Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrlands industriella framtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORRIANDS INDUSTRIELLA FRAMTID
är det gäller popularisering av industriella och tekniska
I N frågor, får den allmänna opinionen ofta vara utan den
vägledande orientering, vilken är nödvändig för saklig be-
handling av och full förståelse för problem inom dessa nu så
viktiga områden. Dock, ingen regel utan undantag. I fråga
om Norrlands industriella framtid, en angelägenhet av bety-
delse för hela landet, har nyligen utgivits en publikation,
som förtjänar uppmärksammas.
Det är en krets av norrländska industriledare och skogs-
män, vilka sedan något år arbeta under namnet Industriens
Norrlandsutredning, som svarat för allmänhetens upplysning
ifråga om den norrländska industrien och dess framtidsut-
sikter.
Med stort intresse tar man del av denna utredning, som
bl. a. behandlar skogsindustrierna, sulfidmalmtillgångarna —
representerade av Boliden och andra liknande fyndigheter —
och vattenkrafterna. De lappländska järnmalmerna beröras
blott i förbigående, men torde bli belysta i de tekniska spe-
— cialutredningar, som publikationen ställer i utsikt.
Att skogen är en av Norrlands och hela Sveriges vikti-
gaste naturtillgångar framgår av det kända faktum, att under
normala år mellan 40 och 50 proc. av vår exports värde här-
rört från skogsprodukter — massa, trävaror och papper.
Mången vet nog också, att sågverksindustrien överflyglats
av cellulosaindustrien. En och annan har ej utan förvåning
läst, att 2 millioner ton organisk substans från massafabri-
kerna fått rinna bort outnyttjad. Men hittills har utanför
fackmännens krets saknats upplysning om de stora samman-
hangen i dessa frågor. Dem ha vi emellertid nu fått i kon-
centrerad och lättfattlig form.
ågverksindustriens genombrott kan dateras till omkring
1850, då ångkraften infördes. Från 1850 till 1900 steg
exporten av sågade och hyvlade trävaror från 100.000 till 1
million standards. Från sekelskiftet har emellertid sågverks-
industrien av flera skäl stagnerat.
Ett av dessa är, att de grövre virkestillgångarna börjat
sina. Huvudbeståndsdelen i de nuvarande skogarna är me-
delålders och yngre bestånd, sedan urskogsförrådet utnyttjats.
Om dessa klenare skogsresurser har uppstått en hård kon-
kurrens mellan sågverken och massafabrikerna. Dessa sena-
re representera en intensivare förädlingsprocedur och ha där-
för segrat i dragkampen. Bidragande till sågverksindustriens
tillbakagång har också varit, att avsättningsförhållandena
på världsmarknaden försämrats.
et föreligger sålunda tre samverkande orsaker till den
Bina som på allvar började under världskrisen
1931—34. Denna utgallring av de minst räntabla företagen
innebär dock ej, att hela sågverksindustrien är ställd på av-
skrivning, ehuru fortsatt rationalisering blir nödvändig för
konkurrenskraftens bibehållande.
Massaindustrien leder sitt ursprung från decennierna ef-
ter 1850. Mekanisk massa började tillverkas på 1860-talet
och kemisk massa (sulfit- och sulfatcellulosa) på 1870-talet.
Den stora tillväxten av massafabrikationen ägde emellertid
rum under de första årtiondena av innevarande sekel. Den
betydde ett viktigt tillskott i folkförsörjningen, enär massa-
fabrikerna kunde tillgodogöra sig de oerhörda virkesförråden
av klenare dimensioner, oväxtlig småskog, gallringsvirke o. d.
Därigenom att skogsindustriernas råvarubas blivit knap-
pare, som nämnts på tal om sågverken, är man nu hänvisad
till skogarnas kontinuerliga avkastning som råmaterial. Detta
har för massaindustriens del nödvändiggjort en anpassnings-
8 TEKNIK för ALLA
procedur genom bl. a. rationalisering, vilken även varit nöd-
vändig för hävdandet av konkurrenskraften på världsmarkna-
den. På grund av råvarubasens inknappning kan man knap-
past vänta sig någon kraftigare expansion av den norrländska
massaindustrien.
Genom beroendet av världsmarknaden vad beträffar både
trävaror och massa får det norrländska näringslivet ett starkt
drag av osäkerhet. På grund av rationaliseringen minskas
behovet av arbetskraft vid både "sågverk och cellulosafabri-
ker. På grund av råvarans begränsning är skogsindustriernas
fortsatta utveckling efter hittillsvarande linjer hämmad. Se
där tre grundproblem för Norrlands industriella framtid, som
utmynna i frågan att inom Norrlands egna gränser skaffa
. bättre försörjningsvillkor för dess befolkning.
SES på denna fråga kan i största korthet formuleras så:
Intensifierad träkemisk forskning för ökad förädling av
skogsindustriernas halvfabrikat och avfallsprodukter. Genom
dylik nyproduktion få vi utsikter att i en framtid ur det norr-
ländska träet hämta stora delar av vårt behov av textiläm-
nen, plastiska massor, flytande bränslen, såpa och tvål, foder-
ämnen och socker. Detta skulle ge skogsindustrierna en fast
förankring i den inhemska marknaden och möjligheter till
kvalitativ expansion i stället för kvantitativ samt öppna ut-
sikter till export i den mån som nya, i utlandet ej tillverkade
produkter framkomme som resultat av forskningen.
Vi ha i förhållande till det utrymme, som står till buds,
uppehållit oss så länge vid skogsindustrierna, att vi måste
fatta oss kort om publikationens behandling av övriga norr-
ländska naturtillgångar.
SI Se RA i norra Västerbotten och södra Norrbotten
äro mest kända genom den därpå baserade guld- och silver-
produktionen. De kunna emellertid även drägligt tillgodose
vårt kopparbehov. Vidare erbjuder Boliden underlag för pro-
duktion av aluminium i kvantiteter, som äro tillräckliga för
landets förbrukning.
”Västerbottens bergslag” framställer ett par av cellulosain-
dustrien konsumerade produkter, nämligen svavel och svavel-
kis, som hittills importerats. Svavelsyra kan fabriceras i be-
tydande kvantiteter, men avsättning saknas inom rimligt av-
stånd. Man skulle dock kunna tänka sig att utnyttja den-
samma för tillverkning av superfosfat med användning av
råvara från Gällivare, för ökad försockring av trä med krea-
tursfoder och motorsprit som slutprodukter samt för cellull-
fabrikation.
Sulfidmalmerna ge slutligen stora mängder arsenik, som
är utgångsmaterial för virkesimpregnerings- och växtskydds-
medel, vilka borde vara av intresse för den norrländska trä-
varuindustrien, men ännu ej fått någon större avsättning.
Åtskilliga av de ovan antydda nytillverkningarna förutsätta
tillgång till billig elkraft. Sådan finnes också till förfogande,
då över 75 proc. av Sveriges beräknade energitillgångar re-
presenteras av vattenkrafter norr om Gävle. Härav äro hit-
tills blott 13 proc. utnyttjade. Väldiga kraftmängder kunna
sålunda disponeras både för nya Norrlandsindustrier och för
överföring söderut:
Det talades och skrevs förr i världen mycket om ”Norrlands
slumrande millioner”. Som framgår av denna korta resumé,
äro de i våra dagar en levande realitet. De behöva blott väc-
kas till liv genom samverkan av enskild företagaranda och
statligt stöd i olika former. Norrlands industriella framtid
sammanhänger nämligen med problem av sådan omfattning,
att statens medverkan är oundgänglig för deras lösning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
