PÅ STÄLLET MARSCH för STEREOSKOPISKA FILMEN 3 minns vi den stereoskopiska fil- mens första framträdande här i Sverige — den gången måste åskådar- na ha olikfärgade glasögon för att kunna särskilja och som en enda bild uppfatta de två inte fullt identiska bilder, som profjicierades på den vita duken. SKEN 12 TEKNIK för ALLA Teknikerna världen runt ha ju hun- nit med många experiment på de c:a 15 år som gått sedan dess, och man tycker att problemet vid det här laget borde vara slutgiltigt löst, men så är ingalunda fallet. Bland dem som på senare är ageti Sig i kast med det, märks en rysk uppfinnare wid namn S. I wano w. Han har räknat ut att man: skall kunna åstadkomma en ste- reoskopisk bild genom att använda en helt ny typ av filmduk. Denna ”duk” be- står av en metallram, på vilken cirka 30.000 smala ståltrådar ha spänts. Trådarnas sammanlagda längd är 150 kilometer, och ramen måste vara av solida stålbjälkar, efter- som dess belastning upp- går till 25 & 30 ton. Bak- om denna stäåltrådsskärm ligger en vanlig filmduk. Ett klipp ur en stereosko- pisk film. Vartdera ögat uppfattar här sin halva på ”ögonavstånd”- och resulta- tet blir em plastisk bild med djup. se vi uppfinnaren Iwanow granska en stereoskopisk filmremsa och :t. h. ställer han in Det hela går ut på att man skall kun- na reflektera ljusstrålarna från duken — vilka i vanliga fall kastas tillbaka hur som helst till alla delar av biografen — i en bestämd riktning samt dessutom få bort alla onödiga strålar, d. v. s. de som i vanliga fall reflekteras till platser i lokalen där inga åskådare uppe- hålla sig. När nu en av filmremsornas bilder träffar ståltrådsskärmen kommer en del ljus att passera mellan trådarna och re- san (få ER Vid stereoskopisk återgivning projicieras två filmremsor, vilka tagit upp samma bild sedd från två olika punkter, som ligga på samma avstånd från varandra som männi- skans ögon. G SJ flekteras mot den bakomliggande duken medan en annan del absorberas av trå- darna. Detsamma gäller naturligtvis även för den andra bilden, men efter- som denna utgår från en annan punkt än den första bilden komma strålarnas banor inte att sammanfalla, utan de strålar som i ena fallet absorberades av ståltrådarna komma i andra fallet att passera på sidan av dessa och falla i de ränder som bildats av- ståltrådarnas skuggor på den första bilden. På detta sätt komma de båda bilderna att proji- cieras i alternerande ränder på samma (Forts. sid. 27.) projektionsapparatens spegel.