Det geniala och det enkla bruka trivas bra ihop. Denna gamla regel gäller i särskilt hög grad för det karbidgasverk, som konstruerats av den kände ex- perten på acetyléngasaggregat ingenjör Sture Hjelm tillsammans med ingenjör Karl Westerlund. Detta aggregat torde ännu vara tämligen okänt för våra läsare, då det hittills blott tillverkas i mindre antal i Haga Norra Bil- verkstad, men det är till sin kon- struktion så intressant, ati vi icke kunna undanhålla våra läsare en liten redogörelse för detsamma. tt stort antal konstruktioner av kar- bidgasverk för bilar har sett dagens ljus sedan krigsutbrottet, men någon all- män framgång ha dessa aggregat ännu icke fått. Det är ganska många och täm- ligen svårlösta problem, som konstruktö- rerna därvid -ha fått brottas med, Den enda erfarenhet de flesta av oss ha av karbiden står i ett ofta vemodigt sam- band med förra kristidens karbidlampor, som, förutom att de spredo en icke allför angenäm doft, visade en obehaglig ten- räddar bilägare och motorbåtsentusiaster undan dens -att vilja explodera i tid och otid. Vid en viss lufttillsats blir acetyléngasen synnerligen explosiv och erbjuder därför en hel del svårigheter att arbeta med. Det är just denna explosionsrisk, som man på allt sätt sökt neutralisera då det gällt att göra karbiden användbar till motor- bränsle. Ett annat besvärligt problem är åstadkommandet av en väl avvägd bland- ning av acetyléngas och luft för infö- rande i motorns insugnmingsrör. Denna blandning kan närmast karakteriseras som kritisk, då en för mager blandning åstadkommer smällar i blandare och in- sugningsrör och en för fet blandning slår sönder motorns inre delar på grund av den ytterst häftiga förbränningen inuti motorns cylindrar. Sektion B Vettenlinje |, Ns=ssrs jod Stockholm den 10 sept I94T $VGosrör ” nn S.H.V. - karbidaggregat!typ I Pot S. er Gengasnämnden godkänt För påtar 16) Utluftningsrör (8) Not US) Motorns insugpingsror Il Z).Galler 4) Explosionsskydd 6 Slamoppning 13] Luffintog (5) Föstjärn 12) Gasblondare 4) Vingmutter UA Trevägskran 3) Handfog 0) Slom:ö vottenovskiljore V2) Lock 3 7) Gosgeneraftor Post i Benämning Pos] Benömning 10 TEKNIK för ALLA De flesta i handeln förefintliga karbid- gasverk innehålla ett större eller mindre antal ventiler av skilda slag för reglering av tryck och blandningsförhållanden. Det är givet, att alltför många rörliga delar i en gasgenerator alltid innebär ett visst osäkerhetsmoment, som endast kan elimi- neras genom minutiös skötsel av aggre- gatet, så att samtliga ventiler kunna arbe- ta på rätt sätt. Det aggregat, som skall beskrivas här nedan, avviker fundamen- talt från dessa aggregat på så sätt, att det helt 'saknar rörliga delar och ventiler inuti generatorn. Konstruktionen är över huvud så enkel, att man i första ögon- blicket "blir förvånad över att det hela kan fungera! Fördelarna med detta nya karbidgasaggregat framträda i särskilt hög grad, om detsamma användes som båtaggregat. Då alstringen av acetylén- gas förutsätter att vatten kommer i berö- ring med karbiden, har konstruktören här tagit ett djärvt steg i och med att han flyttat ut hela generatorn utanför båten ned i sjön. Härigenom kan även slagg- ningsproblemet lösas på ett enkelt sätt, då generatorns slaggning sker fullt auto- matiskt under båtens färd. Den enda uppmärksamhet som båtägaren sålunda måste ägna själva generatorn, blir då blott påfyllning av nytt bränsle med jäm- na mellanrum. Innan vi närmare beskriva konstruktionen, skola vi först undersöka den allmänna principen för ett karbid- gasverk. ; Karbidgaskemi. De allmänna principen för ett karbid- gasverk torde vara välkänd för dem, som ha reda på hur forna tiders karbid- lyktor för cyklar fungerade. Men låt oss i alla fall undersöka saken rent kemiskt. ”Karbidens” kemiska namn är egentli- gen kalciumkarbid. Med namnet karbid mena vi eljest ett ganska stort antal olika föreningar mellan metaller och kol, men då just kalciumkarbiden har blivit den mest kända och använda av dessa kemiska föreningar, har namnet karbid i populärt tal övergått att beteckna denna speciella förening. Den kemiska beteckningen för kalciumkarbid är CaC3z, vilken således an- ger, att en atom kalcium (Ca) har för- enat sig med två atomer kol (C). Kal- ciumkarbiden framställes genom att man