Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industri och utställningar, av Bertil Traneus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CIVILINGENJÖR BERTIL TRANEUS:
INDUSTRI «> UTSTÄLLNINGAR
skildringar från våra industriföretags Baltiska utställningen i Malmö 1914 verkade utan tvivel
strävanden att inarbeta sina produk- <sporrande på vår industri genom deltagandet av övriga Öster-
ter på utländska marknader under senare <sjöländer, framför allt Tyskland. Jubileumsutställningen i
hälften av 1800-talet kan ej sällan läsas, Göteborg 1923 slutligen gav genom sin historiska avdelning
att deltagande i utställningar ansågs «en anknytning till äldre tiders industri och hantverk, samtidigt
som ett viktigt led i försäljningsarbetet. som exportavdelningen gav industrien tillfälle visa, att den
Äldre tiders brevpapper voro också ofta var vorden en faktor även ur världsmarknadssynpunkt.
smyckade med avbildningar av medaljer Utom dessa fyra större expositioner ha vi under de senaste
jämte uppgift å de utställningar, där decennierna haft ett stort antal special- samt lokalt och pro-
dessa belöningar förvärvats. vinsiellt betonade utställningar. Många städer ha valt denna
Att denna typ av brevpapper nu för- = form för att celebrera sin så och så många hundra års ålder.
svunnit beror ej endast därpå, att en dy- = Andra ha arrangerat utställningar för att helt enkelt påminna
lik utstyrsel strider mot våra dagars typografiska smak. Bak- det övriga landet om sin tillvaro.
om förändringen ligger tvivelsutan även en omvärdering av
uppfattningen om de vid utställningar erhållna utmärkelsernas ad skall man då säga om dessa mindre utställningar? För-
värde. fattaren har vänt sig till intendenten Torsten Althin vid
Vi skola i anslutning härtill nämna några ord om världsut- Tekniska Museet, vilken har rika erfarenheter på området,
ställningar. Det första evenemanget av dylikt slag ägde rum i med denna fråga.
London 1851. Under de 90 år, som sedan dess förflutit, har en Han anser, att den, som kan göra en utställning till ett
lång rad av internationella expositioner ägt rum. Från senare ”intellektuellt nöjesfält”, har funnit dess rätta melodi. Fack-
tid må erinras om världsutställningarna i Chicago 1933, Paris mannen kräver upplysning och lekmannen underhållning. Att
1937 och New York 1939. Särskilt vad beträffar de båda sist- tillfredsställa båda dessa behov samtidigt är det stora pro-
nämnda blev det svenska deltagandet på sin tid föremål för <pblemet.
mycken diskussion och kritik. Det skulle dock föra för långt Vi tro för vår del, att detta är alldeles riktigt. Att problemet |
att här ingå skr därmed sammanhängande förhållanden. I kan lösas visar många tekniska museer, som också äro ett slags
stället skola VE CSE några allmänna reflexioner angående de utställning och där nytta och nöje tillgodoses på ett idealiskt
senaste internationella utställningarna. sätt.
De ha alla lidit av det felet, att de gjorts alltför stora och
därigenom blivit obekväma och krävande att bese. Den stora
massan av besökare har därför i ökad utsträckning ägnat sitt
största intresse åt utställningarnas nöjesavdelningar, även de
tilltagna i jätteformat. Världsexpositionerna ha sålunda ge-
nom arrangörernas storhetsvansinne blivit ekonomiska experi-
ment i sådan jätteskala, att de växt sina ledare över huvudet
och blivit finansiella fiaskon. Härtill ha även de korta utställ-
ningsperioderna medverkat, vilka ej stått i proportion till
expositionernas omfång och kostnader.
Vi skulle vilja tillägga, att utställningstekniken synes ha
stått stilla under en lång följd av år, medan konkurrerande
reklammedel: annonsering, trycksaker, skyltfönster etc. i hög
grad utvecklats och nya möjligheter tillkommit, t. ex. ljus-
skyltar och biografreklam. Det står därför utom all fråga,
att nytt blod behöver ingjutas i utställningsväsendet.
Intendent Althin pekar i detta sammanhang på betydelsen
av att den stora allmänheten blir informerad rörande industri
och teknik långt grundligare än som nu sker. Utställningar
få därför ej enbart syssla med konst och hemslöjd och lant-
U: svensk industris synpunkt ha utställningarna på utländsk «bruk, utan måste också visa, vad vår industri, som hela landet
botten i senare tid givit dålig valuta, vartill dock medverkat lever av, sysslar med. För detta har menige man stort intresse,
omständigheter, på vilka vi här ej kunna ingå. och industrien har all anledning att tillfredsställa nyfiken-
Undantag måste dock göras för konstindustriutställningarna << heten.
i Paris 1925, New York 1927 och London 1931. De riktade Även häri ge vi honom rätt. Författaren passerar flera
| nämligen världens ögon på den höga tekniska och konstnärliga gånger om dagen två utställningsfönster, där Sandviken och
ud kvaliteten hos svensk konstindustri. Utlandet upptäckte där- ’ SKF på ett både instruktivt och roande sätt demonstrera sina
igenom en förut okänd sida av svensk industri, dittills mest = fabrikat samt deras egenskaper och tillkomst. Det finns så
känd som exportör av skogs- och verkstadsprodukter, tänd- gott som alltid åskådare framför dessa fönster.
stickor m. m. För vår konstindustris pånyttfödelse har den
stimulans, som triumferna vid ovannämnda utländska exposi- Nylutligen framhåller intendent Althin betydelsen av ambule-
tioner medförde, varit av stor betydelse. rande utställningar. Vad som göres i Stockholm når icke
Här i Sverige ha vi haft fyra större industriutställningar: Norrland eller Skåne. Som exempel berättar han, att man
i Stockholm 1866 och 1897, Baltiska utställningen i Malmö från industrihåll begärt, att Tekniska Museets utställning Ce-
1914 samt Jubileumsutställningen i Göteborg 1923. ment och Betong skall återuppstå, då man har behov av dess
Stockholmsutställningen 1866 var det första tillfälle, då den = instruktiva material.
svenska industrien efter genombrottet i seklets mitt framträd- Denna tanke finna vi synnerligen klok, icke minst ur den
de i samlad trupp inför allmänheten. Denna konfrontation synpunkten, att dess förverkligande skulle förbilliga utställ-
blev utan tvivel till ömsesidig belåtenhet. Ännu mera stärktes ningskostnaderna för industrien och därigenom ge den möjlig-
industriens självkänsla och den breda publikens uppskattning het att framträda för vårt folk i långt större skala än som nu
av dess alster vid Stockholmsutställningen 1897. är fallet.
TEKNIK för ALLA 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>