Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upplands lera formas och förädlas. Ett reportage från Upsala-Ekeby - Plexiglas i flygplanstillverkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EPLENXTGCT "9
I FLYGPLANSTILLVERKNINGEN
eg
I följd av den allt snabbare utveck-
lingen och tillverkningen av flygplan
i olika länder måste många problem lö-
sas. Ett av de allra viktigaste är
problemet att ge flygplansbesättningen
största möjliga skydd samtidigt som
sikten åt alla håll bör vara den bästa
möjliga. Lösningen av detta problem
har visat sig ligga i användningen av
genomskinliga plastiska material.
I första hand har plexiglaset visat
sig vara ytterst användbart vid flyg-
planstillverkningen. Det är i själva
verket ett konstharts, men mer genom-
skinligt än glas och behåller sin genom-
skinlighet trots solbelysning, olika vä-
derleksförhållanden och temperaturvaria-
tioner. Till sin vikt är det blott hälf-
ten så tungt som vanligt glas men har
trots detta två eller tre gånger större
Här formas nospartiet till ett bombplan
till av ett stycke hett plexiglas. Det
gäller att vara rask i vändningarna, så
glasskivan inte kallnar.
motståndsförmåga. Dessutom kan det
som varande ett termoplastiskt material
utformas med största lätthet. Bearbet-
ningen ställer sig likaledes enkel, då
plexiglaset lätt låter sig skäras eller
borras, varigenom de eljest nödvändiga
komplicerade fastsättningsanordningar-
na kunna förenklas i hög grad samt gö-
ras mindre, vilket givetvis medför ökade
siktmöjligheter.
Vid = tillverkningen av plexiglas för
flygplansdelar iakttages största omsorg.
Arbetet börjar med gjutningen av en
flat skiva, som noggrant skyddas mot
förorening av smuts och främmande
ämnen. Samma omsorg iakttages ge-
nom hela tillverkningsproceduren för
att ingenting skall kunna hända, som
kan försämra sikten genom glaset.
De gjutna skivorna hängas vanligen
las rödbrännande, emedan den efter
bränning får en vackert röd färg.
Denna användes till keramik. Under
den kommer så ett lager gulbrännan-
de lera, som är kalkhaltig och efter
bränning blir gul. Den senare leran
användes till plattor, kakel och en del
andra saker.
På de rälsbanor som stråla ut från
fabriken mot lertagen föres leran i
små vagnar in i fabriken, där den gula
leran blandas med vatten i ett slam-
verk, och sedan föres ut i stora bas-
sänger, där den får ligga över vintern,
och därefter nästa vår upptages sedan
vattnet avdunstat.
Plattillverkningen är högt mekani-
serad och sinnrik. Den för plattor av-
sedda gulleran krossas och siktas på
särskilda maskiner (s. k. kollergång-
ar) och föres sedan i trummor till
pressmaskinerna, där det erhållna
pulvret i torrt tillstånd pressas i
stålformar under ett tryck av c:a 400
kg pr cm? till plattor av olika format. ’
Dessa plattor, som i sitt nypressade
tillstånd äro mörkgråa med skarpa
kanter, få en hastig avputsning innan
de i speciella ställningar föras in i en
torkugn för att bli av med den smula
fuktighet de ha, och vandra sedan så
småningom till ugnarna, där de få
genomgå en första bränning, den s. k.
skröjbränningen.
Efter denna första bränning blir
det avsyning och putsning, varefter
plattorna glaseras, vilket sker i sär-
18 TEKNIK för ALLA
skilt konstruerade glaseringsmaskiner.
Glasyren lägges på i form av en tunn
välling, vars fuktighet genast suges
upp av de porösa plattorna.
Glasyrtillverkningen är en särskild
historia. Glasyren består huvudsakli-
gen av bly, tennoxid och kvarts, och
för att få fram olika färger tillsättas
andra metalloxider. Ett otal olika fär-
ger komma här till användning och de
mest skilda smakriktningar kunna till-
fredsställas. Den ena färgen är läck-
rare än den andra, och man förstår
lätt att dessa eleganta, hygieniska, ut-
märkt vackra plattor ha blivit en ef-
tersökt artikel i moderna byggnader.
Efter att plattorna glaserats följer den
andra bränningen, den s. k. glasyr-
bränningen.
Plattor mest, men också
öppna spisar...
Denna glasyrbränning sker i spe-
cialkonstruerade elektriskt drivna s. k.
kanalugnar samt tunnelugnar, vilka
senare eldas med koksgas och drivas
kontinuerligt. De glaserade plattorna,
och f. ö. annat gods som skall brännas,
placeras på vagnar med särskilda
ställningar för godset. Dessa vagnar
starta sedan sin vandring i den ena
ändan av ugnen. I mitten av de långa
tunnelugnarna, den längsta är 80 me-
ter, når värmet sin högsta höjd, c:a
1.000 grader, och tiden för transpor-
ten genom ugnen tar en tid av ca 60
timmar.
I de hypermoderna elektriskt driv-
na kanalugnarna ligga plattorna fria
i små fack, och skjutas sakta genom
skärselden.
Som nämnt är plattillverkningen
numera den största grenen av Upsala
-Ekeby tillverkningar. Tidigare var
fabrikationen av kakelugnar brukets
viktigaste verksamhetsgren, med ett
maximum av omkring 30.000 st. ka-
kelugnar per år. Numera har emeller-
tid centraluppvärmningen slagit ut
denna tillverkning, — och i dag till-
verkas endast c:a 3.000 kakelugnar
per år — en tiondel alltså av den
gamla årsproduktionen. En ersättning
för kakelugnarna utgör de öppna spi-
sarna, och tillverkningen av sådana är
avsevärd.
Kakel och öppna spisar tillverkas
likaledes av gullera. Denna användes
därvid ej som vid plattillverkningen i
torrt tillstånd utan är råmaterialet
därvid plastiskt. Gulleran som är blan-
dad med chamotte (bränd malen lera)
dels formas, dels pressas i gipsformar.
Handformning äger rum vid frfam-
ställandet av större eller mera kompli-
cerade delar. Såsom vid all produktion
av brukets varor sker bränningen
även här i två omgångar, en skröj-
bränning och en glasyrbränning.
(Forts. å sid. 29.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
