Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marconi — den trådlösas uppfinnare, av Sverre S. Amundsen - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var han nu på rätt väg. Vad som
återstod var mycket nog. Men ett
steg hade han i alla fall tagit.
nna Marconi har redan gått till
JANE och slumrat in. Hon vak-
nar av att någon tar henne i skuld-
ran. Guglielmo står böjd över hen-
ne med ett tänt ljus i handen. Hans
ögon stråla av helig triumf, håret
är mer än vanligt tillrufsat, draget
kring munnen är fast och bestämt.
— Mor, du måste komma upp!
Jag skall visa dig något.
— Har du inte lagt dig ännu,
pojke? Du är ju alldeles blåfrusen.
— Jag är färdig nu, mor — för i
natt förstås. Kom med bara!
Hon måste upp. Det är ingen an-
nan råd. Hon får på sig litet kläder
och följer efter honom uppför trap-
porna.
Dörren till det yttre vindsrummet
har han lämnat öppen. Nere vid
dörren står ett bord med mystiska
apparater, och på golvet är det ett
virrvarr av batterier, trådspolar och
ledningar.
Mor och son gå genom ytterrum-
met ända bort till den motsatta
väggen i andra rummet. Där är
också ett bord med apparater. Hon
ser en induktionsrulle, en telegraf-
nyckel, inkopplad i ledningarna,
och trådar, som leda upp till en
tennplatta, upphängd mellan två
bambustänger. Hon förstår egent-
ligen ingenting av allt detta, men
hon behöver inte heller förstå det,
bara hon visar intresse för hans
experiment.
Guglielmo lägger handen på tele-
grafnyckeln.
Tst, hör mor!
Han trycker till.
gnistor.
I samma ögonblick hörs tydligt
ett surrande ljud från bordet i det
andra rummet.
Modern står och väntar, liksom
det skulle bli fråga om något mera.
Guglielmos ansikte lyser som en
sol.
— Är det inte storartat, mor?
— Jo, alldeles underbart!
— Den här gången har jag sänt
gnistor på 10 meters avstånd. Snart
skall jag sända på 100! Den här
luftledningen har blivit bra. I mor-
gon skall jag flytta apparaterna
ned i stora hallen för att få större
avstånd. Vill du tala med far om
saken?
Det ville hon gärna. Så släcker
han lamporna, låser dörrarna och
Det sprakar
för henne försiktigt nedför trap-
porna. Han är så förtjust, att han
inte kan låta bli att krama hennes
arm och säga:
— Du, mor, var inte apparaterna
bra i dag? Egentligen har jag ingen
lust att gå och lägga mig. Det är
så mycket, som jag ville göra redan
i kväll. Det är så lustigt, så roligt
just nu. Mor — vad jag längtar ef-
ter morgondagen !
Guglielmo flyttar ut i det fria.
— Kom, mor och far, så skall jag
visa er något riktigt underbart! sä-
ger Guglielmo en dag. Vill du också
komma med, Alfonso?
Giuseppe Marconi var just på
väg ut på den vanliga förmiddags-
ronden för att se till arbetet på sitt
gods, men — låt gå! — han kunde
väl dröja ett ögonblick för att se
på Guglielmos konststycken. Han
hade ju så att säga betalat fiolerna
till det hela, d. v. s. gett pojken
pengar till experimenten.
Mottagningsapparaten och luft-
ledningen voro nu flyttade till den
långa hallen i första våningen.
— Vänta här ett ögonblick! ro-
par Guglielmo, i det han kilar upp-
för trapporna, minst två trappsteg
i taget. Han rusar in i vindsrum-
men och fram till avsändarbordet.
Han börjar trycka på telegrafnyc-
keln, och strax hörs det surrande
ljudet i mottagningsapparaten nere
i hallen. Han upprepar experimen-
tet om och om igen. Nu kunde far
få höra!
Men Guiseppe Marconi ser inte
alls förvånad ut.
— Vad är det egentligen, som är
så storartat? frågar han sötsurt.
— Hörde du inte, hur apparaten
ringde?
— Tja — en klocka kan man väl
få att ringa på flera sätt, vet jag.
— Ja, men här kom det ju elek-
triska vågor uppifrån vindsrummet
genom luften utan tråd, och det var
dessa vågor, som ledde den elek-
triska gnistan fram, så att klockan
ringde.
— Så-å! Men varför inte hellre.
använda trådledning?
FORE EEE SAS Anne
— Far, tänk, när jag kan sända
signaler på 1.000 — 10.000 — kan-
ske 100.000 meter! Tänk, när skep-
pen kan telegrafera till land — 8e-
nom luften! Tänk, när de kan sän-
da signaler till varandra — om de
t. ex. är i fara ute på havet! Vad
säger du om det?
— Hm. Jaså. Så det är det du me-
Nanz Jar jar. vi far välkselnOcH
fadern går långsamt ut, som om
han hade fått något ohyggligt tungt
och svårt att tänka på.
Ett par dagar senare sände Gug-
lielmo trådlösa signaler från den
ena ändan till den andra av huset.
Modern strålade av förtjusning
över det fina resultatet, men fadern
såg betänksam ut och undrade, om
det hela inte var dumheter ändå.
Pojkens experiment hade kostat en
hel hop pengar redan, och mer
skulle det väl kosta, om han fick
fortsätta. Men, kanske var det nå-
got i det hela ändå! Vem kunde
veta?
Telegrafering utan tråd! Det lät
besynnerligt. Men kanske var det
något att förtjäna pengar på i en
framtid, så det var väl bäst, att poj-
TERNEID super 99
Svensk superheterodyn med 6 rör,
därav 2 dubbelrör. Utbytbar jätte-
skala med 345 m. m. visareutslag.
Planetväxel och dubbelkänsligt
elektriskt öga.
Infordra vår nya broschyr, upp-
tagande ett tiotal olika apparat-
typer i prislägen från kr. 130:=
till kr. 210:— SR
Återförsäljare antagas.
TEKNISKA HAISAORSER
börja I november
Byggmästarekurs, 7 mån., utb. ritare, kontrollanter och
byggmästare. Diplom. Värme- o. Sanitetskurs och Mek.
verkmästarekurs, båda å 7 månader för blivande verkmäs-
tare inom resp. fack. Elektroteknisk fackkurs, 5 mån.,
för el. installatörer från 10 januari. Statsstipendier.
Prospekt från KRISTINEHAMNS PRAKTISKA SKOLA, Kristinehamn
TEKNIK för ALLA 21
ST
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>