- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 37. 12 sept. 1941 /
7

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Automat-människor - Marconi — den trådlösas uppfinnare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RR — "2

"50-tal tangenter av en ”ljudskriverska”,

som sköter roboten. Nästan alla ljud
alstras medelst elektriska svängningar
med undantag för några få stavelser och
förbindelseljud, vilka återges medelst
ljudfilmsremsor, som upptagits i förväg.
Så snart frågan är ställd, skriver med-
hjälparen upp svaret och trycker sedan
på alla motsvarande tangenter. Därige-
nom sättas ljudfilmsremsorna i gång, och
resultatet blir en fras, som återges av en
högtalare, inbyggd i kvinnans huvud. Ro-
botens röst kan göras vänlig eller brutal,
uttrycka förvåning, skräck och till och
med stamma. Att sköta denna robot är
naturligtvis ingen lätt sak. Av 350 kvinn-
liga telefonister från New York, som
kommo i fråga för detta arbete, ha endast
24 visat sig kunna utföra det efter c:a
ett års specialutbildning.

Det berättas, att de flesta som över-
voro dessa seanser lämna dem med en
lätt känsla av svindel och rentav en viss
förskräckelse. Vart gå vi? frågar man
sig. Man har förutsagt, att maskinen
kommer att döda människan. Det åter-
står att se om denna profetia kommer
att uppfyllas. Det enda som ännu så
länge är säkert är, att den artificiella
människan ännu är lika avlägsen från oss
som ett urverk från en genial människas
hjärna. De robotar, som vi beskrivit,
förkroppsliga på ett barnsligt sätt de sto-
ra framstegen inom automatiseringen,
vilka redan ha vunnit många nyttiga till-
lämpningar inom industrin och på flera
andra områden.

Sinnrik docka — beska
droppar för Hoffman...

Medan ingenjörerna sålunda försöka att
skapa elektromekaniska människor,
arbeta kemisterna med att utröna, huru-
vida våra organs normala eller onormala
funktioner, vårt temperaments växlingar,
våra goda och dåliga egenskaper hänga
ihop med närvaron eller frånvaron av
vissa kemiska ämnen i vår kropp. Dessa
ämnen, som kunna inympas i organis-
men, kunna framkalla moderskärleken hos
de mest okänsliga kvinnor, låta dvärgar
växa, ge sex appeal åt mindre vackra re-
presentanter av det svaga könet, lugna
hysteriska eller ge energi åt apatiska
människor osv. Det är intressant att

Den «självförsörjande roboten, sådan
doktor Clark L. Hull vid Yale-universi-
tetet i USA tänkt sig den. Man kom-
mer osökt att tänka på en modern krigs-
maskin, och det är kanske meningen:

radion, föddes.

RON

— DEN TRÅDLÖSAS UPPFINNARE

Det är med verklig stolthet Teknik för Allas redaktion kan annon-
sera denna nya följetong, som är ett verkligt fynd. I en rad and-
löst spännande men på samma gång vetenskapligt exakta kapitel
ger författaren, norrmannen Sverre S. Amundsen, hela den stora
uppfinnarens liv. Genom motgångar och framgångar, triumfer
och misslyckanden får läsaren följa honom. Alla böra läsa
denna fängslande skildring, som ger hela den laddade atmosfär,
i vilken vår världs kanske stoltaste och genialaste uppfinning,

BÖRJAR I NÄSTA NUMMER

heter den nya följetongen,
som börjar i nästa nummer
av Teknik för Alla.

FASCINERANDE,
SPÄNNANDE!

konstatera, att man vid sidan av skapan-
det av artificiella människor även syssel-
sätter sig med omgestaltningen av natur-
liga människor och försöker att lösa män-
niskolivets gåta — hittills dock utan
större framgång.

Man frågar sig, om inte mänsklighe-
ten nu befinner sig i samma tragikomiska
läge som -Offenbachs hjälte i första ak-
ten av Hoffmans äventyr, då han föräls-
kar sig i Spalanzanis vackra dotter Olym-
pia, som i själva verket endast är en själ-
lös docka, en sinnrik automat. Man kom-
mer ihåg hur man mot aktens slut plöts-
ligt hör buller och brak bakom scenen.

Det. är Coppelius, en av djävulens inkar-
nationer och Spalanzanis rival, som slår
sönder dockan. Hoffman blir inför denna
nedslående upptäckt både bestört och
förbryllad och ropar: ”En automat!”
”En automat!” ”Ve mig!” Runt omkring
honom dansa balens gäster i vild skade-
glädje och håna honom för hans föräls-
kelse — i en automat — under det att
Coppelius skrattar triumferande och gällt.
Ha vi inte själva kommit ganska nära
den dag, då även vi upptäcker, att vår
tids förälskelse i automatiseringen, vår
tillit till själlösa mekanismer, är en få-
fång illusion?

TEKNIK för ALLA 7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:13:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-37/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free