KÄLLE-GENERATORN praktiskt prövad Den s. k. Källe-generatorn lancerades som en revolutionerande nyhet på gen- gasområdet, men redan dess första framträdande kom mycken strid åstad. Omdömena växlade från den mest okri- tiska beundran till den mest nedgörande kritik och både experter och sakkunniga hade synnerligen vitt skilda uppfatt- ningar om värdet av denna nya gene- rator. Nu har emellertid stormen i stort sett lagt sig. Källe-generatorn har vid detta laget praktiskt prövats under några månader och resultatet bådar gott. En sak är man redan på det klara med. ”Källe-körningen” är utomordentligt be- kväm och kommer i komfort ganska nära bensinkörningen. Om effektivite- ten och driftsekonomien är det kanske ännu för tidigt att avge något slutligt omdöme. Att ingenjör Torsten Källes konstruktion är ytterst intressant ur teknisk synpunkt är emellertid höjt över varje tvivel. Källe-generatorn arbetar delvis med direkt förbränning och träkol av så li- ten dimension, att de komma stybben ganska nära. Generatorn blir därför beroende av att få-prima kol. Svenska Fläktfabriken rekommenderar Gengas- bolagets kol. Konstruktionen av aggre- gatet är sådan, att det både ur ekono- misynpunkt och skötselhänsyn motiverar användande av ett förnämligt bränsle. Källe-aggregatet får i personbil en så- dan aktionsradie på sina små 10-kilos- påsar, förvarade i den fria bakluckan, att privatbilägaren besparas åtskilligt besvär. Därtill kommer den fenomenalt snabba starten, förhållandet att fyren släckes då bilen stannar och andra för- delar. Ing. Källe har försökt utgå ifrån att begränsa genereringszonernas utbred- ning, så att minsta möjliga kolmassa deltar i arbetet. Förbränningszonen kommer här att sträcka sig till ett av- stånd av 3 ggr styckestorleken hos ko- let från det centrala luftmunstycket och reduktionszonen 3 ggr styckestorleken utanför förbränningszonen. Om man minskar styckestorleken till 1/4 av det vanliga, minskar man den reagerande kolmängden till 1/64, allt räknat i grova tal. 3 mm styckestorlek har uppställts som minimum av ugnskolsdimension. 10 mm anges som övre gräns. En vikt- fraktion av krosskol av 5—80 mm kan användas. Luftströmmen från munstycket är riktad rakt nedåt medan gasen utsuges i riktning uppåt. Eldhärden får därför en päronformad strömningsbild. För att förhindra kolstyckena att ryckas med uppåt, är öppningen försedd med ett galler av värmebeständigt material, kal- lat gitter. Munstyckets. läge regleras av en automatisk regulator. Bränslet självt är isolering och en så effektiv sådan, att värmeutvecklingens netto är större än vad som behövs för att om- sätta all primärluft till gengas. Om ej särskilda åtgärder vidtoges, skulle vär- meöverskottet smälta ned munstyckena på några minuter, om man ej återför en viss proportion av motorns avgaser och blandar dessa med primärluften. Värmeöverskottet åtgår då att reducera avgasernas överskott på kolsyra. I dessa förhållanden ligger lösningen till att generatorn är beroende av prima bräns- le; sandpartiklar, alltför finfördelat kol eller för stor fuktighet skulle rubba cirklarna. Det finfördelade bränslet och den hö- ga gashastigheten pockar på förbättrad gasrening och därför har man infört en s. k. vindsikt, konstruerad efter i stort sett samma princip som en van- lig cyklon. Kylelementet av pressade stållameller har i varje ände en samlingstub, vars mellanväggar äro fast förenade med skruvpropparna så att de följa med, då propparna skruvas av och elementet skall renblåsas. Det rektangulära fil- terhuset har en dukpatron av fyra duk- fickor, spända på stomme av metallnät. Blandaren har inbyggt spärrfilter. Gen- gas och sekundärluft införas på under- sidan av filterpatronen och blandas vid turbulent strömning genom metallull: Det eleganta frontmonterade Källe- aggregatet väger tomt 60 kg. Bränsle- behållaren rymmer c:a 130 liter, men som man ej får köra aggregatet tomt, räknar man med 1 hl per fyllning, som räcker för 10—20 mils körning, beroen- de på vagnens storlek. Kol med större fuktighet än 10 procent böra inte an- vändas. Dörrhandtag av konstharts fe som så många andra saker i det dagliga livet har man vid tillverkning av dörrhandtag mestadels följt traditio- nen. Att tillverka hållbara dörrhandtag av konstharts var emellertid icke så en- kelt som man kan föreställa sig utan fordrade mycket experimenterande. Tyska ingenjörer ha nu lyckats fram- ställa både hållbara och vackra dörrhand- tag av konstharts. De första försöken att göra handtagen med en järnkärna inuti misslyckades full- ständigt, emedan konsthartsen sprack på grund av de båda ämnenas olika utvidg- ningskoefficienter. Man försökte då att göra handtagen helt och hållet av konst- harts, men materialets tjocklek förhind- rade massans genomhärdning. Slutligen visade det sig, att ett handtag med V- formig genomskärning var lösningen. TEKNIK för ALLA 15