NATUREN —- ; Destillation av nejlikolja med krossad | kryddnejlika som utgångsmaterial. Med samma apparat (obs. vattenkyld kon- densor) kan även andra eteriska oljor destilleras. Nas driver världens största ke- Varje grässtrå och varje grönt blad på ett träd är ett av dess laboratorier. Genom sina märkliga processer omvandlar den luftens koldioxid och markens vatten till socker, stärkelse, olja och cellu- losa. Kemisterna förstå ännu blott dunkelt, hur det hela går till. Nyckeln till gåtan tycks vara klorofyllet, som är det gröna pigment, vilket ger bladen deras färg och som naturen använder såsom katalysator, d. v. s. kemiskt sett ett ämne, som underlät- tar en kemisk process utan att deltaga miska industri. i densamma. Det är jämförelsevis lätt att göra experiment med de växter, som fin- nas i er trädgård eller som man kan få tag i under en tur i skog och mark. Från blad eller grässtrån kan ni t. ex. utvinna och analysera klorofyllet, som spelar en så betydande roll i de ”Ile- vande” kemiska fabrikerna. Låt oss börja med att ta fyra eller fem blad. Mal dem i en mortel till- sammans med litet sand och rätt myc- ket av en lämplig vätska, t. ex. dena- Andra lämpliga lös- ningsmedel är aceton, bensol och kol- svavla. Sanden hjälper till att krossa bladen och göra de inre cellerna åt- för lösningsmedlets verk- turerad sprit. komliga ningar. 24 TEKNIK för ALLA KEMIENS MASTARE Några roliga och intressanta experiment för amatörkemister Efter några minuters malande filtrerar man lösningen genom ett van- ligt filtrerpapper. Den blir klar med mörkgrön färg i genomfallande ljus. Lösningens yta synes i reflekterat ljus vara gulröd till färgen. Provet består av klorofyll i ”natur- ligt” tillstånd och innehåller huvud- sakligen fyra olika beståndsdelar. Två av dessa är av kemisterna kända som klorofyll A och klorofyll B och framkallar den gröna färgen. Ett orangerött pigment, kallat karotin, och ett gult pigment, kallat xantofyll, uppträder i mindre mängder. Trots att deras färger inte framträder, kan man upptäcka ämnena genom ett en- kelt experiment. jr litet av den gröna spritlösningen droppa sakta på ett stycke rent vitt läskpapper. Dropparna böra falla på samma fläck hela tiden och med fem sekunders mellanrum under en minut eller längre. En rund fläck kommer att sprida ut sig med ungefär 5 cm diameter. Ni finner, att fläcken blir grön i mitten, där klorofyllpigmentet förlänar den sin färg. Fläckens ojäm- na omkrets kommer emellertid att färgas rödgul genom karotinets och xantofyllets kombinerade inverkan. I detta experiment tjänar läskpappe- ret som ett sorts filter, som hindrar utspridandet av klorofyll mer än av de två andra ämnena. Ett annat sätt att utföra detta ex- periment är att fylla ett glasrör av 17 em diameter och ungefär 15 cm längd med kalciumkarbonat i pulver- form. I rörets ena ände sättes en kork, genom vilken ett smalare glas- rör är stucket. Häll spritlösningen ovanpå kalciumkarbonatet och låt den filtreras genom detta. Den övre delen av karbonatet kommer då att adsor- bera klorofyll och bli grönfärgad. Öv- riga beståndsdelar kommer att kvar- stanna i lösningen, som avrinner, och färga denna gul. Denna variation av experimentet lyckas bäst, om kloro- fyllösningen framställts av bensol el- ler renad fotogen. m man närmare undersöker kloro- fyll, visar det sig, att den är en organisk metallförening. Vid sidan av huvudbeståndsdelarna innehåller den nämligen också en metall, mag- nesium. För att bevisa detta påstå- ende, indunstas ungefär 30 gram av klorofyllösningen till endast ett par kubikcentimeters volym. <VWVärmen, som erfordras för detta utan att kok- ning eller stänkning kommer till stånd, kan erhållas på ett vattenbad. Häll den koncentrerade lösningen i en pors- linsskål eller en avdunstningsskål och upphetta till rödglödning. Genom detta förfarande brännes den orga- niska delen av klorofyllet bort och lämnar magnesium kvar i form av ett vitt pulver, bestående av magnesium- oxid. Trots att magnesiumoxidmäng- den blir ytterst ringa, är den tillräck- lig för att magnesium skall kunna på- visas med ett kemiskt experiment. Till den pulverformiga återstoden sättes något utspädd saltsyra eller svavelsyra. Man uppvärmer försik- En droppe jodsprit på en potatisskiva framkallar en blå fläck, som anger när- varon av stärkelse. På en dahliarot har jod icke samma effekt. ER FA HSE td odon SANS Jaffa