TMS rik Gr VR 00 od 00 0 TTR Kylning: Termometern konstaterar ”för varmt” och slu- ter strömmen TIS - » » den soleno- idstyrda venti- len, som Öppnas och låter kyl- vätskan ström- 1 TT lg go Ö evapora- torn. Genom att vätskan evapo- reras sjunker temperaturen, evaporatorn av- kyles, varige- DOMIN: lågtrycks- strömbrytaren bryter ström- men till . S DD OO 3 FS FSS OS SS OO OO OO E 5 I ö I É ' dr . «= »- genom- strömningssole- noiden, som på- verkar en ven- til, vilken i sin tur stänger led- ningen. Kompressorn pumpar nu den i gasform be- fintliga kylvät- skan genom ... s avstäng- ningsventilen, som öppnas ge- nom kylvät- skans tryck. Härifrån ström- mar kylvätskan BIlg so . . . kondensorn. Här kondense- ras vätskan och avger sitt vär- me till luften. Den flytande kylvätskan fly- ter sedan = till dj OR OO an) ; . . . . behållaren. 3 Härifrån börjar vätskan på nytt ög E sin rundvand- TA £ ring. 10 TEKNIK för ALLA VAD VI FÅ SE efter KRIGET: Bil med sval ”komfortpunkt” i stekande sommarsol. Automatisk kylanläggning på amerikanska bussar. Er sommarkyla i personbilen är det kanske inte så många som vill lägga ned pengar på i vårt vintri- ga land. Ifråga om de rullande samlingsplatser, som bussarna ut- göra, är kylan däremot mer moti- verad. När aptiten på nya, fräscha vagnar når sin toppunkt efter kri- get, få vi med säkerhet se åtskilliga bussar med kylanläggning. Ameri- kanarna har med framgång utnytt- jat idén sedan åtskilliga år tillba- ka, och Packard levererar t. o. m. personvagnar med 100-procentig temperaturkontroll, d. v. s. både värme och kyla. Kylanläggningens verkningssätt hör inte till de djupaste mysterier- na. Man begagnar sig av det för- hållandet att en vätska, som över- går i gasform, ”drar till sig” vär- me och omvänt avger värme vid kondenseringen. Det gäller alltså att överföra vätskan i gasform i ett element inuti bilen och att sedan kondensera gasen under värmeav- givning utanför vagnen. Så enkel är värmetransporten i och för sig. Övergången från vätska till gas sker genom att ett tryckfall anord- nas, och när gasen sedan skall kon- denseras, ökas trycket igen. För detta ändamål användes en liten kompressor, som vanligtvis drivs av motorns fläktrem. ”Hjärnan” i kylanläggningen utgöres av en se- rie elektromagnetiskt styrda venti- ler, som reglera vätskecirkulatio- nen. Våra skisser visa i detalj hur detta går till. De elektriska impul- serna till ventilernas magnetspo- lar utgå från en i vagnen placerad termometer. Dess kvicksilverpela- re sluter kontakten för strömmen när en viss temperatur nåtts, men då kvicksilvret ånyo sjunker, bryts kontakten åter. ”Komfortpunk- ten” ställer man själv in efter be- hag, och den automatiska kylan- läggningen gör resten. ; Tomgång: ”"Termometern konstaterar ”kallt nog” och bryter ström- men till: . den soleno- idstyrda venti- len i vätskeled- ningen. Venti- len stänges, var- igenom kylvät- skan avstänges från evapora- torn. Luften fortsät- ter att cirkulera kring evapora- torn, men ingen avkylning äger rum. Genom att kompressorn fortsätter att pumpa sedan kylvätskan hindrats cirku- lera, minskas trycket och lågtrycks- strömbrytaren sluter ström- IM SMUGGLA SRA genom- strömnings- solenoiden. Denna ventil öppnar förbin- delsen förbi... kompres- somrn, som nu sätter låg- trycksgas i ständig rörelse utan att något arbete uträttas. Under tiden ... avspärrar avstängnings- ventilen hög- trycksvätskan i . . . kondensorn och i . behållaren. ORO 00 Od 000 AA 00 OK RT 0 0 ä 0 ät 00 DAD.