EN ante v 3 Jäla RA De RDR AR MIKROSKOPET avslöjar K-silkets Va en sågverksägare fruktar mest, när hans timmer håller på att flottas ner till sågverket, är att någonstans i flottleden skall uppstå en timmerbröt, där timret tornar upp sig och brytes sönder. För att förhindra en sådan katastrof få flottningskarlar balansera sig fram på stockarna för att lotsa dem ut i strömmen och ta” dem loss när de fastna. Om en stock skulle fastna på någon undervattensklippa, börja snart andra stockar att hopa sig tills det hela liknar en stor borste, med Hörnet stockarna — pekande i alla riktningar. Enda räddningen är då mången gång sprängning med dynamit. Samma förhållande, fast i mikrosko- pisk skala, är det som intresserar till- verkarna av den artificiella fibern, t. ex. rayon. Här måste en oordnad mängd av små ”stockar” — så små, att de icke kunna ses i det kraftigaste mikroskop — Tadas upp i regelbundna rader och limmas ihop till en glänsande rayonfiber. Allt detta måste bokstavligen ske i mörkret. Det ankommer på producen- ten att här använda sina kemikalier och sitt kemiska vetande på rätt sätt. Liksom fallet varit med de flesta vär- defulla industriprocesser, kunde man tillverka rayon någon tid innan veten- | Fig. 1: Utredda trådar av Tayongarn i 50 gångers förstoring. 22 14 TEKNIK för ALLA + skapsmännen förmådde förklara, vad som tilldrog sig när sträva träfibrer för- vandlades till fina rayontrådar. Nu har man emellertid tack vare kraf- tiga mikroskop, röntgenstrålar och skarpt vetenskapligt tänkande lyckats fastställa de viktigaste stegen vid trä- massans förädling till dyrbart rayon. Sedan utvecklingsgången fått sin för- klaring, tycker man, att det hela är en- kelt nog, men det viktigaste är, att när processen väl är vetenskapligt förkla- rad, så kan produkten kontinuerligt för- bättras. Liksom : kineserna skola vi nu läsa historien baklänges, i det vi börja med Fig.. 2: En enkel rayontråd förstorad 500 ggr. en enkel tråd av rayongarn och under- söka den omsorgsfullt. Därefter skola Vi tränga djupare in i dess "struktur med tillhjälp av mikroskopet och röntgen- strålarna och nå ända ned till atomen. Detta kunna vi åstadkomma genom att öka förstoringen till mikroskopets ytter- sta gräns och därefter genom röntgen- analys göra oss en föreställning om hur strukturen är beskaffad. Fig. 1 visar de utredda trådarna i en enkel rayongarnstråd, 50 gånger försto- rade. Trådarna äro ganska likformiga och visa ingen benägenhet att fläta eller kröka sig. Detta är det viktiga företrä- det rayonet har framför bomull. De hopvikna bomullstrådarna reflektera och bryta ljuset oregelbundet, medan det släta rayonet reflekterar det likformigt och framkalla dess välkända lyster. Rayontillverkarna kunna faktiskt gö- ra ett rayongarn, som är mera glänsan- de än silke, ja, så glänsande att damer- na föredraga en mattare glans. Av den- na anledning låter man rayontrådarna vrida sig något och vara något oregel- bundna. Nu öka vi förstoringen till 500 gånger och undersöka i detalj en av trådarna (bild 2). I stället för en solid tråd finna vi att den består av ett antal fibrer genom- dragna av öppna mellanrum. Mikrofo- tografier av detta slag äro av stor vikt för rayonteknikern, ty de visa honom om tråden går bra att färga, hurudan lyster den kommer att få, hur den kom- mer att absorbera fuktighet samt om den innehåller icke önskvärda förore- ningar, som måste avlägsnas under till- verkningens gång. Fig. 3: Typisk struktur hos rayonfi- bern i 5.009 ggrs förstoring. Nu öka vi förstoringen till 5.000 ggr, vilket är gränsen för mikroskopets upp- lösningsförmåga (fig. 3). En enkel tråd har delats och vi undersöka en av trå- dens fibrer. Är den ett solitt stycke? Nej, den är i verkligheten. ett nätverk som ser ut som filt. Den är-en anhop- ning av små kristall-”stockar”, som lig- ga flata, ingen ligger på tvären och alla peka i fiberns längdriktning. Dessa små kristallstockar kallas fibriller. De- ras längd, bredd, symmetri och läge äro viktiga faktorer för bedömande av ray- ontrådens egenskaper — mjukhet, lyster, elasticitet och förmåga att uthärda vik- ning och veckning. Men ännu ha vi icke upptäckt mycket av orsaken till rayonets märkliga egenskaper. Nu måste vi överge mikroskopunder- sökningen och tillgripa indirekt bevisfö- ring, baserad på röntgenstudier. Vi tän- ka oss, att några av de små kristallstoc- karna förstoras 50.000 gånger och un- dersöka dem noga. (fig. 4). Här se vi att strukturen ser ut som ett fisknät. Kristallstockarnas maskor äro hopknutna med vad vetenskaps- é