JT P atm 1 Ellung HoRISON J Vv a a ordvärmen ger elkraft. taliens egen kolbrytning är ganska obe- tydlig, varför kolen endast komma till användning för direkt uppvärmning och för framställning av drivmedel. Landets vattenkrafter äro dessutom utnyttjade. Jordvärmet i den från marken komman- de jordångan har därför i Toskana bör- jat användas för energiframställning i stor skala. Man hoppas att inom ett par år kunna fördubbla den på så sätt er- hållna energien genom utborrning av nya källor med jordånga. För någon fid sedan gick en notis ge- nom den tyska pressen, att en tysk in- genjör hade utarbetat en plan för ut- nyttjande av Vesuvius värmeenergi. Ve- suvius skulle mellan sin krater och den utslocknade vulkanen Monte Somma vid Atrio del Cavallo förses med en utbor- rad tunnel rakt från sidan. Man hoppas att uppnå kratern på 80 till 100 meters avstånd. Genom sex rör, vardera med en diameter av ung. 4 m, skola de högtrycks- gaser ledas bort, som uppstiga från den flytande magman. Ingenjören hade sedan tänkt utnyttja dessa gaser i ett kraft- verk. Denna ständiga avtappning av ga- ser skulle dessutom medföra den förde- len, att faran för vulkanutbrott i denna fruktbara och tättbefolkade trakt i hög grad skulle minska. Förverkligandet av denna plan ligger emellertid ännu i vida fältet. Närmast förtjäna därför några andra försök att bli föremål för ett omnämnande, vilka re- dan ha utförts i den vulkaniska zonen om- kring Neapel och som ha till ändamål att utnyttja det varma vattnet i jorden för energialstring. Fö detta ändamål bildade de båda sam- manslutningarna av = elektricitetsverk nämligen La Centrale, som huvudsakligen arbetar i Toskana och Latium, samt So- cietå Meridionale di Elettricitå, som har sitt verksamhetsfält i södra Italien, ett bolag med namnet Societå Anonima Forze Endogene Napoletane (SAFEN), vars uppgift är att tillvarataga och för alstring av elektrisk ström utnyttja den jordvärme, som finnes i Vesuviusområdet och hos de i Neapelbukten liggande öar- na. Strömproblemet för dessa senare har hittills varit ganska svårlöst. Man är nämligen helt hänvisad till kraftverk för angkraft eller dieselkraft, men på grund av det höga kraftpriset omöjliggöres ett industriellt utnyttjande av den elektriska kraften, som i nuvarande tider till och med ha svårt att tillgodose vanliga krav på belysningsström. SAFEN vill nu tillvarataga det i marken befintliga varm- vattnet och har för detta ändamål byggt ett litet försökskraftverk, vilket sedan ett par månader varit i drift. På ett ganska ringa djup stötte man på hett vatten, som medelst en pump tryc- kes fram till det egentliga kraftverket. Som framgår av fig. I ledes varmvattnet, som har en temperatur av ungefär 90?, till en panna (1), i vars rörsystem befin- ner sig kloretyl, som därvid övergår till ånga. Det varma vattnet strömmar där- efter genom en andra rörpanna (2), som tjänar som förvärmare, samt ledes sedan Varmvatten, tillopp Kallt vatten, tillopp avlopp IX Ik USE Fig. 2. Försöksanordningen har en ef- fekt av 10 hkr. bort. Kloretylen befinner sig i. ett stän- digt kretslopp. Den förvärmes i pannan (2), varefter den omvandlas till ånga i pannan (1). Ångan, som i en separator (3) befrias från medryckta vätskerester, ledes till turbinens löphjul och därifrån till en kondensor (4). Kondensationen sker medelst havsvatten, som kommer in i kondensorn vid a med en medeltempera- tur av 20? och rinner ut vid b. Klorety- len, som nu blivit flytande, fullbordar kretsloppet genom att medelst pumpen (5) återföras till förvärmaren (2). Tur- binhjulet — driver slutligen en generator (7) över en växel (6). | OO SEO ENSE, som är konstru- erad av professor Luigi D'Amelio, har en effekt av 10 hkr. Fig. 2 visar utfö- randet av anläggningen. En andra för- sökscentral med större effekt (250 kw) håller på att byggas. D'Amelio ämnar även för sin turbinanordning söka nyt- tiggöra värmet i dieselmotorers kylvatten och annat hett avloppsvatten. Förfaringssättet kan även utnyttjas för bevattningsproblem i utkanterna av ök- nar. I Tripolis befinner sig t. ex. på ett ställe en artesisk brunn, som uppvärmer ett skikt vatten i marken till 63£- Detta varma vattenskikt kan leverera 300 m3 vatten pr timme. Om man skulle använda en enstegsturbin och pumpa upp i ett annat skikt befintligt vat- ten med temperaturen 21” och använda detta för <kondenseringen, så skulle man på turbinaxeln erhålla en effekt av c:a 250 hkr. Denna effekt skulle vara tillräcklig för uppumpning av 700 liter kallt vatten pr sekund från det kallare vattenskiktet. Det utnyttjande av jordvärmet, som är möjligt 1 vissa trakter med varmvatten- ådror, är av allra största betydelse för Italien, ty förutom trakten omkring Ve- suvius borde även området kring Etna på Sicilien erbjuda möjligheter av varm- vattenförekomster i jorden. På Sicilien, där vattenkraft är praktiskt taget obe- fintlig, är det av yttersta vikt, att ener- giproblemet löses med hänsyn till even- tuella avspärrningar. Markens bevattning och öns industrialisering kunna på så sätt ordnas genom nya möjligheter. Stockholms största fartyg har sjösatts. Nyligen företogs leveransprovtur med det för Stockholms rederia.-b Svea vid Kockums i Malmö nybyggda tank- motorfartyget Sveajarl. Detta fartyg är i huvudsak likt M/S Sveadrott, som le- vererades till samma rederi av Kockums för ett par år sedan, men är något större och är således icke bara Sveabolagets största fartyg utan även det största i Stockholm hemmahörande. Fartygets huvuddimensioner äro: längd 500 fot, bredd 63 fot, mallat djup 36 fot 6 tum och lasten 16.450 tons på ett djup- gående av 29 fot 107/8 tum. Lasttankar- nas volym är 22.000 kbm., d. v. s. far- tyget kan medföra cirka 22 miljoner liter bensin. - Propellermaskineriet består av en 8-cylindrig tvåtakts dubbelverkande Kockum-MAN dieselmotor, utvecklande maximalt 6.000 axelhästkrafter, svarande mot en fart av cirka 1412 knop. TEKNIK för ALLA 11