Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”TfA:s stålkurs” 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1
1
smältning, under
det att järnfattiga-
re malm dessförin-
nan måste anrikas.
Denna kan utföras
enligt olika meto-
der, av vilka våtan-
rikning är den van-
ligaste. Härvid
krossas malmen 1i
krossar eller kul-
kvarnar, och däref-
ter avskiljes malm-
korn från gråbergs-
korn i sättmaski-
ner och skakbord.
Om malmen är
magnetisk, kan den
anrikas enligt mag-
netiska metoder.
Den efter anrik-
ningen erhållna
malmen går under
benämningen slig,
och är ett fint pul-
ver till skillnad
från den icke fin-
krossade <stycke-
malmen.
T.v.: Malmsovrings-
rekomma ytterst sällan i rent tillstånd
i naturen, utan såsom gångar i berg-
artsmineral (gångart) med mycket
växlande sammansättning. Gångar-
tens beståndsdelar är av stor betydelse
för malmens vidare bearbetning, då
det vid smältning i masugn är av vikt,
att en lättsmält slagg erhålles. Dess-
utom är slaggens sammansättning en
faktor, av vilken det blivande tack-
järnets kvalitet är starkt beroende,
och det är därför ofta nödvändigt att
genom tillsatser av vissa ämnen för-
bättra gångartens slaggbildning.
I det följande skola vi nu i stora
drag bevittna, hur ett parti svensk
svartmalm behandlas, för att från
”sten” förvandlas till högklassig stål-
tråd.
ÖT svenska järnmalmen har sin
största tillgång i den ovänligt hö-
ga järnhalten, vilken är enastående i
världen, och som är grunden till den
-höga kvaliteten hos det svenska stå-
let. De nordsvenska malmerna kunna
hålla ända upp till 70 Jo järn, under
det att de mellansvenska malmfyndig-
heterna vanligtvis hålla 40—060 Jo.
Malm, som har hög järnhalt, kan
direkt uppsättas. på masugnen för
verk vid Dannemora
2 : "gruvor. Rörlig mo-
2 dell i Tekn. Museet.
Borrverktygen köras fram till arbetsplatsen i gruvan. (Tekn. Museets bildsamling:)
SSR
Sa gammalt har det i Sverige va-
rit brukligt att före uppsättningen
i masugn rosta malmen, d.-v. S. upp-
hetta densamma vid fullt lufttillträ-
de. Vid styckemalm vinner man här-
med, att denna blir .uppluckrad och
följaktligen mera tillgänglig för de
reducerade gaserna i masugnen även-
som en minskning i malmens svavel-
halt.
Vad beträffar slig, måste denna
före uppsättningen i masugnen Över-
föras till en form, som är mindre fin-
kornig, emedan den i pulverform ver-
kar hindrande på masugnsgasernas
passage genom ugnen i det den sam-
lar sig i kompakta lager och täpper
till gasernas väg genom malmen Man
briketterar därför sligen.. Detta sker
antingen genom att sligen pressas till
briketter i fuktigt tillstånd och där-
efter upphettas till hög temperatur,
varvid malmkornen mjukna och klib-
bas samman till stycken med betydan-
de hållfasthet.
En annan och mera använd metod
är sintring av sligen. Man blandar
härvid denna med en liten mängd fin-
fördelat bränsle, t. ex. träkolsstybb,
och efter att ha fuktat massan något
överför man densamma till en sin-
tringspanna, där bränslet antändes
(Forts. å sid. 2.)
TEKNIK för ALLA 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>