Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiskt skeppsbygge på tapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1 och 2. Detaljbilder av Bayeux-
tapeten visande dels hur skeppen byggas
och dels överfarten till England.
haft ett djupgående av mellan 0,80 och
1,0 m.
Att döma efter storleken på de på
tvären ställda hästarna, vars huvuden
äro just synliga över relingen, kunde
man lätt räkna ut hur det såg ut inom-
bords. Båten måste då ha sett ut så
som visas på fig. 3 och skulle ha haft
följande dimensioner:
Totallängd ...... 20m
Bredd vid span- Bredd i vwvatten-
131 PETRA 5,50 linjen >= ;sossss.ss 5.00
sidohöjd med köl 1,80 <Sidohöjd utom
Djupgående med KÖPES 1:60
Kölns 1.00 Deplacement 38 ton
Antal åror «...... 28 : Antal hästar ... 12
Längd i vatten- Lastförmåga 22 ton
linjen — ......... 19
NORDISKT SKEPPSBYGGE PÅ TAPET
De 28 september hade 875 år förflu-
tit sedan Vilhelm Erövraren med
hundratals skepp seglade över engelska
kanalen och erövrade den engelska
kritön:
Jubileet har, av orsaker, som torde
framstå ganska tydligt, celebrerats av
de tyska tidskrifterna Schiffbau och
tyska ingenjörsföreningens tidskrift
VDI med illustrerade artiklar, varur vi
hämta följande:
Ett av de betydelsefullaste vittnesbör-
den om våra nordiska förfäders skepps-
byggnadskonst är den berömda väggta-
peten i Bayeux, vilken efter Englands
erövring enligt sägnen broderades av
Vilhelm Erövrarens gemål Mathilde och
hennes hovdamer.
Emedan broderiet skildrar den histo-
riska händelsen med största sakkunskap
öch detaljerad noggrannhet, så får man
av detta underbara broderi en åskådlig
bild av denna tidsepok.
För skeppsbyggeriet äro de talrika av-
bildningarna värda största beaktande, ty
de ge oss en inblick i de sista vikingarnas
djärva bragder och högtstående skepps-
byggnadskonst.
E? stor del av tapeten är ägnad åt ett
noggrannt återgivande av överfarten
och förberedelserna. På fig. 1 ser man
hur skeppen byggas på varvet. Fig. 2,
som är en del av överfartsbilden, före-
ställer förarens skepp och flera man-
skapsfartyg.
Det är lätt att se, att båtarna byggts
med de långsträckta, grundgående vi-
kingaskeppen som förebild, vilka wut-
märkt passade både för segling på ha-
vet och för fart utmed kusterna och in
i flodmynningarna. Enär framställnin-
gen på tapeten är mycket tillförlitlig,
kan man lätt rekonstruera skeppen.
Om avståndet mellan hålen för årtul-
larna antages ha varit 1 meter och man
lägger till 3 meter för för och akter får
man genom att räkna med 10 till 16 hål
en skeppslängd av mellan 16 och 20
meter. Hertigens skepp, som var stör-
re, beräknas ha varit 24 meter och det
lilla fartyget för manskapet 10 meter.
Genom att räkna antalet synliga plan-
kor, vardera om 25 cm höjd, har man
beräknat skeppsidans höjd till mellan 1,40
och 1,80 m. och genom att bedöma år-
tullarnas höjd över vattnet har man
räknat ut fribordets höjd till 0,60—0,80
m. Skeppet skulle enligt beräkning ha
Dad NnaAaAnNBnasa $
Fig. 3 och 4. Rekonstruktion av ett skepp, utförd med ledning av Bayeux-
tapeten. pb
28 TEKNIK för ALLA
En krigare beräknas med vapen ha
vägt 120 kg och en häst.750 kg.
De större skeppen voro försedda med
ett helt eller delvis borttagbart däck,
vari hästarna stodo i öppningar. Vapen
och förplägning hade sin plats på gol-
vet.
+
D essa skepp måste ha varit synner-
ligen härmoniskt och ändamålsenligt
byggda. Träkonstruktionen liknar den
som användes under vikingatiden med
på den höga ekkölen vackert svängda
0 CE EE RE I
Pig. 5. Rekonstruktion visande ett
skepp uppifrån och från sidan.
stävar med rik utsirning, fig. 2 och 4.
Skeppen voro klinkerbyggda, och på de
naturligt krokigt vuxna spanten voro
plankorna lagda med kanterna på var-
andra. De voro, som vävnaden visar
icke sågade utan huggna ur trädstam-
mar.
Vid bedömandet av dessa skepp, som
vorö de sista vittnena till en försvin-.
nande tidsålder, måste man erinra sig
att de i första hand voro avsedda för
rodd. Som tiden emellertid ställde andra
fordringar, måste de vika för de tunga,
bukiga segelskepp som Hansan satte in.
Deras värde som roddfartyg står emel-
lertid kvar till våra dagar, ty den mo-
derna sportroddbåten har icke tillgång
till en mera genomtänkt och vackrare
förebild än dessa båtar, som våra för-
fäder vikingarna konstruerat och byggt.
REN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>