Livligt på GRUVFRONTEN Det har varit livligt på vår gruv- front under det nyss tilländalupna året. Flera viktiga mineral ha upptäckts och blivit föremål för brytning. Det ligger i sakens natur att Bolidens Gruv-a/b gått i spetsen för denna glädjande ut- veckling. Men även på andra platser än i Norrland ha värdefulla malmfyn- digheter blivit föremål för bearbetning, t. ex. Tabergs vanadinmalm och nu på allra sistone Lillhärads molybdenit. Vad det senare mineralet beträffar har verksamheten hittills inskränkt sig till provbrytning, men då denna en- ligt de senaste rapporterna givit myc- ket goda resultat, kommer sannolikt driften att tas upp på allvar frampå höstsidan. Man får hoppas att de vack- ra löftena komma att infrias, vilket vore till fördel för stålindustrin. Molybden är en metall, som tillhör samma naturliga grupp som krom och wolfram och i likhet med dessa senare har den fått stor användning vid fram- ställningen av specialstål, särskilt s. k. snabbsvarvstål. Detta måste nämligen vara beständigt, d. v. s. får inte anlöpa, vid de höga friktionstemperaturer som uppstå vid hastig svarvning och det är just molybdentillsatsen i stålmassan som åstadkommer denna beständighet. > Metallen molybden, som förekommer i mineralet molybdenit eller molybden- glans, har svenska anor. Det var näm- ligen Scheele som upptäckte den så ti- tigt som 1778. Någon nämnvärd ren- framställning av metallen ägde emeller- tid inte rum förrän tre år senare och även denna bragd utfördes av en svensk, den i metallurgins annaler välkände P. J. Hjelm. I över hundra år spelade molybden inte någon nämnvärd prak- tisk roll, det var först på världsutställ- ningen i Paris 1900 som engelsmännen Taylor och White förevisade ett märk- ligt stål, som bl. a. hade den egenskapen, att det behöll sin härdning även vid höga temperaturer. Detta s. k. Taylor- Whitestål väckte ett oerhört uppseende i den tekniska världen och. engelsmän- nen fingo inte länge vara ensamma om äran att tillverka det märkliga stålet. - EN Kan Sverige bli självförsörjande med molybden? Cu J Litet varstädes i de stålproducerande länderna tog man upp tillverkningen och det är intet överord att säga att shabbsvarvstålet revolutionerade hela den mekaniska verkstadsindustrin. D. v. s. revolutionen bestod i att man nu fick möjlighet att avsevärt höja maskinernas arbetstakt och därmed också produktionen, alltså ett stort steg framåt på den väg vi numera kalla rationaliseringens. I rättvisans namn måste dock erkännas att molybden inte ensam får ta åt sig äran att åstad- komma snabbstål, den delar denna med såväl krom som wolfram. Hittills ha våra stålverk importerat sitt behov av molybden från utlandet. De viktigaste molybdenitförekomsterna ha varit belägna i USA och i Norge. Visar sig nu förekomsten i Lillhärad hålla vad proven lova, blir den ett inga- lunda föraktligt tillskott till världspro- duktionen. Analysresultaten visa näm- ligen att Lillhäradsmalmen är rik, den innehåller ungefär 3.6 proc. molybden. Enligt sakkunskapens uppgift är en molybdenförekomst brytvärd om den håller 0.2 proc. Enligt den mättstocken är sålunda Lillhäradsmalmen synnerli- gen brytvärd — om den nu visar sig vara lika rik alltigenom. Kleva gamla nickel- och koppargruva i Jönköpings län kommer troligen att återuppstå. Klevas magnetkis håller ungefär 2 proc. nickel och eftersom den metallen är särskilt eftersökt under kris- och krigstider, kan det naturligt- vis löna sig att ta vara på möjlighe- terna. Kleva gruva är ingen ungdom: den har sina modiga 250 år på nacken. Brytningen har emellertid varit mycket sporadisk, den har upptagits och ned- lagts åtskilliga gånger inom den tid- rymden. Senaste gången arbetet där var i gång, var åren 1914—19, då ett par hundra. man sysselsattes i gruvan. - I samband med funderingarna på att återupptaga brytningen i Kleva ha ve- derbörande intressenter låtit företaga en omsorgsfull prospektering i närlig- gande marker tillhörande Lamåsa, Fru- gårds och Vagnhesters byar. FRAMTIDENS VÄRLD - forntidens under i Fart = Humor « Spänning e UTKOMMER VARJE TISDAG » 20 TEKNIK för ALLA SE