- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 46. 14 nov. 1941 /
16

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”TfA:s stålkurs” 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

"TfA:s STALKURS" 1? VAD MENAS MED BLODSTEN, GANGART OCH ANRIKNING? TfA:s ABC I JÄRN- OCH STALKUNSKAP GER SVARET pelarna Järn- och stålframställningen utgör sedan gammalt en av hörn- i vårt dands industriella och ekonomiska liv. Varje svensk bör därför känna till järnförädlingens grundbegrepp. Dessa behandlas i en serie på fyra artiklar i TFA av teknolog Thore Norén, och härmed presentera vi den första. AN världens totala metallproduktion utgör järnproduktionen gott och väl 90 Jo. I det dagliga livet påträf- far man överallt järn i dess praktiska användning, och snart sagt alla före- mal man kommer 1 beröring med ha något med järn att skaffa. I naturen förekommer järn i många olika former, men endast ett fåtal av de många järnmineralen kunna'prak- tiskt utnyttjas för järnutvinning. Av de viktigaste jaärnmineralen äro svartmalm och blodstens- malm de ur svensk synpunkt mest betydelsefulla, och: alla svenska järnmalmsfyndigheter bestå av dessa, 16 TEKNIK för ALLA antingen var för sig eller i blandning med varandra. I utlandet förekomma även andra brytbara järnmalmer, så- som t. ex. i Lothringen, där de från T. h.: Svartmalmen drar till sig magne- ten. (Tekn. Museets Järn- och Stålavd.) Nedan : Malmen las- tas för transport ut ur gruvan. (Tekn. Museets bildsam- ling.) juraperioden härstammande s. k. mi- nettmalmerna förutom blodstensmalm (eller hämatit, som den i där före- kommande form kallas) även hålla limonit -och siderit. | Så gott som alla järnmineral av större betydelse utgöras av oxider, oxihydrat och karbonat, d. v. s. för- eningar mellan järn och syre, med el- ler utan närvaro av andra ämnen. Blodstensmalm, som fått sitt namn av att den vid repning ger ett rött streck, kallas även järnglans och är en järnoxid med formeln Fe203. Den är till färgen blågrå, men kan även uppträda i en röd, jordig form och kallas då hämatit (se ovan). magnetit, är Sv Sa rt son a I ma, starkt magnetisk och till färgen svart. Den är likaledes en järnoxid och teck- nas kemiskt Fe304. Limonmit är en gulbrun, vanligen jordformig järnhydroxid med varia- bel vattenhalt. Siderit är benämningen på järnkar- bonat som mineral. Det tecknas FeCO3 och förekommer ofta i glän- sande, gulbruna kristaller. Bland övriga järnmalmer kan näm- nas ilmemt, som påträffas som in- växningar i magnetit, samt en del järnhaltiga silikat, vilka framförallt återfinnas i de ovannämnda minett- malmerna. Ilmeniten innehåller för- utom järn och syre även titan och är alltså en järn-titan-oxid. I de järn- haltiga silikaten ingår bl. a. alumini- um, magnesium och kalium. Av järnmineral med betydelse, vil- ka ej äro föreningar mellan järn och syre, kan nämnas de s. k. sulfidmine- ralen, d. v. s. järn-svavelföreningar, av vilka svavelkis- och magnetkis äro de viktigaste. Ingen av dessa har dock någon som helst betydelse som järn- malm i vårt land. - De ovannämnda järnmineralen fö- Ba

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:51:46 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-46/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free