Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Torvcement”, av Carl Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den andra är, att landets energitill-
gångar inte förslå att täcka cement. :
industrins kraftbehov för att fram-
ställa ”elektrisk cement”! Cement-
förbrukningen inom landet varie-
rar mellan 1,1 till 1,2 millioner ton
per år. Skulle denna kvantitet
framställas med elektrisk värme,
erfordras det inte mindre än 26
milliarder kilowattimmar, och för
att alstra — generera — denna
energimängd behövs det en kraft-
station om 3 millioner kilowatt,
som under 365 dygn med 24 tim-
mars drift genererar 3,000,000. 365.
24 = 26 milliarder kilowattimmar!
Den totala effekten för landets
samtliga kraftverk torde vara om-
kring 1,5 millioner kilowatt! Inte
ens teoretiskt kan dessa kraftsta-
tioner tillverka hälften av den ener-
gi som cementindustrin behöver för
att frambringa smältvärmet! Andra
utvägar måste sökas för att lösa
problemet — och sådana finnas!
SR SN bör kunna föra
smältvärmeproblemet till en
ekonomisk lösning, och den vägen
har även cementindustrin slagit in
på. Skånska Cement har inköpt
Vattenfallsstyrelsens mosse i Ram-
näs, en anläggning som legat nere
sedan förra krisen. Där har man
satt igång med tillverkning av fräs-
torv för att därav framställa torv-
pulver, en tillverkningsmetod som
nog kommer att överges, därför att
slutprodukten inte motsvarar för-
väntningarna. Det alstrade värmet
blir ojämnt — allt efter som mate-
rialet tagits från mossens yt- eller
grundlager. De förstnämnda inne-
KT
hålla stora mängder omultnade =
i varje fall dåligt multnade — par-
tiklar och ge ringa värmeeffekt, un-
der det att grundlagren utgöra ett
gott bränsle.
Det finns några axiom inom torv-
branschen, som man inte kostnads-
fritt bryter emot, och däribland:
Det gäller att för en rimlig kostnad
minska torvens vattenhalt från 90
till 30 proc., vilket endast kan ske
genom lufttorkning; att effektivt
blanda mossens olika lager med
varandra för att slutprodukten
skall få erforderlig hållfasthet och
lämna högsta möjliga värmeeffekt,
och detta kan endast upnås genom
ältning. Fräsmetoden uppfyller det
förstnämnda av dessa villkor men
inte det andra. Visserligen fram-
ställes frästorv i stor utsträckning
i Danmark, Estland, Holland och
Irland, men då är den inte avsedd
för industrier, som behöva högvär-
digt bränsle — som förhållandet är
med cementindustrin. När man
vunnit tillräcklig erfarenhet med
frästorv — kommer systemet att
överges och cementindustrin att gå
in för förädlade torvbränslen —
torvpulver och torvkol. Av dessa är
torvpulvret prövat sedan 30 år och
befunnet som ett gott material, som
framgångsrikt kan konkurrera med
stenkol. Det finns ett flertal fabri-
ker, som äro utrustade för tillverk-
ning av torvpulver. De ha visserli-
gen legat nere några år, men rost
och mal ha väl inte helt och hållet
förstört dem, utan att det går att
sätta dem i driftfärdigt skick igen.
Om torvpulvret tillverkas av ma-
terial från en mogen mosse och upp-
I långa roterande ugnar brännas kalk och lera ihop till sintring med hjälp av kol-
eller, som förf. föreslår, torvpulver.
10 TEKENIE för ALLA
tagningen sker vertikalt med kormi-
binerade gräv och ältningsmaski-
ner, vilka effektivt blanda de olika
torvlagren med varandra, så får
pulvret ett effektivt värmevärde om
4.500 kilogramkalorier, och dess
vattenhalt blir mycket låg — högst
15 2. Som jämförelse: Prima sten-
kol har ett värmevärde om 7700
kilogramkalorier. Tillverknings-
kostnaden för ett ton torvpulver är
ungefär 13: — kronor, och även om
transportkostnaderna bli något
högre än för stenkol, därför att
torvpulvret måste fraktas 1 säckar
eller täckta vagnar, behöver inte
smältvärmekostnaden för cement-
industrin bli högre med torvpulver
än med stenkol. Då ett ton torv-
pulver motsvarar 4,5 millioner vär- -
meenheter, kan man därmed fram-
ställa: 4,5 : 2 = 2,25 ton cement.
Sättes torvpulverpriset till 20: —
kr (ökningen från 13: — till 20: —
kronor anses bero på de dyrare
frakterna) blir smältvärmekostna-
den för ett ton cement 20 : 2,25 =
8:90 kr eller ungefär detsamma
som för stenkol.
et har framhållits att ved- och
bränntorv inte lämpa sig för så-
dan industridrift, som behöver ett
högvärdigt bränsle, utan därtill er-
fordras förädlade torvprodukter.
Torvpulvret bör med sina goda
egenskaper — högt värmevärde, låg
vatten- och askhalt, ingen benägen-
het till tjärbildning — vara ett
lämpligt brännmaterial för dessa
industrier. Det finns även andra
förädlade torvfabrikat, som bör
lämpa sig härtill — ett av dem,
torvkolet, har vid företagna prov
visat goda egenskaper. Det har prö-
vats som gengasbränsle och smides-
kol och fått vackra betyg. Det
framställes genom högtryckskol-
ning — högt tryck och värme —
har ett effektivt värmevärde om
6000 kilogramkalorier, en hektoli-
tervikt om 42 kg, låg askhalt och
ingen benägenhet för tjärbildning.
Då råmaterialet kan föras direkt
från mossen till kolfabriken utan
föregående lufttorkning, kan till-
:verkningen pågå året om — obe-
roende av väder och vind. Denna
torvprodukt borde vara den egent-
liga lösningen för att hjälpa ce-
mentindustrin ur sin dilemma och
inte nog därmed torvkolet kan bli
framtidens bränsle och svara för
landets bränsleförsörjning även i
fredstid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
