Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”TfA:s stålkurs” 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"TfA:s STALKURS" 1?
VAD MENAS MED BLODSTEN, GANGART
OCH ANRIKNING? TfA:s ABC I JÄRN- OCH
STALKUNSKAP GER SVARET
pelarna
Järn- och stålframställningen utgör sedan gammalt en av hörn-
i vårt dands industriella och ekonomiska liv. Varje
svensk bör därför känna till järnförädlingens grundbegrepp.
Dessa behandlas i en serie på fyra artiklar i TFA av teknolog
Thore Norén, och härmed presentera vi den första.
AN världens totala metallproduktion
utgör järnproduktionen gott och
väl 90 Jo. I det dagliga livet påträf-
far man överallt järn i dess praktiska
användning, och snart sagt alla före-
mal man kommer 1 beröring med ha
något med järn att skaffa.
I naturen förekommer järn i många
olika former, men endast ett fåtal av
de många järnmineralen kunna’prak-
tiskt utnyttjas för järnutvinning.
Av de viktigaste jaärnmineralen äro
svartmalm och blodstens-
malm de ur svensk synpunkt
mest betydelsefulla, och: alla svenska
järnmalmsfyndigheter bestå av dessa,
16 TEKNIK för ALLA
antingen var för sig eller i blandning
med varandra. I utlandet förekomma
även andra brytbara järnmalmer, så-
som t. ex. i Lothringen, där de från
T. h.: Svartmalmen
drar till sig magne-
ten. (Tekn. Museets
Järn- och Stålavd.)
Nedan : Malmen las-
tas för transport ut
ur gruvan. (Tekn.
Museets bildsam-
ling.)
juraperioden härstammande s. k. mi-
nettmalmerna förutom blodstensmalm
(eller hämatit, som den i där före-
kommande form kallas) även hålla
limonit -och siderit. |
Så gott som alla järnmineral av
större betydelse utgöras av oxider,
oxihydrat och karbonat, d. v. s. för-
eningar mellan järn och syre, med el-
ler utan närvaro av andra ämnen.
Blodstensmalm, som fått
sitt namn av att den vid repning ger
ett rött streck, kallas även järnglans
och är en järnoxid med formeln
Fe203. Den är till färgen blågrå, men
kan även uppträda i en röd, jordig
form och kallas då hämatit (se ovan).
magnetit, är
Sv Sa rt son a I ma,
starkt magnetisk och till färgen svart.
Den är likaledes en järnoxid och teck-
nas kemiskt Fe304.
Limonmit är en gulbrun, vanligen
jordformig järnhydroxid med varia-
bel vattenhalt.
Siderit är benämningen på järnkar-
bonat som mineral. Det tecknas
FeCO3 och förekommer ofta i glän-
sande, gulbruna kristaller.
Bland övriga järnmalmer kan näm-
nas ilmemt, som påträffas som in-
växningar i magnetit, samt en del
järnhaltiga silikat, vilka framförallt
återfinnas i de ovannämnda minett-
malmerna. Ilmeniten innehåller för-
utom järn och syre även titan och är
alltså en järn-titan-oxid. I de järn-
haltiga silikaten ingår bl. a. alumini-
um, magnesium och kalium.
Av järnmineral med betydelse, vil-
ka ej äro föreningar mellan järn och
syre, kan nämnas de s. k. sulfidmine-
ralen, d. v. s. järn-svavelföreningar,
av vilka svavelkis- och magnetkis äro
de viktigaste. Ingen av dessa har dock
någon som helst betydelse som järn-
malm i vårt land.
- De ovannämnda järnmineralen fö-
Ba
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>