Det fanns en möjlighet: att han bleve engelsk medborgare, men han ville inte uppge sin nationalitet heller. Han vil- le ju till varje pris fortfara att vara italienare. En känd engelsk vetenskapsman, lord Kelvin, fick höra, att Marconi befann sig i svår knipa. Han satte sig i förbindelse med general Ferrero vid italienska legationen i London och TfA-nålen — de tekniskt intresserades kännemärke — kan varje intresserad TfA-läsare förvärva genom att bliva tidningens ombud. Samtidigt gör Ni en god extraförtjänst Ombudsvillkor gratis! Sänd kupongen i dag! Till Teknik för Alla. Box 3137, Stockholm 3. Undertecknad önskar få sig till- sänt ombudsvillkor och material: Namn: NTELBE o09cuossovsodadnsovcaJböre Öppet kuvert = porto 5 öre. bad honom försöka hjälpa Marconi på något sätt. Det vore för sorgligt, om hans arbete just nu skulle avbrytas. Han höll på med alldeles särskilt be- tydelsefulla experiment. Generalen lovade genast göra allt, vad han kunde. Han skrev till itali- enska marinministern och redogjorde för fallet. Fanns det inte möjlighet att ordna saken på något sätt — till gagn för vetenskapen? Den unge mannen skulle säkerligen i en snar framtid kasta glans över Italiens namn, hans uppfinning kunde bli av största betydelse för hans hemland, en sådan man måste man hjälpa, om det fanns någon möjlighet därtill. Svaret blev mycket vänligt. Det gick ut på att finna en utväg. Hade Marconi t. ex. på ett eller annat sätt haft något med sjömanslivet att göra? Uppfinnaren blev kallad till general Ferrero, som berättade vad man sva- rat från krisministeriet i Rom. Vad hade Marconi för sin del att säga till det? Jo, för all del, i Livorno hade han ägt en liten båt, och med den hade han ofta varit ute på fisketurer. Om det nu kunde anses räcka? Generalen smålog. skälmskt. Kort därpå kom brev från krigsmi- nisteriet, att Guglielmo Marconi var inskriven som värnpliktig i marinen och skulle tjänstgöra vid italienska le- gationen i London. På det sättet skulle möjlighet beredas honom att fortsätta sina experiment. Som alla värnpliktiga hade han en liten, fast lön under ”exercisen”. Den utbetalades varje månad. Men Mar- coni ville icke taga emot den. Han = 20 TEKNIK för ALLA FRAMTIDENS VÄRLD — forntidens under i Aventyr Fart- Humor-$Spänning x VARJE TISDAG « 35 ORE « Veckans bestämde, att pengarna skulle skänkas till ett italienskt sjukhus i London. Och därvid blev det. Italien hade en gång i tiden låtit Ko- lumbus gå ifrån sig — mannen, som upptäckte en ny världsdel. Skulle en liknande dumhet begås en gång till, d. v. s. skulle Marconi få fortsätta sina experiment i England och på det sättet halvt om halvt bli engelsman? Den ena underrättelsen efter den and- ra hade nått Italien om hans uppfin- ning och framgångar. I England ha- de han mötts av förståelse och fått betydande ekonomiskt understöd, se- dan hemlandet avvisat hans tjänster. Skulle hans uppfinning nu framför allt komma det engelska världsväldet till nytta? Ett stort fel var tydligen begånget. Det gällde att rädda, vad räddas kunde. En särskild kommission for till England för att överbevisa Marconi om att Italien trodde på honom. Han blev utnämnd till riddare av en av de förnämsta italienska ordensvärdighe- terna. Det hölls middagar till hans ära, ja, fjäskades nära på för honom på alla sätt. Och till sist kom en form- lig inbjudan från marinministeriet i Rom: Kunde han inte resa hem till Italien, ge demonstrationer och fort- sätta sina försök en tid vid flottsta- tionen i Spezia? Man skulle mottaga honom med hänryckning överallt. Och han kunde vara säker på att hans fä- derneslands regering skulle under- stödja honom. Marconis engelska vänner voro icke tilltalade av dessa förslag. Varför hade italienarna plötsligt blivit så in- tresserade för uppfinnaren? Knappt ett år tidigare hade de låtit honom fara sina färde utan vidare. Men själv hyste han ej något agg. Tvärt- om var han glad, ja, strålande lycklig över att få fara hem igen. Och det var ju väl, att de styrande ändrat sin- nelag. Därför sade han tack till er- bjudandet och reste. Och när han nu återvände var det som segerherre. Han var på vag att bli en världsbe- römd man. | Den första demonstrationen av sin trådlösa gav han i själva marinmini- steriets byggnad i Rom. En hel rad av de mest högtstående männen voro för- samlade där, militärer, statsmän, pro- fessorer och andra lärde. Sändarstationens apparater voro uppmonterade i andra våningen i hu-