Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tekniska Museet Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mannen Thomas Newcomen bygga
praktiskt användbara ångmaskiner. Des-
sa drevo de stora gruvpumparna i de
engelska kolgruvorna. Redan år 1728
fick Sverige sin första ångmaskin, den
33:e i världen. Den som har förtjänsten
av att ha infört ångmaskinen hos oss
var den svenske vetenskapsmannen Mår-
Ängkittel med ångeylinder i maskinhuset.
12 TEKNIK för ALLA
film Museet
EN STO CK IH OEM
början av 1700-talet lyckades engels- ”
m lekniska
ten Triewald, och han har också givit en
utförlig beskrivning av denna maskins
konstruktion och dessutom för första
gången i tryck angivit principerna för
en sådan maskins arbetssätt.
Denna vår första ångmaskin sattes
upp vid Dannemora gruvor och använ-
des för drift av pumparna i ett schakt
för uppfordring av gruvvattnet och var
SINE
Modellen av Sveriges första ångmaskin
finnes i Tekniska Museet.
i gång från 1728 till 1735, då den revs,
dels därför att den skadats vid ett åsk-
nedslag och dels därför att den var för
dyrbar i drift och drog omåttligt
med bränsle. På grundval av Triewalds
ritning och beskrivning samt av maskin-
huset, som ännu finnes bevarat, har
ångmakinen kunnat rekonstrueras i en
modell i skala 1:10. Den står nu i Tek-
niska museets maskinhall och kan sättas
i gång av museibesökarna.
Ångmaskiner enligt Newcomens sys-
tem brukar även kallas ”atmosfäriska”.
Änga av mycket lågt tryck fick strömma
in i den stora metalleylindern, i vilken
man, sedan ångventilen stängts, genom
ett automatiskt reglage lät kallt vatten
spruta in. Ängan kondenserades och ett
undertryck bildades i cylindern. Det
yttre lufttrycket pressade ned kolven
mot cylinderns botten, varigenom alltså
själva arbetsslaget uppnåddes. Kolven
var med kätting förenad med en balans
av trä, som överförde kraften till de i
På maskinhuset i Dannemora har För-
eningen Tekniska Museet låtit uppsätta
denna minnestavla.
balansens andra ände med kättingar fäs-
ta pumpkolvarna.
Newcomens atmosfäriska ångmaskin
arbetade förhållandevis driftsäkert, men
med mycket hög bränsleförbrukning, c:a
10—20 kg kol pr hk och timme. Först
genom James Watts konstruktioner i slu-
tet av 1700-talet infördes de principer
i ångmaskinsbyggandet, som medförde
en bättre bränsleekonomi samt angåvo
de riktlinjer, som ännu i stort sett föl-
jas vid konstruktion av kolvångmaski-
ner.
Maskinen vid Dannemora gruvor gjor-
de 14 slag per minut och uppfordrade
900 lit/min från 55 m djup. Mårten
Triewalds djärva försök att introducera
ångmaskinen i vårt land fick ingen ome-
delbar efterföljd, ty det dröjde ända till
1765, innan den andra ångmaskinen i
ordningen sattes upp vid en svensk gru-
va.
SERRAER RANN
>
M
Samtida avbildning av Dannemoras
”Eld- och Luft Machin” — kopparstick
från år 1734.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>