Fig. 1 och 2. Detaljbilder av Bayeux- tapeten visande dels hur skeppen byggas och dels överfarten till England. haft ett djupgående av mellan 0,80 och 1,0 m. Att döma efter storleken på de på tvären ställda hästarna, vars huvuden äro just synliga över relingen, kunde man lätt räkna ut hur det såg ut inom- bords. Båten måste då ha sett ut så som visas på fig. 3 och skulle ha haft följande dimensioner: Totallängd ...... 20m Bredd vid span- Bredd i vwvatten- 131 PETRA 5,50 linjen >= ;sossss.ss 5.00 sidohöjd med köl 1,80 <Sidohöjd utom Djupgående med KÖPES 1:60 Kölns 1.00 Deplacement 38 ton Antal åror «...... 28 : Antal hästar ... 12 Längd i vatten- Lastförmåga 22 ton linjen — ......... 19 NORDISKT SKEPPSBYGGE PÅ TAPET De 28 september hade 875 år förflu- tit sedan Vilhelm Erövraren med hundratals skepp seglade över engelska kanalen och erövrade den engelska kritön: Jubileet har, av orsaker, som torde framstå ganska tydligt, celebrerats av de tyska tidskrifterna Schiffbau och tyska ingenjörsföreningens tidskrift VDI med illustrerade artiklar, varur vi hämta följande: Ett av de betydelsefullaste vittnesbör- den om våra nordiska förfäders skepps- byggnadskonst är den berömda väggta- peten i Bayeux, vilken efter Englands erövring enligt sägnen broderades av Vilhelm Erövrarens gemål Mathilde och hennes hovdamer. Emedan broderiet skildrar den histo- riska händelsen med största sakkunskap öch detaljerad noggrannhet, så får man av detta underbara broderi en åskådlig bild av denna tidsepok. För skeppsbyggeriet äro de talrika av- bildningarna värda största beaktande, ty de ge oss en inblick i de sista vikingarnas djärva bragder och högtstående skepps- byggnadskonst. E? stor del av tapeten är ägnad åt ett noggrannt återgivande av överfarten och förberedelserna. På fig. 1 ser man hur skeppen byggas på varvet. Fig. 2, som är en del av överfartsbilden, före- ställer förarens skepp och flera man- skapsfartyg. Det är lätt att se, att båtarna byggts med de långsträckta, grundgående vi- kingaskeppen som förebild, vilka wut- märkt passade både för segling på ha- vet och för fart utmed kusterna och in i flodmynningarna. Enär framställnin- gen på tapeten är mycket tillförlitlig, kan man lätt rekonstruera skeppen. Om avståndet mellan hålen för årtul- larna antages ha varit 1 meter och man lägger till 3 meter för för och akter får man genom att räkna med 10 till 16 hål en skeppslängd av mellan 16 och 20 meter. Hertigens skepp, som var stör- re, beräknas ha varit 24 meter och det lilla fartyget för manskapet 10 meter. Genom att räkna antalet synliga plan- kor, vardera om 25 cm höjd, har man beräknat skeppsidans höjd till mellan 1,40 och 1,80 m. och genom att bedöma år- tullarnas höjd över vattnet har man räknat ut fribordets höjd till 0,60—0,80 m. Skeppet skulle enligt beräkning ha Dad NnaAaAnNBnasa $ Fig. 3 och 4. Rekonstruktion av ett skepp, utförd med ledning av Bayeux- tapeten. pb 28 TEKNIK för ALLA En krigare beräknas med vapen ha vägt 120 kg och en häst.750 kg. De större skeppen voro försedda med ett helt eller delvis borttagbart däck, vari hästarna stodo i öppningar. Vapen och förplägning hade sin plats på gol- vet. + D essa skepp måste ha varit synner- ligen härmoniskt och ändamålsenligt byggda. Träkonstruktionen liknar den som användes under vikingatiden med på den höga ekkölen vackert svängda 0 CE EE RE I Pig. 5. Rekonstruktion visande ett skepp uppifrån och från sidan. stävar med rik utsirning, fig. 2 och 4. Skeppen voro klinkerbyggda, och på de naturligt krokigt vuxna spanten voro plankorna lagda med kanterna på var- andra. De voro, som vävnaden visar icke sågade utan huggna ur trädstam- mar. Vid bedömandet av dessa skepp, som vorö de sista vittnena till en försvin-. nande tidsålder, måste man erinra sig att de i första hand voro avsedda för rodd. Som tiden emellertid ställde andra fordringar, måste de vika för de tunga, bukiga segelskepp som Hansan satte in. Deras värde som roddfartyg står emel- lertid kvar till våra dagar, ty den mo- derna sportroddbåten har icke tillgång till en mera genomtänkt och vackrare förebild än dessa båtar, som våra för- fäder vikingarna konstruerat och byggt. REN