Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur man bygger en modelljärnväg: Växelström och sektioner, av Kelle Key - Vibrationer lokaliseras med hjälp av en liten skål, fylld med kvicksilver - Invändig gängskärning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIBRATIONER
LOKALISERAS
med hjälp av en liten
skål, fylld med kvicksilver.
DÅ är många gånger svårt att
upptäcka orsaken till vibratio-
ner hos maskiner och motorer.
Med hjälp av en liten rundbottnad
skål av järnplåt, vari hällts något
kvicksilver, kan man dock närmare
lokalisera platsen, där de starkaste
vibrationerna förekomma.
Såsom figurerna visa, bildas olika
krusningar på kvicksilverytan allt
efter vibrationernas storlek, regel-
bundet ete. Med litet övning lär
man sig särskilja betydelsen av
hur kvicksilvret reagerar, och
vibrationernas orsak kan så små-
ningom fastställas med rätt stor
noggrannhet.
reostat för varje sektion, men det skul-
le inte bara kosta för mycket, det skul-
le också bli alltför svårt att kontrollera
hastigheten på ett tåg, som kör konti-
nuerligt runt huvudlinjen. Man måste
gruppera ihop sektioner och förbinda
dem till en viss reostat, vanligtvis en
för varje huvudlinje och en för varje
bangård och sedan använda enkla vipp-
kontakter till olika spårsektioner. Om
vi använder principen på anläggningen
i fig. 2, får vi det kopplingsschema
som visas i fig. 3. Där ser vi, att det
finns en reostat för alla sektioner kal-
lade y och likadant för huvudlinjerna
a och b. Beträffande instrumentbrä-
dan eller ställverket tycker de flesta
modellbyggarna om att lägga upp
ett bord med ett schematiskt spårschema
och sedan montera kontakterna direkt
på detta. De kan monteras på de målade
linjerna, som representera varje sek-
tion, och reostaterna kunna apteras ne-
danför bredvid varandra.
Sedan anläggningen kommit i gång,
vill man kanske ha automatisk kontroll
av banan. Man vill ha ett skydd mot
kollisioner. Titta på kopplingsschemat på
fig. 4 så ser ni att man där kan använ-
da ett ringledningsrelä. D. v. s. man
köper i en elektrisk affär en billig ring-
klocka, där finns allt fixt och färdigt. I
en kommande artikel skall vi visa hur
en sådan anläggning ser ut. Innan vi
slutar för denna gången visar vi på fig.
5 ett kopplingsschema, som är ändå
enklare än det vi använt oss av hittills.
Det är den s. k. push-pull-kopplingen,
där man använder en gemensam ”0”.
Kontakterna kunna där vara av enklaste
konstruktion, och därmed blir också ma-
terialet till ställverket billigt. Studera
tills vidare detta schema. Vi skall se-
dermera beskriva det utförligt, tala om
likström, sektioner i tvåräls och slutli-
gen i detalj beskriva en växelmotor.
Copyright förf. och TfA.
KRAFTIGA
OREGELBUNDNA
VIBRATIONER
SVAGA , OREGELBUNDNA
VIBRATIONER
SVAGA (KORTA)
VIBRATIONER
KVICK =
SILVER
>
SKÅL AV
JÄRNPLÅT :
är man skär in-
vändiga gäng-
or, kan det vara
svårt att exakt
veta var gängor-
na sluta. Detta
avhjälpes lätt ge-
nom att man av
ett stycke stål e. d.
böjer till en stopp-
visare, som kan
spännas fast i
stålhållaren ovan-
för gängskär-
ningsstålet — se
figuren. Genom
denna lilla anord-
ning vet man pre-
cis var skärningen
pågår och större
säkerhet uppnås i
arbetet.
MARKERAD
STOPPLINJE.
ARBETSSTYCKE
VISARE
STtToPP-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
