- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 45. 7 nov. 1941 /
11

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk rundhorisont - Magnet lyfter 500 ggr sin egen vikt - Vind-elverk på 1.000 kW - Massfabrikation av natrium - Miniatyrsvetsapparat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Magnet lyfter 500 ggr
sin egen vikt

General Electrics vetenskapsmän ha
lyckats framställa en magnet, som kan
lyfta 4.500 gånger sin egen vikt. Mag-
neten är gjord av alnico, en legering av
aluminium, nickel, järn och kobolt som
i pulverform pressas i formar och sint-
ras. Den ökade lyftkraften har emeller-
tid erhållits genom ett nytt konstruk-
tionssätt, enär "alnico själv endast för-
mår lyfta 500 gånger sin egen vikt. Det
är förvånansvärt, att en liten magnet
vägande c:a 25 gram förmår hålla
90 kg.

VIND-ELVERK
PÅ 1.000 KW.

Green Mountains i USA har firmorna
S. Morgan Smith Co och P. C. Putnam
byggt ett försöksvind-elverk om 1.000
kW. På platsen där verket uppförts
kan man räkna med en vindstyrka om

USA:s åkerbruksdepartement har till-
sammans med universitetet i Cincinnati
utexperimenterat ett preparat, som des-
infekterar hudar och skinn och dödar
det smittoämne som förorsakar mul- och
klöversjuka.

Behandlingen består i att hudarna
under 24 timmar få ligga i en lösning
av natriumbifluorid eller natriumfluo-
ridsilikat. Hittills har man använt dyr-
bart och frätande sublimat, som är
många gånger dyrare och skadar hu-
darna.

Massfabrikation

av natrium

et är inte så länge sedan metallen

natrium nästan var en kuriositet,
som i laboratorierna måste förvaras i
fotogen, emedan metallen fattade eld,
när den utsattes för luftens inverkan.
Nu tillverkas emellertid natrium tonvis
och transporteras i tankvagnar samt
kan säljas för ungefär samma pris som

13 m/s under 3.000—4.000 timmar av
året. Ståltornet är 36 m högt och vind-
hjulets yttre diameter 53 m. Profilen
på de två 3,7 breda och 20 m långa pro-
pellerbladen med likformigt tvärsnitt
liknar den hos en
flygmaskinsvinge.
Periferihastigheten
hos vindhjulet upp-
går vid full belast-
ning — motsvaran-
de en vindhastighet
av c:a 13 m/s —
till c:a 80 m/s vid
ett varvtal av 29
v/m, som medelst
en dubbel växel
minskas ’ till den
för generatorn
lämpliga hastighe-
ten av 600 v/m.
För reglering av
hastigheten vridas
propellerbladen
med en oljetrycks-
regulator.

koppar. I Amerika är det den stora
kemikaliefabrikanten Du Pont som är
huvudtillverkare av denna metall. Natri-
um användes för framställning av nat-
riumeyanid, som användes vid elektrisk
plätering och värmebehandling av me-
taller. Metallen användes dessutom för
tillverkning av natriumsuperoxid, som
användes för blekning av textiler och
som råvara för tillverkning av medi-
cinska preparat, innehållande aktivt vä-
te som t. ex. zinksuperoxid och natrium-
perborat samt för tillverkning av den
nya medicinen sulfapyridin, som botar
lunginflammation med flera sjukdomar.

Miniatyrsvetsapparat

stället för lödning kan man i många

fall med framgång tillgripa svetsning,
när det är fråga om ett stort antal för-
bindelseställen. Det är då främst fråga
om stationära punktsvetsmaskiner med
förhållandevis stora elektroder. Men
först nu har man lyckats använda svets-
ning vid tillverkning av radioapparater
som på grund av sina små dimensioner
gör det svårt att använda de förhållan-
devis stora elektroderna. Nu finns emel-
lertid en liten elektrodhållare, som fyl-
ler alla anspråk. Den är endast 27 cm
lång och väger 250 g, eller ungefär

lika mycket som en kombinationstång.
Elektroderna, som bestå av kol eller le-
gering, ha formen av små käglor med
Ingen vattenkyl-

4 och 5 mm diameter.

ning behövs. Vid svetsning av koppar-
eller mässingstråd av upp till I mm
tjocklek eller plåt av samma metaller
om 0,2 mm tjocklek, användes kolelek-
troder. I motsats till motståndssvets-
ning, där värmeutvecklingen sker så
vitt möjligt endast vid beröringspunk-
terna och de kylda elektroderna i möjli-
gaste mån skola avleda värmen från plå-
tens yta, sker vid användande av kol-
elektroder en koncentration av värme,
ja, själva kolet alstrar betydande värme,
som tillföres arbetsstycket. Här äger så-
ledes en kombinerad smält- och mot-
ståndssvetsning rum. Man kan därför
använda betydligt mindre strömstyrka
(30—150 A) än vid ren motståndssvets-
ning. Därför kunna elektroderna göras
små och utan vattenavkylning, varjämte
ledningarna blott behöva vara 6 mm? i
diameter. Elektrodhållaren har en liten
klämkontakt i handtaget. . Avståndet
mellan elektroderna kan regleras med
en ställskruv och strömmen erhålles
från en transformator, som kan instäl-
las för 10 olika spänningar.

TEKNIK för ALLA 11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:14:24 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-45/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free