var han nu på rätt väg. Vad som återstod var mycket nog. Men ett steg hade han i alla fall tagit. nna Marconi har redan gått till JANE och slumrat in. Hon vak- nar av att någon tar henne i skuld- ran. Guglielmo står böjd över hen- ne med ett tänt ljus i handen. Hans ögon stråla av helig triumf, håret är mer än vanligt tillrufsat, draget kring munnen är fast och bestämt. — Mor, du måste komma upp! Jag skall visa dig något. — Har du inte lagt dig ännu, pojke? Du är ju alldeles blåfrusen. — Jag är färdig nu, mor — för i natt förstås. Kom med bara! Hon måste upp. Det är ingen an- nan råd. Hon får på sig litet kläder och följer efter honom uppför trap- porna. Dörren till det yttre vindsrummet har han lämnat öppen. Nere vid dörren står ett bord med mystiska apparater, och på golvet är det ett virrvarr av batterier, trådspolar och ledningar. Mor och son gå genom ytterrum- met ända bort till den motsatta väggen i andra rummet. Där är också ett bord med apparater. Hon ser en induktionsrulle, en telegraf- nyckel, inkopplad i ledningarna, och trådar, som leda upp till en tennplatta, upphängd mellan två bambustänger. Hon förstår egent- ligen ingenting av allt detta, men hon behöver inte heller förstå det, bara hon visar intresse för hans experiment. Guglielmo lägger handen på tele- grafnyckeln. Tst, hör mor! Han trycker till. gnistor. I samma ögonblick hörs tydligt ett surrande ljud från bordet i det andra rummet. Modern står och väntar, liksom det skulle bli fråga om något mera. Guglielmos ansikte lyser som en sol. — Är det inte storartat, mor? — Jo, alldeles underbart! — Den här gången har jag sänt gnistor på 10 meters avstånd. Snart skall jag sända på 100! Den här luftledningen har blivit bra. I mor- gon skall jag flytta apparaterna ned i stora hallen för att få större avstånd. Vill du tala med far om saken? Det ville hon gärna. Så släcker han lamporna, låser dörrarna och Det sprakar för henne försiktigt nedför trap- porna. Han är så förtjust, att han inte kan låta bli att krama hennes arm och säga: — Du, mor, var inte apparaterna bra i dag? Egentligen har jag ingen lust att gå och lägga mig. Det är så mycket, som jag ville göra redan i kväll. Det är så lustigt, så roligt just nu. Mor — vad jag längtar ef- ter morgondagen ! Guglielmo flyttar ut i det fria. — Kom, mor och far, så skall jag visa er något riktigt underbart! sä- ger Guglielmo en dag. Vill du också komma med, Alfonso? Giuseppe Marconi var just på väg ut på den vanliga förmiddags- ronden för att se till arbetet på sitt gods, men — låt gå! — han kunde väl dröja ett ögonblick för att se på Guglielmos konststycken. Han hade ju så att säga betalat fiolerna till det hela, d. v. s. gett pojken pengar till experimenten. Mottagningsapparaten och luft- ledningen voro nu flyttade till den långa hallen i första våningen. — Vänta här ett ögonblick! ro- par Guglielmo, i det han kilar upp- för trapporna, minst två trappsteg i taget. Han rusar in i vindsrum- men och fram till avsändarbordet. Han börjar trycka på telegrafnyc- keln, och strax hörs det surrande ljudet i mottagningsapparaten nere i hallen. Han upprepar experimen- tet om och om igen. Nu kunde far få höra! Men Guiseppe Marconi ser inte alls förvånad ut. — Vad är det egentligen, som är så storartat? frågar han sötsurt. — Hörde du inte, hur apparaten ringde? — Tja — en klocka kan man väl få att ringa på flera sätt, vet jag. — Ja, men här kom det ju elek- triska vågor uppifrån vindsrummet genom luften utan tråd, och det var dessa vågor, som ledde den elek- triska gnistan fram, så att klockan ringde. — Så-å! Men varför inte hellre. använda trådledning? FORE EEE SAS Anne — Far, tänk, när jag kan sända signaler på 1.000 — 10.000 — kan- ske 100.000 meter! Tänk, när skep- pen kan telegrafera till land — 8e- nom luften! Tänk, när de kan sän- da signaler till varandra — om de t. ex. är i fara ute på havet! Vad säger du om det? — Hm. Jaså. Så det är det du me- Nanz Jar jar. vi far välkselnOcH fadern går långsamt ut, som om han hade fått något ohyggligt tungt och svårt att tänka på. Ett par dagar senare sände Gug- lielmo trådlösa signaler från den ena ändan till den andra av huset. Modern strålade av förtjusning över det fina resultatet, men fadern såg betänksam ut och undrade, om det hela inte var dumheter ändå. Pojkens experiment hade kostat en hel hop pengar redan, och mer skulle det väl kosta, om han fick fortsätta. Men, kanske var det nå- got i det hela ändå! Vem kunde veta? Telegrafering utan tråd! Det lät besynnerligt. Men kanske var det något att förtjäna pengar på i en framtid, så det var väl bäst, att poj- TERNEID super 99 Svensk superheterodyn med 6 rör, därav 2 dubbelrör. Utbytbar jätte- skala med 345 m. m. visareutslag. Planetväxel och dubbelkänsligt elektriskt öga. Infordra vår nya broschyr, upp- tagande ett tiotal olika apparat- typer i prislägen från kr. 130:= till kr. 210:— SR Återförsäljare antagas. TEKNISKA HAISAORSER börja I november Byggmästarekurs, 7 mån., utb. ritare, kontrollanter och byggmästare. Diplom. Värme- o. Sanitetskurs och Mek. verkmästarekurs, båda å 7 månader för blivande verkmäs- tare inom resp. fack. Elektroteknisk fackkurs, 5 mån., för el. installatörer från 10 januari. Statsstipendier. Prospekt från KRISTINEHAMNS PRAKTISKA SKOLA, Kristinehamn TEKNIK för ALLA 21 ST