Goda konstruktioner spar material Ur flygtidskriften ”Luftwissen” ha vi tillåtit oss saxa nedanstående. äget av i dag tillåter ej produktions- ökning grundad på längre arbetstid eller större arbetsstyrka, utan en even- tuell ökning av tillverkningen måste åstadkommas genom bättre verknings- grad i arbetet. Vid sidan av fordringar- na på ändamålsenlig och driftsäker kon- struktion stå i dag mer än någonsin fordringarna på en utformning av pro- dukten, där vetenskapliga och tillverk- ningstekniska synpunkter tillvaratagas Ra största möjliga grad. Konstruktionen är själva utgångspunkten för tillverknin- gen. Konstruktören måste därför vid sitt arbete noggrant tänka igenom och tillvarataga alla möjligheter. I det föl- jande skola anföras några exempel på hur förbättrade konstruktioner kunna åstadkomma en förbluffande material- besparing och =<tillverkningsförenkling vid tillverkningen av flygplan. Mycket stora besparingar i material och arbete kunna erhållas blott därige- Hera a ET D an - Je Anslutningsplåt eller fogplåt: a) Smidd, b) Svetsad. fre Länkplåt: a) Smidd, b) Svetsad. nom, att man undviker det ofta vanliga sättet att tillverka detaljer ur ett enda ”Ljusdalskrossen” ger bättre bilbränsle Sm TfA tidigare kunnat omtala har en i viss mån revolutionerande kon- struktion inom träkolsfabrikationen helt nyligen sett dagens ljus. Det är den s. k. ”Ljusdalskrossen”, som konstruerats av bröderna Sandbäck i Ljusdal och som 12 TEKNIK för ALLA Svenska Kolugnsaktiebolaget i Stock- holm lancerat — med stor framgång. TfA har varit i tillfälle, att närmare studera denna . träkolskross och funnit att de lovord man kostat på den inte äro överdrivna. Huvudprincipen är, att sorteringen av kolen sker medelst vakuum, varige- nom man i stor utsträckning undviker nötning, vilken ju förorsakat en ganska kraftig stybb-bildning, till stort förfång för kolens kvalitet. Dir. J. Sandbäck de- monstrerar krossen för pressen.. stycke, och i stället använder sig av svetsning så mycket som möjligt. För det sänksmidda råämnet till fog- plåten, fig. 1, erfordrades t. ex. 0,650 kg stål, medan den färdiga detaljen blott vägde 0.280 kg. Genom användan- de av svetsning (fig. 1b) reducerades materialförbrukningen från 0.650 kg till 0,200 kg. Detta motsvarar således en materialbesparing av 70 96 medan samtidigt arbetstiden förkortas med 40 9. På samma sätt förhåller det sig med länkplåten på fig. 2. Materialförbruk- ningen för denna som smidesstycke var 2,2 kg, medan den färdiga produkten blott väger 0,5 kg. Samma detalj tillverkad medelst svetsning (fig. 2b) erfordrade 0,420 kg och den färdiga produkten vägde i detta fall blott 0,400 kg, motsvarande en materialbésparing av 80 Z vid en samtidig tidsvinst av 60 Z0. Som ett ytterligare exempel kan nämnas, att en detalj, som tillverkad ur ett enda stycke erfordrade 2,300 kg ma- terial, blott erfordrade 1,300 kg genom användningen av svetsning — alltså en materialbesparing av 45 Jo. Vid tillverk- ning av viktiga delar använder man sig som bekant ofta av fräsning på grund av hållfasthetsskäl, då många tillver- kare i ett sådant fall hysa ett visst miss- troende mot svetsade detaljer. Upprepa- de brott- och utmattningsförsök ha emellertid visat, att svetsdetaljerna i de anförda exemplen ha uppvisat minst 50 Z större hållfasthet än vad beräk- ningsunderlagen fordrade. Som exempel på vad intimt samarbete mellan verkstad - och konstruktionskon- tor kan åstadkomma nämnes ett speci- ellt fall. Genom 30 enstaka små kon- struktionsförbättringar på ett flygplan inbesparades således 90 arbetstimmar, 64 kg material och 42 kg flygvikt. För- utom det rent vetenskapliga värdet av sådana åtgärder framträder klart den utomordentligt stora vinsten genom den minskade flygvikten. Vid ett byggnads- tempo av exempelvis 1 flygplan pr dag erhålles vid ett stålpris av 0,55 RM/kg och vid 3 RM pr arbetstimme en be- sparing av 305 RM pr dag inkl. omkost- nader. Men viktigare än denna rent ekonomiska vinst är emellertid bespa- ringen av mänsklig arbetskraft och av dyrbara maskiner. Kolen passera först ett skaksåll, där alla föroreningar såsom stenar och grus 0. S. Vv. sorteras ifrån. Därefter krossas kolen av roterande knivar, varefter de sugas upp mot såll av olika storlekar och falla ned i olika fickor allt efter storleken. Stybben samlas i en särskild kammare, och det kol man erhåller läm- nar krossen fullkomligt stybbfritt. Den nya krossen användes bl. a. vid Svenska Gengasbolagets stora anlägg- ning, där f. n. fyra stora krossar äro i arbete.