mannen Thomas Newcomen bygga praktiskt användbara ångmaskiner. Des- sa drevo de stora gruvpumparna i de engelska kolgruvorna. Redan år 1728 fick Sverige sin första ångmaskin, den 33:e i världen. Den som har förtjänsten av att ha infört ångmaskinen hos oss var den svenske vetenskapsmannen Mår- Ängkittel med ångeylinder i maskinhuset. 12 TEKNIK för ALLA film Museet EN STO CK IH OEM början av 1700-talet lyckades engels- ” m lekniska ten Triewald, och han har också givit en utförlig beskrivning av denna maskins konstruktion och dessutom för första gången i tryck angivit principerna för en sådan maskins arbetssätt. Denna vår första ångmaskin sattes upp vid Dannemora gruvor och använ- des för drift av pumparna i ett schakt för uppfordring av gruvvattnet och var SINE Modellen av Sveriges första ångmaskin finnes i Tekniska Museet. i gång från 1728 till 1735, då den revs, dels därför att den skadats vid ett åsk- nedslag och dels därför att den var för dyrbar i drift och drog omåttligt med bränsle. På grundval av Triewalds ritning och beskrivning samt av maskin- huset, som ännu finnes bevarat, har ångmakinen kunnat rekonstrueras i en modell i skala 1:10. Den står nu i Tek- niska museets maskinhall och kan sättas i gång av museibesökarna. Ångmaskiner enligt Newcomens sys- tem brukar även kallas ”atmosfäriska”. Änga av mycket lågt tryck fick strömma in i den stora metalleylindern, i vilken man, sedan ångventilen stängts, genom ett automatiskt reglage lät kallt vatten spruta in. Ängan kondenserades och ett undertryck bildades i cylindern. Det yttre lufttrycket pressade ned kolven mot cylinderns botten, varigenom alltså själva arbetsslaget uppnåddes. Kolven var med kätting förenad med en balans av trä, som överförde kraften till de i På maskinhuset i Dannemora har För- eningen Tekniska Museet låtit uppsätta denna minnestavla. balansens andra ände med kättingar fäs- ta pumpkolvarna. Newcomens atmosfäriska ångmaskin arbetade förhållandevis driftsäkert, men med mycket hög bränsleförbrukning, c:a 10—20 kg kol pr hk och timme. Först genom James Watts konstruktioner i slu- tet av 1700-talet infördes de principer i ångmaskinsbyggandet, som medförde en bättre bränsleekonomi samt angåvo de riktlinjer, som ännu i stort sett föl- jas vid konstruktion av kolvångmaski- ner. Maskinen vid Dannemora gruvor gjor- de 14 slag per minut och uppfordrade 900 lit/min från 55 m djup. Mårten Triewalds djärva försök att introducera ångmaskinen i vårt land fick ingen ome- delbar efterföljd, ty det dröjde ända till 1765, innan den andra ångmaskinen i ordningen sattes upp vid en svensk gru- va. SERRAER RANN > M Samtida avbildning av Dannemoras ”Eld- och Luft Machin” — kopparstick från år 1734.