Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mikroskopet avslöjar K-silkets hemligheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 4: Strukturen hos rayonfibrillerna
liknar med sina kristallstockar ett fisk-
nät. Tänkt förstoring 50.000 ggr.
männen i brist på en bättre benämning
kalla amorfa areor.
Förvånande är det hur mycket öpp-
ningar som finnas, ty vid mindre försto-
ring ser det solitt ut. Det är emellertid
just dessa öppna maskor, som förläna
rayonet många viktiga egenskaper. Hur
förhållandet är mellan maskorna och
öppningarna avgör rayonets kvalitet. Om
maskorna äro för täta, absorberas färg
och fuktighet dåligt, och elasticiteten
blir lidande; om nätet är för öppet, bliva
förhållandena omvända.
Korta stockar och många knutar göra
produkten alltför sträckbar. "Om stoc-
:karna ha olika diametrar, blir lystern li-
dande och tråden ojämn. Den allmänna
riktning stockarna intaga är av stor
vikt. De ’måste alla: liksom: fibrillerna
peka nedåt ”ströfnmen” men icke för re-
gelbundet, ty då blir garnet för glansigt
och elasticiteten- för liten.
AX ro nu dessa små kristallstockar verk-
ligen enheter eller äro de sammansatta
av ännu mindre: enheter? Äro tomrum-
men mellan stockarna verkligen tomma,
eller finnes det någonting där?
För att få svar härpå öka vi förstorin-
gen till 500.000 gånger. Fig. 5 visar i
detalj hur ändarna på några kristall-
stockar äro sammanbundna. Varje stock
visar sig här vara en tät knippa av pa-
rallella trådar. Kemisten kallar detta
för micellär-struktur, en enhetsknippa,
som är uppbyggd av många molekyler.
Utrymmet mellan stockarna, som för-
"ut tycktes vara tomt, kan man nu se
uppfyllt av lösa, vågformiga trådar. Det:
är dessa lösa trådar, som fylla utrym-
met mellan stockarnas ändar och, sträc-
kande sig från den. ene till den andre,
bilda de amorfa knutarna i- nätet.
Och det är dessa vågiga trådar vi ha att
tacka för många av rayonets viktiga
egenskaper. De binda stockarna sä-
kert men likväl elastiskt med varandra.
De binda den ena stocken till den andra
sidledes med ett böjligt lim, varigenom
nätet blir starkt och står emot dragning. .
De även absorbera och kvarhålla färg-
ämnen samt taga upp och släppa ifrån
sig fuktighet. Om antalet trådar är för
litet, bliva knutarna för svaga och fi-
bern brytes lätt av. Men om kristall-
stockarna icke äro fast hoplimmade sida
vid sida, blir tråden lös och går lätt sön-
der.
Dessa lösa trådar äro i själva verket
det inre cement, amorfa lim, som är i
högsta grad viktigt för en förstklassig
produkt. Vad är förklaringen till att
dessa trådar äro så viktiga och varav
kommer sig deras limaktiga natur.
Låt oss ta en titt på en av dessa tråd-
Fig. 5: Ändarna på kristallfibrillerna
med de lösa trådar, som bilda knutarna
och limmet. Förstoringen tänkes vara
500.000 ggr.
knippen under en tänkt förstoring av
5.000.000 gånger. Vi ha nu uppnått en
förstoring, där vi kunna se själva mole-
kylen. Fig. 6 visar, hur dessa långa
molekyler tänkas se ut, och där de små
ringarna föreställa atomerna, som äro
sammanbundna i hexagonaler, vilka äro
placerade sick-sackvis i rader. Härige-
nom får trådens vågform såväl som fi-
berns elasticitet sin förklaring. När
fibrillerna sträckas, så dragas hexago-
nalerna ut i en rak linje. När dragnin-
gen upphör, återtaga de sitt sick-sack-
läge. Men viktigast för rayonens kva-
litet äro de armar som sträcka ut sig i
mellanrummen på ömse sidor om hexa-
gonalerna. Dessa kalla kemisterna för
aktiva grupper, vilka liksom lim sträva
att fatta tag i något, vare sig det är
färgmolekyler, vatten eller t. o. m. kan-
ske olja eller fett. Om andra kedjor av
molekyler finnas i närheten, så gripa
de tag i de utsträckta armarna. Det är
detta ingripande av den ena kedjan i den
(i =
Cellulosamole-
kylen erinrar
starkt om soc-
kermolekylen.
NES J
andra, som är orsaken till att kristall-
stockarna byggas upp.
De aktiva armarna däremot av de lösa
trådar, som ligga mellan stockarna
äro det lim, som sammanhåller den ena
stocken med den andra, som fylla ut
tomrummet mellan trådarna i nätet och
förena sig med färgmolekyler, vatten-
molekyler eller andra främmande äm-
nen. Utan dessa aktiva fransar skulle
varken kritallstockar eller nätverk kun-
na bildas — och inte heller någon rayon.
Om vi driver förstoringen till det yt-
tersta — 50 millioner gånger, kunna vi
undersöka: vad kemisterna anse vara
rayonets fundamentalt kemiska enhet.
Denna enhet är förvånande nog identisk
med både trä- och bomullscellulosans
och är mycket lik en sockermole-
kyl. I verkligheten kan cellulosa lätt
omvandlas till socker genom <ned-
brytande av de band, som samman-
hålla hexagonalerna. Fig. 7 visar den
fundamentala enheten, som består av sex
kolatomer, tio väteatomer (uteslutna på
bilden för tydlighetens skull) och fem
syreatomer.. Dessa fundamentala enhe-
Pig. 6: Detalj. av enkla molekylrader
vid 5 mill. ggrs tänkt förstoring. Cirk-
larna. representera atomerna. i mole-
kylen.
ter bilda tillsammans de långa molekyler
som: synas i fig. 6.
En enkel rayontråd är således. upp-
byggd på följande sätt: Fundamentala
molekylenheter förena sig till långa ked-
jor, försedda med aktiva sidoarmar, som
hopkoppla ett flertal kedjor till en kom-
pakt knippa — kristallstocken. De lösa
trådarna bilda knutarna varvid limmet
sammanhåller stockarna till ett nätverk
av fibriller . De sistnämnda i sin tur
sammanhållas löst av andra trådar och
bilda på så sätt fibern. Många fibrer
tillsammans bilda en tråd och många
hopsnodda sådana rayongarnet.
Nu återstår en viktig fråga att be-
svara. Hur förvandlas träfiber till
rayonfiber? Båda hava samma funda-
mentala kemiska enheter och båda äro
uppbyggda av cellulosa.
I träfiber ligga emellertid kristall-
stockarna i oordning och pekande i alla
möjliga riktningar. Om rayon skall gö-
ras därav, måste därför det lim, som
(Forts. å nästa sida.)
TEKNIK för ALLA 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
