Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur ögat bedrar oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65 om S
Fig. 6.
axel (den punkterade linjen). Vid per-
spektivritning märker man av delarnas
proportioner genom att med pennan i
den utsträckta handen betrakta föremå-
let med ena ögat slutet. Härvid är att
märka, att man alltid bör använda sam-
ma öga, enär bilden annars icke blir rik-
tig. Strängt taget ser man, om båda
ögonen användas, en annan bild än den
tecknarn ser.
Här äro några andra egendomligheter
förknippade med seendet. (Fig. 4.)
På 50 cm. avstånd placerar man ett
litet föremål, t. ex. en tändsticksask, och
håller mitt framför den och på halva
avståndet en blyertspenna. Om man nu
intensivt fixerar tändsticksasken utan
GULT MögKGRÖNT VITT
att betrakta blyertspennan, så ser man
bredvid asken en dubbelbild av pennan.
Om man däremot fixerar pennan, så vi-
sar sin inom kort en dubbelbild av as-
ken givetvis i perspektivisk förkortning
(bild 4). I bild 5 är T en tavla eller
ett pappersark, varpå ett antal nummer
äro skrivna tätt bredvid varandra, A är
betraktaren, Z ett smalt föremål (t. ex.
en linjal). Hur många av numren och
vilka undanskymmas av linjalen?
Svaret är: inga: Bild 5 förklarar hur
det kommer sig. Om jag nämligen ser
på linjalen endast med vänstra ögat, så
täckes endast stycket b, men ser jag en-
dast med det högra, stycket a. Betraktar
jag sifferraden med vänstra ögat till
i
ML:
lo]
GULT MÖRKGRÖNT VITT
vänster om linjalen, ser jag a och likaså
kan jag se b om jag på samma sätt ser
med högra ögat. Men jag kan även se
stycket c, varför i verkligheten ingen del
av sifferraden är dold av linjalen. Det
i verkligheten osynliga stycket är det,
som synes skuggat bakom linjalen. (x)
Samtliga tal kunna ses även om det
skymmande föremålet har ännu större
bredd, beroende på avståndet mellan
ögonen.
Om vi antaga, att papperet med siff-
rorna är på 65 cm. avstånd från ögonen,
så inträffar sistnämnda fall, om i svn-
linjen på olika avstånd placeras föremål
av olika bredd: sålunda 8 cm från pap-
peret’ en blyertspenna, 17 cm en tum-
GULT MÖRKGRONT VITT
stock, 40 cm en 3.7 cm bred linjal samt
tätt framför ögonen en boll med 51/2
cm diameter (bild 6).
Ännu mer överraskande är följande
experiment, vid vilket dels ett kartong-
stycke med tre fält i livliga färger, t. ex.
gult, mörkgrönt och vitt och ett litet
kort med et trunt eller kantigt hål (2.5
em). Om man nu håller kortet med
hålet framför sig och nära tavlan, så
ser man det mörkgröna bandet (fig. 7),
om man nu för kartongen närmare ögo-
nen, så visar sig vid vissa avstånd hålet
till hälften gult och till hälften vitt,
men det gröna fältet är fullständigt för-
svunnet. Bild 9 förklarar orsaken här-
till. "Vid detta försök användas båda
ögonen. Om man nu för kortet närmare
tavlan, men icke så nära som första
gången, så gör man den iakttagelsen, att
det gröna fältet i mitten åter blir syn-
ligt, men förefal!er att vara smalare än
själva utskärningen och som om man
såge den direkt och icke genom ett
hål.
Samma resultat uppnås, om man pla-
cerar ett ogenomskinligt föremål, d. v. s.
utan utskärning, mellan ögat och bak-
grunden. Fixerar man nu detta, så sy-
nes det i normal förminskning. Om vi
Pig. 8.
så rikta blicken förbi föremålet och mot
bakgrunden, så förefaller föremålet va-
ra mycket smalare än i verkligheten
(bild 8).
I bild 9 angiver den punkterade lin-
jen handledens naturliga form. Denna
försvinner till ett smalt band när blic-
ken ånyo riktas rakt ut och längre bort.
Alla dessa fenomen ha som förutsätt-
ning normala ögon. Om synnerven på
något sätt är skadad, så uppträda ofta
ganska besvärliga störningar i synför-
mågan.
Vid en viss skada på synnerven visa
sig dubbelbilder, dels en normal bild på
riktigt avstånd och därtill en bild när-
mare ögat men i annan riktning.
Anförda optiska synvillor visa, hur
litet man kan lita på sina ögon och att
vi aldrig bli fullärda. Alltjämt mötas
vi av nya överraskningar, som förvåna
oss och framkalla vår beundran.
Fig. 9.
TEKNIK för ALLA 19
få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
