Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vad vet ni om radio? Av E—l, B—t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Radion har nuförtiden blivit någonting,
som man endast med största svårighet
kan klara sig utan. De flesta människor
känna väl också till hur man bär sig åt
för att ställa in en radioapparat, men få
veta väl vad som egentligen sker, när man
skruvar på rattarna. Inställningssvårig-
heterna ha på moderna apparater betyd-
ligt förminskats genom tryckknappsin-
ställning, ”magiska ögon” m. m. I radions
barndom hade den bästa radion också de
flesta inställningsknapparna, vilket nume-
ra knappast kan sägas vara fallet, och
det fordrades faktiskt ej så litet insikt i
vad som skedde inuti apparaten, när man
vred på den och den knappen för att en
hygglig inställning skulle kunna åstad-
kommas. Numera trycker man på en tan-
gent där stationens namn står angivet,
och sedan sköter sig apparaten mest för
sig själv, utan att man vidare behöver
bekymra sig om inställningen.
Vår avsikt är naturligtvis inte att re-
kommendera en återgång till mindre tek-
niskt fulländade apparater bara för att
sprida kännedom om deras verknings-
sätt, utan att ge den intresserade ett till-
fälle att fylla en lucka i det tekniska
vetandet.
Att här ingå på sändarstationens verk-
ningssätt skulle föra för långt, varför vi
börja vår resa då de elektriska impulser-
na, radiovågorna, lämna sändarantennen.
Radiovågens hastighet genom rymden är
densamma som ljusets, d. v. s. 300,000 km.
på en sekund. Med denna hastighet ut-
breder den sig cirkelformigt, upp-
fångas av mottagarens antenn och le-
des till apparaten via antennens nedled-
ningstråd. Men innan den hinner så
långt lurar många faror under färden till
Förr.
VAD VET NI OM RADIO?
De allra flesta av oss vet just inte mera om radio
än att det är någonting som det låter ur när man
skruvar på det ... Denna artikel är ett försök att
populärt tala om vad en radioapperat är och vad
som där försiggår.
Fig. 1. Rör av enklare konstruktion.
mottagaren i form av plåttak och andra
järnkonstruktioner, vilka söka hejda
framfarten genom att absorbera vågen
helt eller delvis. Resultatet blir därför
oftast att vågen, då den kommer till mot-
tagaren, är ganska svag och behäftad med
en massa störningar. De störningar, vil-
ka komma från atmosfären, har radiotek-
niken ännu ej helt lyckats bemästra, un-
der det att frågan om störningar från
elektriska maskiner är effektivt löst, även
om på många håll ingenting gjorts för
uppmontering av dylika skydd. Den ra-
diovåg, som infångas av mottagaren, är
emellertid ingen ljudvåg, utan en s. k.
elektrisk svängning, svängande i ett me-
dium som vi kalla etern. Denna eter är
emellertid ännu så länge endast tänkt, då
den ej har kunnat påvisas existera. Att
svängningen ej sker genom luftens för-
medling visar det faktum att den passe-
rar ett lufttomt rum utan att avtaga i
styrka. Vi skola emellertid i det följan-
de behandla saker, på vilkas riktighet man
ej behöver tvivla. Låt oss nu först göra
klart för oss, vad som fordras av motta-
garen, för att därav göra en disposition
över dess verkningssätt: Den skall om-
vandla den elektriska svängningen till
tonsvängningar, vilka skola vara uppfatt-
bara för örat. Dessutom bör den kunna
utvälja en viss stations elektriska sväng-
ning.
En antenn, som vi spänt upp, så högt
över taket som möjligt, uppfångar de
elektriska svängningarna, radiovågorna,
från alla de stationer, vilka ha tillräck-
lig styrka eller intensitet att nå fram till
densamma. Men helst vilja vi som förut
sagts avnjuta en station i sänder och den-
na sortering börjar också genast när vå-
gen kommer in i mottagaren. Här stöter
den nämligen på en s. k. resonanskrets,
vars uppgift är att utföra en grovsorte-
ring av alla de vågor med olika våglängd
och frekvens, som antennen uppfångar.
Detta sker så, att kretsens resonansver-
TEKNIK för ALLA 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
