- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 45. 7 nov. 1941 /
11

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk rundhorisont - Magnet lyfter 500 ggr sin egen vikt - Vind-elverk på 1.000 kW - Massfabrikation av natrium - Miniatyrsvetsapparat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Magnet lyfter 500 ggr sin egen vikt General Electrics vetenskapsmän ha lyckats framställa en magnet, som kan lyfta 4.500 gånger sin egen vikt. Mag- neten är gjord av alnico, en legering av aluminium, nickel, järn och kobolt som i pulverform pressas i formar och sint- ras. Den ökade lyftkraften har emeller- tid erhållits genom ett nytt konstruk- tionssätt, enär "alnico själv endast för- mår lyfta 500 gånger sin egen vikt. Det är förvånansvärt, att en liten magnet vägande c:a 25 gram förmår hålla 90 kg. VIND-ELVERK PÅ 1.000 KW. Green Mountains i USA har firmorna S. Morgan Smith Co och P. C. Putnam byggt ett försöksvind-elverk om 1.000 kW. På platsen där verket uppförts kan man räkna med en vindstyrka om USA:s åkerbruksdepartement har till- sammans med universitetet i Cincinnati utexperimenterat ett preparat, som des- infekterar hudar och skinn och dödar det smittoämne som förorsakar mul- och klöversjuka. Behandlingen består i att hudarna under 24 timmar få ligga i en lösning av natriumbifluorid eller natriumfluo- ridsilikat. Hittills har man använt dyr- bart och frätande sublimat, som är många gånger dyrare och skadar hu- darna. Massfabrikation av natrium et är inte så länge sedan metallen natrium nästan var en kuriositet, som i laboratorierna måste förvaras i fotogen, emedan metallen fattade eld, när den utsattes för luftens inverkan. Nu tillverkas emellertid natrium tonvis och transporteras i tankvagnar samt kan säljas för ungefär samma pris som 13 m/s under 3.000—4.000 timmar av året. Ståltornet är 36 m högt och vind- hjulets yttre diameter 53 m. Profilen på de två 3,7 breda och 20 m långa pro- pellerbladen med likformigt tvärsnitt liknar den hos en flygmaskinsvinge. Periferihastigheten hos vindhjulet upp- går vid full belast- ning — motsvaran- de en vindhastighet av c:a 13 m/s — till c:a 80 m/s vid ett varvtal av 29 v/m, som medelst en dubbel växel minskas ' till den för generatorn lämpliga hastighe- ten av 600 v/m. För reglering av hastigheten vridas propellerbladen med en oljetrycks- regulator. koppar. I Amerika är det den stora kemikaliefabrikanten Du Pont som är huvudtillverkare av denna metall. Natri- um användes för framställning av nat- riumeyanid, som användes vid elektrisk plätering och värmebehandling av me- taller. Metallen användes dessutom för tillverkning av natriumsuperoxid, som användes för blekning av textiler och som råvara för tillverkning av medi- cinska preparat, innehållande aktivt vä- te som t. ex. zinksuperoxid och natrium- perborat samt för tillverkning av den nya medicinen sulfapyridin, som botar lunginflammation med flera sjukdomar. Miniatyrsvetsapparat stället för lödning kan man i många fall med framgång tillgripa svetsning, när det är fråga om ett stort antal för- bindelseställen. Det är då främst fråga om stationära punktsvetsmaskiner med förhållandevis stora elektroder. Men först nu har man lyckats använda svets- ning vid tillverkning av radioapparater som på grund av sina små dimensioner gör det svårt att använda de förhållan- devis stora elektroderna. Nu finns emel- lertid en liten elektrodhållare, som fyl- ler alla anspråk. Den är endast 27 cm lång och väger 250 g, eller ungefär lika mycket som en kombinationstång. Elektroderna, som bestå av kol eller le- gering, ha formen av små käglor med Ingen vattenkyl- 4 och 5 mm diameter. ning behövs. Vid svetsning av koppar- eller mässingstråd av upp till I mm tjocklek eller plåt av samma metaller om 0,2 mm tjocklek, användes kolelek- troder. I motsats till motståndssvets- ning, där värmeutvecklingen sker så vitt möjligt endast vid beröringspunk- terna och de kylda elektroderna i möjli- gaste mån skola avleda värmen från plå- tens yta, sker vid användande av kol- elektroder en koncentration av värme, ja, själva kolet alstrar betydande värme, som tillföres arbetsstycket. Här äger så- ledes en kombinerad smält- och mot- ståndssvetsning rum. Man kan därför använda betydligt mindre strömstyrka (30—150 A) än vid ren motståndssvets- ning. Därför kunna elektroderna göras små och utan vattenavkylning, varjämte ledningarna blott behöva vara 6 mm? i diameter. Elektrodhållaren har en liten klämkontakt i handtaget. . Avståndet mellan elektroderna kan regleras med en ställskruv och strömmen erhålles från en transformator, som kan instäl- las för 10 olika spänningar. TEKNIK för ALLA 11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:51:40 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-45/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free