Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marconi — den trådlösas uppfinnare, av Sverre S. Amundsen - En jätteplan - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mördar, ne at SRA
” SOSTRESSESFEK ESV SESNNENIODA
RIKT DETALJERAD
ritning i full skala
barken
ALBERTINA”
(beskriven i nr 31
av TfA)
säljes till ett pris av
kronor 2: —
Till TEKNIK FÖR ALLA
Box 3137, Stockholm 3.
Härmed rekvireras ritning i full
skala av barken ”Albertina”
Avgiften kr. 2: — medföljer i fri-
märken, torde jämte portokostna-
den uttagas per postförskott.
(Stryk det som ej avses.)
Veckans äventyr
innehåller veckans bästa äventyrsno-
veller och tecknade serier! E
Läs till exempel följetongen
Kapten Franks triumf
av Edmond Hamilton och Ni får ert
lystmäte av sensationsmättad spän-
ning och vetenskaplig fantasi.
Seriefigurerna KARL-ALFRED, TI-
TANEN, BLÅ SKALBAGGEN-DJUN-
GELJIM och BARNEY BAXTER stå
i särklass inom svensk veckopress.
Läs varje vecka
JVM-VECKANS ÄVENTYR.
Till Jules Verne-Magasinet — Vec-
kans Äventyr, Box 457, Stockholm 1.
Sänd mig utan kostnad ett prov-
exemplar av J. V.-M. — Veckans
Äventyr.
Postadress: ;
Skriv tydligt! Öppet kuvert porto 5 öre
rr PK PP BR KR
20 TEKNIK för ALLA
få bud från de medmänniskor i deras
närhet, vilka kämpade för sitt liv.
Den stora drömmen blev till ett
starkt och bestämt beslut: han skulle
övervinna avstånden, han skulle av-
lägsna .ensamhetens och avstängdhe-
tens faror, han skulle ge skeppen ett
öra och en stämma, så att de kunde
följa med vad som skedde i världen
och skicka underrättelser till varand-
ra, anropa varandra om hjälp, tala
med varandra, när det behövdes.
Hans tankar voro så upptagna av
alla dessa drömmar, syner och idéer,
att resan gick fort från den ”gamla”
till. den ”nya världen”.
I New York blev Marconi motta-
gen med stort intresse. Journalister
voro ständigt på jakt efter honom för
att få åtminstone det minsta, lilla sam-
tal. Men han sökte att undvika dem,
ty han ansåg sig tillsvidare icke ha
något särskilt nytt att meddela. Och
han ville icke lova för mycket i för-
väg.
Mottagarstationen anlades vid in-
loppet till New York. Därifrån skul-
le telegrammen sändas med tråd till
tidningen. Sändarstationen uppmon-
terades på en ångare, som anskaffa-
des för ändamålet.
Från och med kappseglingens bör-
Jan och under hela den tid den på-
gick sände Marconi oavbrutet medde-
landen. Redan en minut efter deras
avsändning från Marconis skepp kun-
de folk läsa utdrag av dem i ”New
York Herald’s” fönster. Det myllra-
de av människor på gatan utanför och
spänningen steg undan för undan.
När fem timmar förgått, kom slut-
telegrammet. Den amerikanska yach-
ten ”Columbia” hade segrat. Förtjus-
ningen var så kolossal, att när ”New
York Herald’s” extranummer med
fullständiga rapporter utkom några få
minuter senare, blevo tusentals exem-
plar rivna i stycken under folkmas-
sornas slagsmål omkring tidningspoj-
karna. Envar ville komma först och
få en tidning. ’
Det rådde intet tvivel om att publi-
ken gladde sig över ”New York He-
rald’s” dristiga tilltag.
Vid flottan anlades kort därpå tråd-
lös telegrafi ombord på kryssaren
”New York” och på slagskeppet
”Massachusetts”. Arméns signalväsen
började också pröva den nya uppfin-
ningen. — |
Marconi reste hem igen till Europa
med ångaren ”S:t Paul”. Det var just
i de dagar, då kriget mellan engels-
männen och boerna utbröt. Passage-
rarna ombord voro mycket nyfikna
på vad som hände, och när den stora
ångaren närmade sig England, satte
Marconi upp sina telegrafapparater
ombord och kom snart i förbindelse
med en av sina engelska stationer och
fick sig tillsänt de sista krigsnyheterna.
Avståndet från fartyget till sändar-
stationen var att börja med 66 sjö-
mil, och ångaren gick med 20 knops
fart.
Uppfinnaren lät trycka en liten tid-
ning ombord, ”The Transatlantic
Times”, som han sålde bland passa-
gerarna. Behållningen gick till be-
hövande sjömän. Det var många ri-
ka människor bland passagerarna och
det var inga småbelopp, som kommo
in. Men så var den också i sitt slag
den första tidningen i världen.
Efter hemkomsten fick Marconi be-
ställning på en mängd apparater för
trådlös telegrafering. En del skulle
gå till den engelska hären i Syd-Afri-
ka, och uppfinnaren lät 6 av sina bäs-
ta telegrafister resa dit ned. Andra
apparater köptes för den engelska
flottans räkning och till fyrväsendet,
åter andra såldes till utlandet. Mar-
conibolaget började förtjäna pengar,
och pengar fanns det god användning
för. Trollkarlen från Italien arbetade
bittida och sent med dyrbara experi-
ment.
Det första patentet hade följts av
en hel rad andra. År 1900 fann Mar-
coni på viktiga förbättringar, som
gjorde det lättare att reglera vågläng-
derna. Mottagningsapparaten avstäm-
des så, att den var direkt anpassad
för den eller den våglängden, som
avsändarstationen använde. Det vi-
sade sig också snart möjligt att sända
flera telegram samtidigt genom sam-
ma antenn, utan att dessa störde var-
andra. Förutsättningen var blott, att
man använde bestämt åtskilda våg
längder. i;
Vid ett sådant försök sutto två tele-
grafister bredvid varandra och sän-
de var sitt telegram genom en och
samma luftledning. Den ene sände
på franska, den andre på engelska,
och de använde helt naturligt olika
våglängder. På mottagningsstationen
uppfångades signalerna av en och
samma luftledning, som stod i för-
bindelse med tvenne mottagarappara-
ter. Den ene var inställd för den
våglängd som användes av den te-
legrafist, som sände på franska språ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
