Herrar Nilsson och Andersson från Sö- dertälje (t. v.) räd- dade Sveriges äldsta lastbil från ned- skrotning. T. h.: Lastbilen vid framkomsten till museet. om vår första lastbil i praktiskt bruk har man betecknat en 3-tons Daimler, som våren 1900 inköptes av Bryggeri A.-B. J. A. Pripp & Son i Göteborg. Ur Tekniska Museets bibliotek kan vi hämta prov på den dåtida pressens in- tresse för det nya transportmedlet. I ”Hvar 8 Dag” omnämnes lastbilens de- but på följande sätt: ”Den 17 maj prof- kördes på en färd från Göteborg till Kongsbacka den första automobillast- vagn, som kommit i bruk i Sverige. — Proffärden, på hvilken ett antal inbjud- na bl. a. från prässen utgjorde lasten, gick i allo väl. Vagnen kan bära ej mindre än 3.000 kg last på slät väg. Farten kan uppdrivas från 4 till 6 10—14 km. Lastautomobilens praktiska nytta har firman i fråga redan kunnat konstatera och det dröjer nog ej länge innan dennas exempel följes af andra”. Tekniska Museet har länge sökt för- värva någon av dessa första lastbilar, men utan resultat. Flera personbilar från = sekelskiftet finnas bevarade men lastbilarna ha däremot lyst med sin frånvaro. Det var därför desto mer glädjande, att museet denna höst, tack vare två påpassliga södertäljebor, kun- nat införliva en av våra äldsta lastbilar med sina samlingar. Detta välkomna nyförvärv befanns vid närmare granskning vara av samma typ som den göteborgska lastvagnen, alltså en Daimler. Den har emellertid till skillnad från denna ej importerats direkt från utlandet utan delvis byggts på en svensk verkstad, nämligen A.-B. Södertälje Verkstäder. Redan exteriören ger vid handen, att vi ha att göra med en av vårt allra äldsta bilar. Hjulen är skodda med gro- va smidesjärnsringar, kylaren ligger helt utanför motorhuven, nedsänkt mel- lan framhjulen, bromsarna utgöras av grova träklotsar, som klämmas mot hjulringarna med handkraft. Ett exem- pel på utvecklingens kretsgång möter oss vid växelspaken. Den utgöres nämligen av en rattväxel, en detalj som först un- der de senaste åren slagit igenom på personvagnarna. SVERIGES ÄLDSTA LASTBIL? Om vi lyfta motorhuven se vi att mo- torn endast har två cylindar och i för- hållande till vagnens storlek är mycket liten. Effekten har troligen varit c:a 4 hkr. En närmare undersökning blot- tar många intressanta detaljer. Det finns nämligen inga gasreglage, varken hand eller fotgas. « Motorns kraft och hastighet reglerades i stället med hjälp av en ventillyftaranordning, hopkopplad med tändningssystemet. Anordningen medförde att utblåsning och tändning kunde förskjutas i förhållande till var- andra. Tändstift i vår mening finns ej heller, utan i deras ställe en ”strömbry- tare” i varje cylinder, som styras av stänger från särskild kamaxel. Ström- men alstras av en högspänd magnetap- parat, och får sitt maximum, när kon- takt nås av strömbrytarens ”hammare”, varvid en kraftig gnistbildning inträf- far. Denna typ av tändningsanordningar kan endast användas vid bränslen, som ej orsaka stark sotbildning, varför det är troligt att denna lastbil, i likhet med många av de första personbilarna ej konstruerats för bensin, utan för röd- sprit. Vid sin färd till Tekniska Museet blev lastbilen filmad och filmen kommer i höst att visas bland journalbilderna lan- det runt. Om TfA:s läsare skulle se dem, tänk då på att om inte de två sö- dertäljeborna kommit sig för att under- rätta Tekniska Museet, så skulle vår troligen enda kvarvarande lastbil från början av århundradet nu vara nedskro- tad. Om ni känner till eller träffar på äldre maskiner, maskindelar eller instru- ment, ring eller skriv då till Tekniska Museet, adr. Stockholm, Öö. Provfärden med ”Sveriges första lastbil” år 1900. TEKNIK för ALLA 7 STEEN