Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tekniska Museet Stockholm: Ångbrandsprutor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekniska
useet
AN STOCKHOLM
I amerikanska filmer såg man förr of-
ta utryckningar med ångbrandspru-
tor, vilket var ett omtyckt motiv både i
inledande skämtfilmer och allvarliga hel-
aftonsprogram. Några av läsarna såg
kanske filmen ”Chicago brinner” för ett
par år sedan. Den innehöll imponerande
bilder av hur fyrspannen i karriär rusa-
de genom den brinnande stadens gator
med de bolmande ångbrandsprutorna ef-
ter sig.
För den yngre generationen är det väl
mindre bekant, att vi även i Sverige haft
sådana ångbrandsprutor och t. o. m. till-
verkat dem. En amerikansk ångbrand-
spruta står i stora maskinhallen på Tek-
niska Museet, där den fångar besökarens
uppmärksamhet genom glänsande mant-
lar och tryckkulor av koppar.
Ångsprutan kan sägas vara en av vår
berömde landsman John Ericssons mån-
ga uppfinningar. När han blivit slagen
av Stephenson i den stora lokomotivtäv-
lingen mellan Liverpool och Manchester
år 1829, omkonstruerade han lokomoti-
vets ångpanna och placerade den i en
ångdriven brandspruta. Denna använ-
des med stora framgång i London vid
flera eldsvådor, men av en egendomlig
orsak blev den ej antagen av stadens
brandkårer. Detta hängde ihop med att
dessa hade betalt per eldsvåda och fruk-
tade, att om nu Ericssons nya ångspruta
skulle bli allmänt använd, så skulle elds-
vådornas antal minskas, och därmed ock-
så brandsoldaternas förtjänster sjunka.
Det dröjde ända till mitten av 1800-ta-
let, innan den stora världsstaden började
utrustas med ångbrandsprutor. Till Sve-
rige inköptes en sådan till Göteborg år
FÖRSES
Världens första dRö bre var en konstruktion av John
1862, den första svenska stad, som lade
sig till med en välutrustad brandkår.
Det exemplar, som Tekniska Museet
äger, arbetade med c:a 5 kg ångtryck,
som uppnåddes på förvånansvärt kort
tid, nämligen redan efter 4 minuter. Vid
användandet av ett munstycke med 40
mm diameter nåddes en strålhöjd av 50
m och kapaciteten var 1.800 lit/min. Fle-
ra av John Ericssons uppfinningar ingå
i dess maskineri, varför den också av
ÅNGBRAND-
SPRUTOR
denna anledning försvarar sin plats på
museet. Arledningen till att denna ame-
rikanska brandspruta kom till vårt land
var, att Ljusne Mekaniska Verkstad
upptog tillverkning av brandsprutor och
använde den från Amerika köpta spru-
tan som modell.
Ångbrandsprutorna hade på grund av
sin pålitlighet och stora kapacitet länge
en obestridd rangplats bland eldsläckan-
de redskap, och först långt in på 1900-
talet fingo de vika för sina bensinmotor-
drivna efterföljare.
i Stockholm. Teckning från år 1888.
Ängbrandspruta, tillverkad i Boston omkring år 1870, i Tek-
niska Museets stora maskinhal.
Eriosson och byggdes i London år 1829.
TEKNIK för ALLA = 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
