Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vad vet ni om radio? Av E—l, B—t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANAAANANADNAN
MAD
Sändarens bärvåg.
EN
SA
Ljudvåga
SEN
Modulerad 1judvåg .
Fig. 2.
kan gör att den erbjuder minsta motstån-
det för den våglängd, till vilken den för
ögonblicket är avstämd. Avstämning sker
som bekant med den ratt på apparatens
framsida, vilken är kopplad: till en visare,
som löper över stationsskalan och även
driver en s. k. avstämningskondensator.
När denna krets passerats kommer yt-
terligare en likadan krets, vars uppgift
ar att företaga en andra grovsortering.
Mellan dessa båda kretsar brukar emel-
lertid å större apparater finnas ett för-
stärkarrör, ett s. k. högfrekvensrör. Som
redan benämningen anger är det avsett
att förstärka de svaga svängningarna, och
det består av en lufttom glasbehållare i
vilken ett antal elektroder äro insmälta.
De tre viktigaste av dessa äro anoden
gallret och katoden. Med en strömkälla
i apparaten uppvärmes katoden, vilken ut-
göres av en metallstav, till rödglödgning
varvid den i tomrummet utslungar små
negativa elektriska partiklar, s. k. elekt-
roner. Anoden, vilken utgöres av en
plåtcylinder som omsluter denna metall-
stav, pålägges nu en hög positiv spän-
ning, varvid elektronerna från -katoden
attraheras av anoden och uppfångas av
densamma. Anodens positiva laddning
minskar då, men en ny ström tillföres
oupphörligt densamma, varför alltså re-
sultatet blir att en ström går i riktning
från strömkällan till anoden och genom
röret. Elektronerna gå alltså m o t
strömmen. Den tredje av de ovannämn-
da elektroderna är placerad emellan me-
tallstaven-katoden och plåtcylindern-ano-
den i form av ett metalltrådsgaller, ge-
nom vars maskor elektronerna således få
passera på sin väg genom röret. Avsik-
ten med att skjuta in detta galler är att
bromsa elektronerna och denna förmåga
10 TEKNIK för ALLA
är beroende av den elektriska spänning
gallret för ögonblicket har. Om man
alltså tillför gallret en växlande spänning
kommer anodströmmen att variera på
exakt samma sätt. Införes nu från den
nyss nänmda resonanskretsen en elektrisk
svängning på gallret, så erhåller man allt-
så om man även till anoden har en sväng-
ningskrets kopplad en exakt kopia av gal-
lerkretsens svängning i denna, men be-
tydligt förstärkt. Efter att radiovågor-
na nu sorterats och den våg man önskar
omvandla till hörbart ljud på detta sätt
förstärkts, företager man sig att om-
vandla denna våg till en annan våglängd,
vilket sker i alla moderna större appara-
ter, byggda enligt den s. k. superkon-
struktionen. Detta är just det utmär-
kande för denna konstruktion att man
bl. a. för att erhålla bättre avstämnings-
skärpa (större selektivitet) omtransfor-
merar vågen till en våg med lägre frek-
vens d. v. s. lägre antal svängningar pr
Tell FJ ten.
Fig. 3. Högtalaren schematiskt.
sekund. Det är nämligen mycket svårt
att anordna goda avstämningskretsar för
sändarstationernas frekvenser, vilka äro
mycket höga. För detta ändamål låter
man i mottagaren inbygga en oscillator,
d. v. s. en liten sändare, vilken arbetar
med en frekvens som med ett konstant
frekvenstal skiljer sig från frekvensen
hos de inkommande radovågorna. Denna
Antenn
Modulerad 1ljud>
våg
oscillator avstämmes på samma gång som
de förut behandlade resonanskretsarna
genom att vrida på avstämningsratten,
varvid uppnås att skillnaden mellan den
inkomna radiovågens frekvens och oscil-
latorns frekvens ständigt är konstant.
För att sammansätta dessa två sväng-
ningsrörelser med olika frekvenser blan-
das de i ett s. k. blandarrör. Härvid upp-
står en ny svängningsrörelse med en an-
nan och betydligt lägre frekvens, den s. k.
mellanfrekvensen, vilken avskiljes med
väl avstämda kretsar och därefter för-
stärkes i ett mellanfrekvens-förstärkar-
rör. Denna mellanfrekvens är emellertid
ej en enkel svängningsrörelse med kon-
stant styrka av samma typ som ljudet,
utan är vad man kallar ”modulerad”, Vid
radiovågornas utsändning från stationen
låter man nämligen en bärvåg variera i
intensitet i takt med de ljudvågor, som
härröra från studion.
Nu ha vi emellertid i mottagaren till-
varatagit stationens bärvåg och det gäl-
ler alltså att förvandla densamma till hör-
bart ljud. På mellanfrekvensen fanns
stationens ljud inmodulerat, och för att
erhålla elektriska svängningar av ljudets
frekvens, den s. k. lågfrekvensen, likrik-
tas mellanfrekvensen i en detektor, vilken
är konstruerad i likhet med ett vanligt
rör fast utan galler. Efter denna likrikt-
ning kvarstår, sedan all kvarblivande mel-
lanfrekvens bortfiltrerats, endast rena
lågfrekventa svängningar. Dessa äro
emellertid i allmänhet för svaga att kopp-
la direkt till ljudförmedlaren-högtalaren,
utan måste förstärkas, vilket sker först i
ett s. k. lågfrekvens-förstärkarrör och
sedan i ett annat s. k. slutrör, vilket är
av kraftigare konstruktion än övriga rör
i apparaten, emedan det skall leverera
stor effekt till högtalaren, som kopplas
in i dess anodkrets. Ljudstyrkan, som reg-
leras med volymkontrollratten, är beroen-
de av den spännnig som påföres lågfrek-
vens-förstärkarröret, och därför är ett
reglerbart motstånd, en potentiometer, in-
kopplat före detta rör. Vid vridning på
Ljudvåg
Likriktad våg Högtalare
- Fig. 4. Hela förloppet schematiskt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
