Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mikroskopet avslöjar K-silkets hemligheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN ante v 3 Jäla RA De
RDR AR
MIKROSKOPET
avslöjar
K-silkets
Va en sågverksägare fruktar mest,
när hans timmer håller på att flottas
ner till sågverket, är att någonstans i
flottleden skall uppstå en timmerbröt,
där timret tornar upp sig och brytes
sönder. För att förhindra en sådan
katastrof få flottningskarlar balansera
sig fram på stockarna för att lotsa dem
ut i strömmen och ta” dem loss när de
fastna. Om en stock skulle fastna på
någon undervattensklippa, börja snart
andra stockar att hopa sig tills det hela
liknar en stor borste, med Hörnet
stockarna — pekande i alla riktningar.
Enda räddningen är då mången gång
sprängning med dynamit.
Samma förhållande, fast i mikrosko-
pisk skala, är det som intresserar till-
verkarna av den artificiella fibern, t. ex.
rayon. Här måste en oordnad mängd
av små ”stockar” — så små, att de icke
kunna ses i det kraftigaste mikroskop
— Tadas upp i regelbundna rader och
limmas ihop till en glänsande rayonfiber.
Allt detta måste bokstavligen ske i
mörkret. Det ankommer på producen-
ten att här använda sina kemikalier och
sitt kemiska vetande på rätt sätt.
Liksom fallet varit med de flesta vär-
defulla industriprocesser, kunde man
tillverka rayon någon tid innan veten-
|
Fig. 1: Utredda trådar av Tayongarn
i 50 gångers förstoring.
22
14 TEKNIK för ALLA
+
skapsmännen förmådde förklara, vad
som tilldrog sig när sträva träfibrer för-
vandlades till fina rayontrådar.
Nu har man emellertid tack vare kraf-
tiga mikroskop, röntgenstrålar och
skarpt vetenskapligt tänkande lyckats
fastställa de viktigaste stegen vid trä-
massans förädling till dyrbart rayon.
Sedan utvecklingsgången fått sin för-
klaring, tycker man, att det hela är en-
kelt nog, men det viktigaste är, att när
processen väl är vetenskapligt förkla-
rad, så kan produkten kontinuerligt för-
bättras.
Liksom : kineserna skola vi nu läsa
historien baklänges, i det vi börja med
Fig.. 2: En enkel rayontråd förstorad
500 ggr.
en enkel tråd av rayongarn och under-
söka den omsorgsfullt. Därefter skola
Vi tränga djupare in i dess "struktur med
tillhjälp av mikroskopet och röntgen-
strålarna och nå ända ned till atomen.
Detta kunna vi åstadkomma genom att
öka förstoringen till mikroskopets ytter-
sta gräns och därefter genom röntgen-
analys göra oss en föreställning om hur
strukturen är beskaffad.
Fig. 1 visar de utredda trådarna i en
enkel rayongarnstråd, 50 gånger försto-
rade. Trådarna äro ganska likformiga
och visa ingen benägenhet att fläta eller
kröka sig. Detta är det viktiga företrä-
det rayonet har framför bomull. De
hopvikna bomullstrådarna reflektera och
bryta ljuset oregelbundet, medan det
släta rayonet reflekterar det likformigt
och framkalla dess välkända lyster.
Rayontillverkarna kunna faktiskt gö-
ra ett rayongarn, som är mera glänsan-
de än silke, ja, så glänsande att damer-
na föredraga en mattare glans. Av den-
na anledning låter man rayontrådarna
vrida sig något och vara något oregel-
bundna.
Nu öka vi förstoringen till 500 gånger
och undersöka i detalj en av trådarna
(bild 2).
I stället för en solid tråd finna vi att
den består av ett antal fibrer genom-
dragna av öppna mellanrum. Mikrofo-
tografier av detta slag äro av stor vikt
för rayonteknikern, ty de visa honom
om tråden går bra att färga, hurudan
lyster den kommer att få, hur den kom-
mer att absorbera fuktighet samt om
den innehåller icke önskvärda förore-
ningar, som måste avlägsnas under till-
verkningens gång.
Fig. 3: Typisk struktur hos rayonfi-
bern i 5.009 ggrs förstoring.
Nu öka vi förstoringen till 5.000 ggr,
vilket är gränsen för mikroskopets upp-
lösningsförmåga (fig. 3). En enkel tråd
har delats och vi undersöka en av trå-
dens fibrer. Är den ett solitt stycke?
Nej, den är i verkligheten. ett nätverk
som ser ut som filt. Den är-en anhop-
ning av små kristall-”stockar”, som lig-
ga flata, ingen ligger på tvären och alla
peka i fiberns längdriktning. Dessa
små kristallstockar kallas fibriller. De-
ras längd, bredd, symmetri och läge äro
viktiga faktorer för bedömande av ray-
ontrådens egenskaper — mjukhet, lyster,
elasticitet och förmåga att uthärda vik-
ning och veckning. Men ännu ha vi
icke upptäckt mycket av orsaken till
rayonets märkliga egenskaper.
Nu måste vi överge mikroskopunder-
sökningen och tillgripa indirekt bevisfö-
ring, baserad på röntgenstudier. Vi tän-
ka oss, att några av de små kristallstoc-
karna förstoras 50.000 gånger och un-
dersöka dem noga. (fig. 4).
Här se vi att strukturen ser ut som
ett fisknät. Kristallstockarnas maskor
äro hopknutna med vad vetenskaps-
é
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
