabbala, medeltidens
judiska mystiskt-teosofiska religionsfilo-
sofi, blåser in liv. Här spökar nog i
egendomlig förvrängning den bibliska be-
rättelsen om hur Adam skapades. Golem-
legenden lever fortfarande kvar i Prags
ghetto, där händelsen lär ha tilldragit sig,
och har funnit en suverän litterär tolk-
ning i Gustaf Meyrinks kusliga roman
”Der Golem”. Motivet till en konstgjord
människa, som i desperation reser sig
mot sin herre, har sedan upprepats ota-
liga gånger, bl.a. i boken och filmen om
”Frankenstein”, som i själva verket en-
dast utgör en ganska smaklös och bana-
liserad variation av Golemlegenden.
Men under tidernas lopp funno männi-
skorna, att även dylika robotgestalter vo-
ro för primitiva för deras smak, och när
den västerländska världen genom kris-
tendomen påtvingades det judiska förbu-
det att förfärdiga avgudabilder, bannlys-
tes sådana konstgrepp från det religiösa
området. En naturlig tillflyktsort funno
de dock inom den så att säga inofficiella
religionen, dvs. trolldomskonsten, magin.
På grund av denna världsåskådning
ansågs under medeltiden alla ingrepp i
naturen såsom gudsfientliga, varför ve-
tenskapen och även konsten — såvitt den
inte tjänade de kyrkliga intressena —
samt tekniken förklarades för djävulens
verk och obarmhärtigt förföljdes av kyr-
kan. Icke desto mindre sutto alkemisterna
i sina hemliga kamrar och laborerade med
kolvar och retorter, sökte efter de vises
sten och kommo därvid många viktiga ke-
miska sanningar på spåren. Det var an-
tagligen under denna tid, som tanken på
Homunkulus föddes, en på kemisk väg
framställd människa. Här kommer man
osökt att tänka på Goethes ord i ”Fausts”
andra del, där Wagner i sitt mörka labo-
ratorium med komplicerade apparater
”för fantastiska ändamål” kristalliserar ut
gossen Homunkulus i en flaska:
”FEin grosser Vorsatz scheint im Anfang
toll;
Doch wollen wir des Zufalls känftig
lachen,
Und so ein Hirn, das trefflich denken
soll,
Wird kinftig auch ein Denker machen.”
Enligt vissa källor har den schweiziske
läkaren, alkemisten och filosofen Teo-
frastus Bombastus Paracelsus ingående
sysselsatt sig med just detta problem i
samband med sina kända spekulationer
över den kabbalistiska nyplatonismen, men
resultaten av sina forskningar höll han i
djupaste hemlighet för att inte råka i
inkvisitionens klor, och de ha till största
delen gått förlorade.
Fransk mekaniker bygg-
de flöjtspelare av trä.
De världsliga makten var emellertid be-
tydligt mera tolerant mot magikerna
och hade nog också ett visst förtroende
till deras kunskaper. Nästan varje större
furste hade icke blott en hovnarr utan
aven en hovastrolog eller hovmagiker,
vars makt ibland var mycket större än
hovpredikantens. För att hålla uppe sin
prestige måste magikern naturligtvis tid
efter
komma underverk, och på detta område
konkurrerade han ganska framgångsrikt
med kyrkan. Medan kyrkan huvudsakli-
gen arbetade med psykologiska medel, t.
ex. massugestion, försökte magikern att
imponera genom skickliga fysikaliska och
kemiska experiment, och det råder intet
tvivel om att arbetet med dessa mirakel
annan ge påtagliga bevis på sin
övernaturliga förmåga genom att åstad-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
