— Vem hjälper en kolare av modell 1941 att bedöma kvalitén på hans kol? — Vem kan ge bilveds-leverantören ett intyg på bränslevärdet hos den ved han säljer? Svaret i båda fallen blir: . — Det gör Kolningslaboratoriet, en till lokalen liten men välutrustad praktisk- vetenskaplig institution som har sina lo- kaler ett stycke bakom Tekniska Hög- skolan i Stockholm. Skorstensmila, infördes av ingeniör Hil- ding Bergström, och är nu allmänt i bruk Kolningslaborato- riet vid Drottning Kristinas wväg är närmaste granne med Statens prov- ningsanstalt. Ne- dan en interiör. KOLNINGSLABORATORIET — en träkemiens högborg Kolmingslaboratoriet är ingen ny in- stitution, det inrättades redan år 1907 med stöd av Jernkontoret. Verksamheten avsåg. ursprungligen försök för tillgodo- görande av vedavfall genom kolning i ugn och mila. IK aparatoniers verksamhet utvecklades kraftigt år 1927, då Ingenjörsveten- skapsakademien och Skogens Kolaktie- bolag lämnade ekonomiskt bidrag och Jernkontoret samtidigt ökade sitt anslag till verksamheten. Nu kunde ingenjör Hilding Bergström, som varit laboratoriets chef från första dagen, angripa problemen på betydligt bredare front. Ett av de första målen för undersökningsarbetet gällde öknin- gen av utbytet av biprodukter vid kol- ning av trä i ugn. Dessa undersökningar sammanföll till en del med de år 1930 av laboratoriet påbörjade stadsunder- stödda proven, som gingo ut på att fast- slå möjligheterna för framställning av flytande bränsle ur trä och torv. Kolningslaboratoriet har i huvudsak inriktat sitt arbete på utvinnande av värdefulla produkter ur träavfall, torv- avfallslutar o. d. pi laboratoriet prövas nya metoder och förfaranden i liten skala varefter de nya metodernas lämplighet för fabriks- drift utrönes genom anläggningar i halv- stor skala. > En hel rad företag ute i landet ha ef- ter Kolningslaboratoriets anvisningar uppfört anläggningar i halv- och hel- stor skala. Härvid ha många av våra cellulosa och skogsbolag lämnat mycket värdefull hjälp. Det visade sig dock så småningom nöd- vändigt att ha en egen sådan försöks- anläggning inom nära räckhåll, varför en sådan anlades vid Mariebergs Ammu- nitionsfabrik. Anläggningen togs i bruk 1932. och avsågs för försök, som er- fordra höga tryck. [DEE en liten rundvandring i Kol- ningslaboratoriets lokaler är man snart på det klara med att denna insti- tution är på tok för trångbodd. Retorter och destillationsaparater trängas med varann och försöksmaterialet måste staplas i höga travar. I denna träke- miens högborg kan man dock, om man rör sig varligt i de trånga passagerna, få bevittna en mängd intressanta prov och experiment: destillation i kolonnap- parater, framställning av smörjoljor ur töre, hydrering av råoljor o. S. V. Dessbättre är'dock trångboddheten av övergående natur, ty laboratoriet får snart ökade utrymmen i ny lokal, var- för man vågar räkna med en snabb ut- vidgning av det viktiga och samhälls- nyttiga arbete laboratoriet bedriver. TEKNIK för ALLA 15