VIBRATIONER LOKALISERAS med hjälp av en liten skål, fylld med kvicksilver. DÅ är många gånger svårt att upptäcka orsaken till vibratio- ner hos maskiner och motorer. Med hjälp av en liten rundbottnad skål av järnplåt, vari hällts något kvicksilver, kan man dock närmare lokalisera platsen, där de starkaste vibrationerna förekomma. Såsom figurerna visa, bildas olika krusningar på kvicksilverytan allt efter vibrationernas storlek, regel- bundet ete. Med litet övning lär man sig särskilja betydelsen av hur kvicksilvret reagerar, och vibrationernas orsak kan så små- ningom fastställas med rätt stor noggrannhet. reostat för varje sektion, men det skul- le inte bara kosta för mycket, det skul- le också bli alltför svårt att kontrollera hastigheten på ett tåg, som kör konti- nuerligt runt huvudlinjen. Man måste gruppera ihop sektioner och förbinda dem till en viss reostat, vanligtvis en för varje huvudlinje och en för varje bangård och sedan använda enkla vipp- kontakter till olika spårsektioner. Om vi använder principen på anläggningen i fig. 2, får vi det kopplingsschema som visas i fig. 3. Där ser vi, att det finns en reostat för alla sektioner kal- lade y och likadant för huvudlinjerna a och b. Beträffande instrumentbrä- dan eller ställverket tycker de flesta modellbyggarna om att lägga upp ett bord med ett schematiskt spårschema och sedan montera kontakterna direkt på detta. De kan monteras på de målade linjerna, som representera varje sek- tion, och reostaterna kunna apteras ne- danför bredvid varandra. Sedan anläggningen kommit i gång, vill man kanske ha automatisk kontroll av banan. Man vill ha ett skydd mot kollisioner. Titta på kopplingsschemat på fig. 4 så ser ni att man där kan använ- da ett ringledningsrelä. D. v. s. man köper i en elektrisk affär en billig ring- klocka, där finns allt fixt och färdigt. I en kommande artikel skall vi visa hur en sådan anläggning ser ut. Innan vi slutar för denna gången visar vi på fig. 5 ett kopplingsschema, som är ändå enklare än det vi använt oss av hittills. Det är den s. k. push-pull-kopplingen, där man använder en gemensam ”0”. Kontakterna kunna där vara av enklaste konstruktion, och därmed blir också ma- terialet till ställverket billigt. Studera tills vidare detta schema. Vi skall se- dermera beskriva det utförligt, tala om likström, sektioner i tvåräls och slutli- gen i detalj beskriva en växelmotor. Copyright förf. och TfA. KRAFTIGA OREGELBUNDNA VIBRATIONER SVAGA , OREGELBUNDNA VIBRATIONER SVAGA (KORTA) VIBRATIONER KVICK = SILVER > SKÅL AV JÄRNPLÅT : är man skär in- vändiga gäng- or, kan det vara svårt att exakt veta var gängor- na sluta. Detta avhjälpes lätt ge- nom att man av ett stycke stål e. d. böjer till en stopp- visare, som kan spännas fast i stålhållaren ovan- för gängskär- ningsstålet — se figuren. Genom denna lilla anord- ning vet man pre- cis var skärningen pågår och större säkerhet uppnås i arbetet. MARKERAD STOPPLINJE. ARBETSSTYCKE VISARE STtToPP-