1 1 smältning, under det att järnfattiga- re malm dessförin- nan måste anrikas. Denna kan utföras enligt olika meto- der, av vilka våtan- rikning är den van- ligaste. Härvid krossas malmen 1i krossar eller kul- kvarnar, och däref- ter avskiljes malm- korn från gråbergs- korn i sättmaski- ner och skakbord. Om malmen är magnetisk, kan den anrikas enligt mag- netiska metoder. Den efter anrik- ningen erhållna malmen går under benämningen slig, och är ett fint pul- ver till skillnad från den icke fin- krossade <stycke- malmen. T.v.: Malmsovrings- rekomma ytterst sällan i rent tillstånd i naturen, utan såsom gångar i berg- artsmineral (gångart) med mycket växlande sammansättning. Gångar- tens beståndsdelar är av stor betydelse för malmens vidare bearbetning, då det vid smältning i masugn är av vikt, att en lättsmält slagg erhålles. Dess- utom är slaggens sammansättning en faktor, av vilken det blivande tack- järnets kvalitet är starkt beroende, och det är därför ofta nödvändigt att genom tillsatser av vissa ämnen för- bättra gångartens slaggbildning. I det följande skola vi nu i stora drag bevittna, hur ett parti svensk svartmalm behandlas, för att från ”sten” förvandlas till högklassig stål- tråd. ÖT svenska järnmalmen har sin största tillgång i den ovänligt hö- ga järnhalten, vilken är enastående i världen, och som är grunden till den -höga kvaliteten hos det svenska stå- let. De nordsvenska malmerna kunna hålla ända upp till 70 Jo järn, under det att de mellansvenska malmfyndig- heterna vanligtvis hålla 40—060 Jo. Malm, som har hög järnhalt, kan direkt uppsättas. på masugnen för verk vid Dannemora 2 : "gruvor. Rörlig mo- 2 dell i Tekn. Museet. Borrverktygen köras fram till arbetsplatsen i gruvan. (Tekn. Museets bildsamling:) SSR Sa gammalt har det i Sverige va- rit brukligt att före uppsättningen i masugn rosta malmen, d.-v. S. upp- hetta densamma vid fullt lufttillträ- de. Vid styckemalm vinner man här- med, att denna blir .uppluckrad och följaktligen mera tillgänglig för de reducerade gaserna i masugnen även- som en minskning i malmens svavel- halt. Vad beträffar slig, måste denna före uppsättningen i masugnen Över- föras till en form, som är mindre fin- kornig, emedan den i pulverform ver- kar hindrande på masugnsgasernas passage genom ugnen i det den sam- lar sig i kompakta lager och täpper till gasernas väg genom malmen Man briketterar därför sligen.. Detta sker antingen genom att sligen pressas till briketter i fuktigt tillstånd och där- efter upphettas till hög temperatur, varvid malmkornen mjukna och klib- bas samman till stycken med betydan- de hållfasthet. En annan och mera använd metod är sintring av sligen. Man blandar härvid denna med en liten mängd fin- fördelat bränsle, t. ex. träkolsstybb, och efter att ha fuktat massan något överför man densamma till en sin- tringspanna, där bränslet antändes (Forts. å sid. 2.) TEKNIK för ALLA 17