- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 39. 26 sept. 1941 /
22

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marconi — den trådlösas uppfinnare, av Sverre S. Amundsen - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RIKT DETALJERAD

ritning i full skala

till
barken

ALBERTINA”

(beskriven i nr 31
av TfA)

säljes till ett pris av
kronor 2: —

Till TEKNIK FÖR ALLA
Box 3137, Stockholm 3.
Härmed rekvireras ritning i full

skala av barken ”Albertina”
Avgiften kr. 2: — medföljer i fri-
märken, torde jämte portokostna-

den uttagas per postförskott.

(Stryk det som ej avses.)

ers PPP RR

POSTA CIFESS: SE rd sie) bref Sar HS RA AN

TfAÅ-nålen

— de tekniskt intresserades
kännemärke

— kan varjeintresserad
TIA-läsare förvärva genom
att bliva tidningens ombud.
Samtidigt gör Ni en god
extraförtjänst
Ombudsvillkor gratis!

Sänd kupongen i dag!

Till Teknik för Alla.

Box 3137, Stockholm 3.
Undertecknad önskar få sig till-
sänt ombudsvillkor och material:

INT ÄTFLIN Sit S ERS BÖR STON Es STR ee

EYOS TAC RNE sslprsLSNS RS

Adress: CREST PRE Dr KSO BO GEDRA
Öppet kuvert = porto 5 öre.

22 TEKNIK för ALLA

ken fick hålla på med sina experi-
ment så länge.

Pappa Giuseppe fick visst lov
att ta närmare kännedom om saken
för att bättre kunna bedöma den.

— Flytta ut mottagningsappara-
ten på gräsplanen framhör huset!
befallde han. Guglielmo och Alfon-
so gjorde som fadern ville.

— Nå — vad är tecknet för bok-
staven S?

— Tre prickar.

— Gott. Jag ställer mig här vid
mottagningsapparaten. Så går du
upp på vindskontoret till avsändar-
bordet och telegraferar S!-

Guglielmo kilade i väg genom
hallen och uppför trapporna.

Tre korta, brummande signaler
kommo. Pappa Giuseppe var över-
bevisad och förblev från den stun-
den säker på sin gosse. Då Anna
Marconi sedan förklarade för ho-
nom, att det säkert skulle bli stora
möjligheter att förtjäna pengar på
den trådlösa telegrafen, om uppfin-
ningen blott bleve riktigt fulländad,
hörde han tålmodigt på. Se, Gugli-
elmo behövde en hel del pengar för
sina fortsatta experiment, slutade
hon.

— Hur mycket behöver han?

— Det är inte så lätt att säga i
förväg.

— Nåja, någon stor och inbring-
ande affär kan det ju aldrig bli.
Men något kan det kanske bli i
framtiden. Nåväl, låt oss säga, att
jag satsar 5.000 lire.

Det var fint. Nu var det mor, far
och två bröder, som trodde på Gug-
lielmo, och han hade rörelsekapital
nog för att fortsätta sina experi-
ment en tid framåt. Han kunde
skaffa batterier, induktionsrullar
m. m., som behövdes. Han var i det-
ta ögonblick världens lyckligaste
uppfinnare.

— Pojkens huvud är fullt av alla
slags fantasier, och det är inte att
tänka på, att han skall få tid att
bry sig om sådana obetydligheter
som sömn och mat, sade fadern.

Guglielmo flyttade nu ut på all-
var. En liten lada i närheten av vil-
lan togs till sändarstation, och mot-
tagningsapparaten flyttade han
längre och längre ned i parken. Brö-
derna och ett par trädgårdselever
på godset blevo medhjälpare, och
de voro verkligen intresserade av
att se resultaten. ;

— Jag kan rakt inte begripa, hur
du lyckats spekulera ut allt detta,
kunde Alfonso säga emellanåt. Då
log Guglielmo och svarade:

— Å, du förstår, jag har lärt
mycket av andra, och jag utnyttjar
en hel del, som de redan har hittat
på. Det var t. ex. en engelsman vid
namn Maxwell, som så att säga räk-
nade ut, att det måste existera nå-
got, som han kallade för elektro-
magnetiska vågor. Och tysken
Heinrich Hertz, du vet, han påvi-
sade, att sådana vågor verkligen
finns, och det var han, som först
gjorde i ordning apparater, med
vilka det var möjligt att utföra så-
dana experiment. Jag har fått
många idéer från hans försök. Och
det här lilla glasröret med metall-
pulver inuti, som jag använder i
mottagningsapparaten, kallas en
kohär, och det upptar eller upp-
fångar signalerna. Det är minsann
en liten fin uppfinning, och den är
gjord av en fransman vid namn
Branly. Som du förstår, är det
många, som arbetar runt om i olika
delar av världen och gjort experi-
ment, vilka var för sig lett något
litet steg framåt. Jag bygger vidare
på deras uppfinningar. En uppfin-
ning måste komma till någon nyt-
tig användning, annars är den så
att säga en sovande uppfinning. Jag
vill försöka att få ut något av detta
med elektriska vågor, jag vill ska-
pa någonting, som kan bli till verk-
lig nytta för mänskligheten! Tänk
så underbart, om jag lyckas finna
hemligheten! Det är många andra,
som också leta efter den. I dag vet
jag redan, att jag kan sända tråd-
lösa signaler — låt mig säga 100
meter. Varför skall det vara omöj-
ligt för mig att om några år kunna
sända signaler på 100 km eller
kanske 100 mil? Vet du, jag kän-
ner på mig, att det skall lyckas.

Omkring 1.700 meter från sän-
darstationen, d. v. s. den lilla la-
dan, bortom den stora, mörka al-
lén, som ledde upp till huvudbygg-
naden, låg en kulle. Det hade länge
varit Guglielmos plan att telegrafe-
ra dit. Undan för undan hade han
flyttat mottagningsstationen ned
genom allén, längre och längre
bort från avsändarstationen. Det
gick betydligt bättre, när han fann
på att använda ett nytt slags luft-
ledningar vid vardera stationen. De
hängde ned från långa störar eller
master. Upptill voro de fastlödda
vid kuber eller cylindrar av metall-
plåtar, och nedtill voro de fast-
kopplade vid apparaterna. Varje
apparat hade dessutom sin jord-

resa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:14:04 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-39/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free