Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturtillgångarna, av T—s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATUR TILLGÅANGARNA
egreppet naturtillgångar blir för de flesta svenskar något
Bila eller provinsiellt. För en skåning är jorden
en lika betydelsefull tillgång som malmen är för en bergs-
lagsbo. Hos en norrlänning står skogen lika mycket i främsta
ledet av våra resurser som vattenkraften hos en trollhättebo.
Det kan fördenskull vara motiverat att söka ge en samlad
bild av vad allt detta betyder ur nationell synpunkt.
Icke minst i dessa tider är det av betydelse att inventera
vårt lands tillgångar, ty de representera grunden för våra
förhoppningar på framtiden, liksom de under gångna år-
hundraden möjliggjort för oss att bygga upp ett näringsliv
och en levnadsstandard, som i betraktande av vår ringa folk-
mängd synts utomstående förvånande. Vi skola därför i kort-
het redogöra för skogens, malmens, vattenkraftens och jor-
dens betydelse för Sveriges folkförsörjning.
Skogen är en tillgång, vars användning överspänner många
viktiga områden. Trä har av ålder använts som byggnads-
material och som husbehovsbränsle, men vi kanske aldrig
närmare övervägt, hur vi skulle haft det, om ej vårt land
till mer än hälften av sin yta varit täckt av skog. Vi
ha dock genom den i stort sett uteblivna importen av fossilt
bränsle fått en påminnelse om betydelsen av våra skogstill-
gångar. För att ej tala om de för många oanåde möjligheter,
som träet erbjuder som ersättning för det flytande motor-
bränsle, varav vi tidigare infört för cirka 50 mill. kr. år-
ligen.
Skogen har emellertid framför allt utgjort en viktig rå-
vara för de förädlingsindustrier, som framställa sågade trä-
varor, pappersmassa och papper, för att nu endast nämna
de ledande produkterna. Drygt 40 proc. av vårt exportvärde
har denna skogens förädling under normala år brukat repre-
sentera, och av vår industris totala arbetarstam har nära 1/4
sysselsatts inom skogsindustrierna eller därmed samman-
hängande produktion.
ftersom all industri är underkastad en ständigt fortgående
Ban så står även utnyttjandet av våra skogstill-
gångar nu inför en nydaning. Från att ha industriellt till-
godogjort oss träet huvudsakligen som bränsle-, konstruk-
tions- och fibermaterial stå vi nu antagligen inför en epok,
då träet som kemiskt råmaterial kommer i förgrunden. Ehuru
detta: område hittills utgör ganska jungfrulig mark för oss,
äro möjligheterna här antagligen större än vi föreställa oss.
Våra barrskogar representera nämligen en utmärkt råvara
för träkemiska industrier. Vad som hittills fattats, är blott
tillräckliga forskningsresurser, men de torde inom en snar
framtid komma att förbättras. Därigenom kan den hittills-
varande kvantitativa expansionen av våra skogsindustrier
komma att ersättas av en kvalitativ utveckling, vars fram-
tidsperspektiv äro nästan oöverskådliga.
Järnmalmen är ej blott en exportvara. Den har av ålder
utgjort råmaterial för vår järnhantering och järnmanufak-
turering samt i andra hand för vår mekaniska verkstadsin-
dustri. v
Summeras exportvärdena för järnmalm och dess förädlings-
produkter, kommer man upp till en andel av vår totalexport,
som ej ligger mycket under skogsindustriernas. Av det sam-
manlagda antalet industriarbetare sysselsätta kategorierna
malmbrytning och metallindustri under normala förhållanden
över 1/3.
Om järnmalmens betydelse för Sveriges folkhushållning
8 TEKNIK för ALLA
sålunda är lätt att påvisa, låta sig framtidsmöjligheterna för
de s. k. sulfidmalmer, som finnas i norra Västerbotten och
södra Norrbotten, f. n. icke i sin helhet överblickas. Det är
emellertid ej uteslutet, att de bliva grunden för en ny bergs-
lagsindustri av föga mindre dimensioner än våra järnbergs-
lager representera.
attenkraften togs tidigt i bruk för drift av vår industri,
men det var först sedan kraftöverföring på elektrisk väg
genom svenska tekniska insatser möjliggjorts, som industriens
elektrifiering på allvar begynte. Denna nu halvsekellånga
utveckling har åvägabragt, att f. n. 89 proc. av industriens
drivkraft representeras av elmotorer. Härigenom är vatten-
kraften en oskattbar tillgång för vårt land, som saknar hög-
värdiga fossila bränslen, vilka i många länder utgöra indu-
striens viktigaste kraftkälla.
Det förtjänar även understrykas, vad vattenkraften betyder
för våra kommunikationer, som med skäl betecknas som nä-
ringslivets tjänare. Omkring 90 proc. av statsbanornas trans-
portarbete äger nu rum på elektrifierade linjer, för att ej
tala om den elektriska energiens användning inom städernas
kommunikationsväsen och förortstrafiken.
Den svenska jordens produktion av livsmedel var tidigare
ej tillräcklig för vår folkhushållning. Emellertid ha vi nu-
mera genom ökning av den odlade arealen, genom mekanise-
ring av jordbruket, genom vetenskaplig växtförädling och
andra produktionsförbättrande åtgärder kommit därhän, att
jordens skördar räcka för vårt folks försörjning.
ålunda har denna korta översikt givit vid handen, att sko-
Se malmen, vattenkraften och jorden representera natur-
tillgångar, vilka äro väsentliga förutsättningar för det sven-
ska folkets arbetstillfällen och försörjning.
Det finns emellertid länder, som äro lika rikt eller bättre
utrustade med naturliga resurser i jämförelse med Sverige,
men där trots detta näringslivet är tynande, folkförsörjningen
dålig och levnadsstandarden låg. Förklaringen är, att dessa
länders bebyggare sakna förmåga att tillgodogöra sig till-
gångarna.
Folket måste fördenskull betraktas som en femte natur-
tillgång i vårt land av kanhända störst betydelse av dem
alla. Vad är det då, som ger vårt folk en sådan rangplats
ifråga om möjligheterna att utnyttja landets resurser? Även
med risk att upprepa redan kända saker måste vi för full-
ständighetens skull beröra de nationella egenskaper, som äro
av betydelse i detta sammanhang.
De bestå i den tekniska begåvning, konstruktiva skicklighet
och uppfinnartalang, som i hög grad utmärka ej blott våra
ingenjörer, utan även de okända soldaterna i vår industriella
armé: fabrikörer och mindre industriidkare, verkmästare och
förmän samt arbetare. Vad speciellt de sistnämnda beträffar
tillkommer som en viktig faktor deras förmåga av och in-
tresse för precision i arbetet.
Men det är ej tillräckligt att producera varor, de måste
även kunna säljas. Fördenskull måste även den organisations-
förmåga och kommersiella skicklighet framhållas, med vars
hjälp marknad för våra varor kunnat etableras t. o. m. i
mycket avlägsna länder.
Härtill kan läggas en framåtanda, flit och företagsamhet,
som ofta varit det enda kapital, med vars hjälp vårt lands
karga mark brutits till odlad jord. NE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
