Pressad halm bra ljuddämpare Sjuravandena att använda så lätta bygg- nadsmaterialer som möjligt vid byg- gandet av boningshus begränsas genom fordringarna på att en bostad måste uppfylla vissa minimifordringar på ljudisolering. Skiljeväggarna i ett hus böra vara lika ljudisolerande som en te- gelstensvägg av en stens tjocklek, put- sad på båda sidor. Om man nu inte vill använda en så tjock vägg, så beror resultatet på det använda ersättnings- materialet ljuddämpande egenskaper. Hos enkla väggar, vartill även räknas sådana väggar i flera skikt där lagren äro förenade med varandra, äro dessa egenskaper väsentligt beroende på vik- ten per kvadratmeter. Med hänsyn till detta förhållande måste lättare väggar med samma ljuddämpande egenskaper göras dubbla eller flerdubbla på så sätt, att de olika lagren äro skilda åt av luft. De ljudisolerande egenskaperna hos så- dana väggar äro icke endast beroende av vikten utan i hög grad även av tjockle- ken och luftmellanrummets beskaffen- het. Under försök i Tyskland att få fram ett ljudisolerande väggmaterial fann man att de högsta anspråk uppfylldes av väggar, som tillverkats av pressade halmplattor, utan bindemedel samman- hållna med tråd. En cirka 6 kvadrat- meter stor mellanvägg, vägande 100 kg per kvadratmeter, som bestod av två 3 cm tjocka, på utsidan putsade halmplat- tor, vilka voro åtskilda av ett c:a 1 cm tjockt lager puts, hade betydligt bättre ljudisolerande egenskaper än vad som fordras av den tyska byggnadsstadgan. Genom <att använda . ytterligare en platta och ett fjärde lager puts, kunna de ljudisolerande egenskaperna ökas. Fördelarna hos väggar av halmplat- tor äro, utom ringa vikt och tjocklek, även att de kunna uppsättas av icke fackutbildad personal. Väggar av vass utan «bindemedel lämna troligen lika gott resultat. En enkel elektronräknare Hot att elektroner äro så oändligt små finnas likväl instrument med vilka det kan påvisas förekomsten av en enda fri elektron. Tillföres ett gasur- laddningsrör en spänning så, att detta rör just står i begrepp att ge en urladd- ning om ungefär 1.000 volt, så är före- komsten av en enda elektron tillräckligt för att inleda urladdningen. Den ström- impuls, som förorsakas härav, kan i sin tur sätta ett magnetiskt räkneverk i rörelse. Detta är huvudprincipen för den s. k. ”Geigerzähler”, ett instrument, som ofta användes vid vetenskapliga undersökningar av elektronstrålar eller mycket kortvågiga elektromagnetiska strålar. Ännu en el-cykel E” el-cykel av alldeles ny typ uppen- barade sig häromdagen på huvudsta- dens gator. Konstruktören är den kän- de motormannen Bertold Eriksson, och denna el-cykel är den första, som tillver- kats vid hans verkstad. Cykeln är inte mer än cirka 60 cm i sadelhöjd men mäter däremot i det när- maste en och en halv meter i längd. Mo- torn, som sitter akter om sadeln, är på 1 hkr och drives med fyra Tudor-batte- rier, som tillsammans väga cirka 80 kg. Hela cykelns vikt är 140 kg. Hjulen äro små pivotvagnshjul, knappt en halv me- ter i höjd. Maximihastigheten lär hålla sig omkring 40 km/tim., och aktionsra- dien är 6 mil. Konstruktören är mycket nöjd med sitt åkdon, men tycker att det är synd, att det inte blev färdigt redan i våras. Tre månader har det tagit att experi- menterat ut den lustiga cykeln. A. Bouwers och F. A. Heyn beskriva i senaste numret av Philips Technische Rundschau utförligt en sådan elektron- räknare, som är synnerligen lättskött och avsedd för demonstrationer och orienterande mätningar. Instrumentet, som icke är större än 23 X 12 X 12 cm väger endast 2 1/2 kg. En intressant detalj i detta instrument är ”högspän- ningsgeneratorn”, som är uppbyggd av kondensatorer och likriktareelement ef- ter mönster av de högspänningsgenera- torer med spänningar upp till 1.5 mil- jon volt, som Philips sedan länge till- verkat. Instrumentets högspänningsgenerator leverererar visserligen endast en lik- ström på 1.200 volts spänning, men den är också så liten, att den utan svårig- het kan inneslutas i en hand. TEKNIK för ALLA 17