Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolningslaboratoriet — en träkemiens högborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Vem hjälper en kolare av modell
1941 att bedöma kvalitén på hans kol?
— Vem kan ge bilveds-leverantören
ett intyg på bränslevärdet hos den ved
han säljer?
Svaret i båda fallen blir: .
— Det gör Kolningslaboratoriet, en till
lokalen liten men välutrustad praktisk-
vetenskaplig institution som har sina lo-
kaler ett stycke bakom Tekniska Hög-
skolan i Stockholm.
Skorstensmila, infördes av ingeniör Hil-
ding Bergström, och är nu allmänt i bruk
Kolningslaborato-
riet vid Drottning
Kristinas wväg är
närmaste granne
med Statens prov-
ningsanstalt. Ne-
dan en interiör.
KOLNINGSLABORATORIET
— en träkemiens högborg
Kolmingslaboratoriet är ingen ny in-
stitution, det inrättades redan år 1907
med stöd av Jernkontoret. Verksamheten
avsåg. ursprungligen försök för tillgodo-
görande av vedavfall genom kolning i
ugn och mila.
IK aparatoniers verksamhet utvecklades
kraftigt år 1927, då Ingenjörsveten-
skapsakademien och Skogens Kolaktie-
bolag lämnade ekonomiskt bidrag och
Jernkontoret samtidigt ökade sitt anslag
till verksamheten.
Nu kunde ingenjör Hilding Bergström,
som varit laboratoriets chef från första
dagen, angripa problemen på betydligt
bredare front. Ett av de första målen
för undersökningsarbetet gällde öknin-
gen av utbytet av biprodukter vid kol-
ning av trä i ugn. Dessa undersökningar
sammanföll till en del med de år 1930
av laboratoriet påbörjade stadsunder-
stödda proven, som gingo ut på att fast-
slå möjligheterna för framställning av
flytande bränsle ur trä och torv.
Kolningslaboratoriet har i huvudsak
inriktat sitt arbete på utvinnande av
värdefulla produkter ur träavfall, torv-
avfallslutar o. d.
pi laboratoriet prövas nya metoder och
förfaranden i liten skala varefter de
nya metodernas lämplighet för fabriks-
drift utrönes genom anläggningar i halv-
stor skala.
> En hel rad företag ute i landet ha ef-
ter Kolningslaboratoriets anvisningar
uppfört anläggningar i halv- och hel-
stor skala. Härvid ha många av våra
cellulosa och skogsbolag lämnat mycket
värdefull hjälp.
Det visade sig dock så småningom nöd-
vändigt att ha en egen sådan försöks-
anläggning inom nära räckhåll, varför
en sådan anlades vid Mariebergs Ammu-
nitionsfabrik. Anläggningen togs i bruk
1932. och avsågs för försök, som er-
fordra höga tryck.
[DEE en liten rundvandring i Kol-
ningslaboratoriets lokaler är man
snart på det klara med att denna insti-
tution är på tok för trångbodd. Retorter
och destillationsaparater trängas med
varann och försöksmaterialet måste
staplas i höga travar. I denna träke-
miens högborg kan man dock, om man
rör sig varligt i de trånga passagerna,
få bevittna en mängd intressanta prov
och experiment: destillation i kolonnap-
parater, framställning av smörjoljor ur
töre, hydrering av råoljor o. S. V.
Dessbättre är’dock trångboddheten av
övergående natur, ty laboratoriet får
snart ökade utrymmen i ny lokal, var-
för man vågar räkna med en snabb ut-
vidgning av det viktiga och samhälls-
nyttiga arbete laboratoriet bedriver.
TEKNIK för ALLA 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>