- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 41. 10 okt. 1941 /
6

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olja olja olja, av H. G. Tonndorf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RA RS
SEN Je 5

OS RR

+

Börjar uppfordringen från en
brunn avtaga, är det en vanlig metod
att genom en dynamitsprängning i
borrhålets djup söka uppluckra de
kvarvarande restena. Har man på
detta sätt ”kittlat” källan, tränger en
Svart stråle ur hålet, och då blir det
en glädjefest — men ibland blir re-
sultatet av denna uppmuntran även
negativt.

NR vare de geofysiska arbetsme-
toderna ha riskerna att göra ”tor-
ra” borrningar reducerats till en fjär-
dedel, men alltjämt är oljeletningen
ett lotterispel med dyrbara lotter och
många nitar. I områden där före-
komsten av olja påvisats är visserli-
gen 90 proc. av borrningarna olje-
eller gasfyndiga, men i områden där
förekomsten icke påvisats, äro endast

fr

ned oTde

SSI

NN
ÅdKRead es
Å fed

VÄSTERÅS N<
FRÄS Ne



S VE AM —

JASKERSURDÅ —

é



För några år sedan
planerade man även
i Sverige en rörled-
ning för oljetrams-
porter. Den skulle
få den utsträckning,
som visas på kartan.
Nu är projektet av
kända skäl inte så
aktuellt längre

10 proc. framgångsrika. Betänker
man slutligen, att borrningskostnader-
na uppgå till omkring 300 kronor per
meter, så förstår man, att oljeindu-
strien är en i hög grad kapitalkrävan-
de industri.

I stora kemiska fabriker, s. k. raf-
finaderier, omvandlas råoljan till fär-
diga marknadsprodukter. Av det
mörka, tjockflytande utgångsämnet
utvinnas den vattenljusa bensinen, de
fluorescerande smörjoljorna, den vi-
ta paraffinen, och den svarta asfalten
— alla dessa olikartäde — och talrika
andra — äro ju petroleums bestånds-
delar. Här skola vi dock ej närmare
gå in på denna uppdelningsprocess.

EG följd av produktionens växlin-
gar äro lagren av råolja och fär-
diga produkter alltid förhållandevis

L, genom grus och berg tvingas här borret ned i de oljeförande

skikten av jordskorpan.

6 TEENIK för ALLA

stora. I oljeindustriens barndom
nöjde man sig med att lagra oljan i
primitiva jordbassänger. Numera

finnas vid oljefälten, raffinaderierna
och konsumtionscentra. väldiga, i re-
gel 40 å 50 meter höga cylinderfor-
miga oljebehållare för ändamålet med
en kapacitet om mellan 500 och 5.000
ton. Ofta äro de sammanförda i sto-
ra s. k. tankfarmer. Dessa cisterner
äro utrustade med talrika sinnrika
anordningar för att hindra det dyrba-
ra innehållet från att råka i brand.
För att temperaturen skall hållas så
låg som möjligt, äro de vitmålade
eller silverfärgade, så att solstrålarna
kastas tillbaka. För att förebygga av-
dunstning och de därmed förenade
förlusterna, äro cisternerna försedda
med s. k. breather-roofs, d. v. s. ”tak
som andas”. Härmed avses hermetiskt
slutna tak, som koniskt sänka sig mot
mitten. Tomrummet mellan tak och
vätska blir härvid sammanpressat, så
att endast ett mycket litet spelrum
ges åt avdunstningen.

rån oljeindustriens begynnelse har

transportfrågan varit ett av dess
centrala problem. Under de första
åren forslades oljan på små vagnar,
som drogos av en ponny — s. k.
teamsters — från oljefälten till raf-
finaderierna. Man kunde vid den ti-
den se hela karavaner av teamsters i
regelbunden trafik på de amerikanska
vägarna. Redan så tidigt som 1865
anlades emellertid världens första
”Ppipe-line” på 7.000 meters längd. An-
läggandet av denna rörledning blev
upptakten till en förbittrad strid mel-
lan bolagen och formännen, som —
med rätta — fruktade, att detta nya
transportmedel skulle komma att be-
röva dem deras inkomstbringande
verksamhet. Flera gånger sprängdes
rörledningen medelst dynamit. 1874
togs emellertid en 90 km lång rör-
ledning i bruk, som slutgiltigt bröt
teamsters transportmonopol.

Rörledningarna äro dock mycket
dyrbara anläggningar. Rören måste
ju läggas över dalar, berg och floder
och helst utan krökar. Redan att ut-
föra planläggningen för dessa anlägg-
ningar är ett enormt arbete. I många
fall anlitas flygare för fotografering
av terrängen. Ofta måste speciella
lantmätningar företagas. Har väg-
sträckan utstakats, gäller det att in-
hämta tillstånd från jordägarna. För-
handlingarna härför draga ofta ut på
tiden, och stora summor åtgå för er-
hållandet " av dessa rättigheter. Så
kan äntligen själva arbetet sättas i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:14:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-41/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free