Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karbiden räddar bilägare och motorbåtsentusiaster undan bensindöden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det geniala och det enkla
bruka trivas bra ihop. Denna
gamla regel gäller i särskilt hög
grad för det karbidgasverk, som
konstruerats av den kände ex-
perten på acetyléngasaggregat
ingenjör Sture Hjelm tillsammans
med ingenjör Karl Westerlund.
Detta aggregat torde ännu vara
tämligen okänt för våra läsare,
då det hittills blott tillverkas i
mindre antal i Haga Norra Bil-
verkstad, men det är till sin kon-
struktion så intressant, ati vi icke
kunna undanhålla våra läsare en
liten redogörelse för detsamma.
tt stort antal konstruktioner av kar-
bidgasverk för bilar har sett dagens
ljus sedan krigsutbrottet, men någon all-
män framgång ha dessa aggregat ännu
icke fått. Det är ganska många och täm-
ligen svårlösta problem, som konstruktö-
rerna därvid -ha fått brottas med, Den
enda erfarenhet de flesta av oss ha av
karbiden står i ett ofta vemodigt sam-
band med förra kristidens karbidlampor,
som, förutom att de spredo en icke allför
angenäm doft, visade en obehaglig ten-
räddar bilägare
och motorbåtsentusiaster undan
dens -att vilja explodera i tid och otid.
Vid en viss lufttillsats blir acetyléngasen
synnerligen explosiv och erbjuder därför
en hel del svårigheter att arbeta med. Det
är just denna explosionsrisk, som man
på allt sätt sökt neutralisera då det gällt
att göra karbiden användbar till motor-
bränsle. Ett annat besvärligt problem är
åstadkommandet av en väl avvägd bland-
ning av acetyléngas och luft för infö-
rande i motorns insugnmingsrör. Denna
blandning kan närmast karakteriseras
som kritisk, då en för mager blandning
åstadkommer smällar i blandare och in-
sugningsrör och en för fet blandning slår
sönder motorns inre delar på grund av
den ytterst häftiga förbränningen inuti
motorns cylindrar.
Sektion B
Vettenlinje |, Ns=ssrs
jod
Stockholm den 10 sept I94T $VGosrör
” nn
S.H.V. - karbidaggregat!typ I
Pot S.
er Gengasnämnden godkänt
För påtar
16) Utluftningsrör (8) Not
US) Motorns insugpingsror Il Z).Galler
4) Explosionsskydd 6 Slamoppning
13] Luffintog (5) Föstjärn
12) Gasblondare 4) Vingmutter
UA Trevägskran 3) Handfog
0) Slom:ö vottenovskiljore V2) Lock
3 7) Gosgeneraftor
Post i Benämning Pos] Benömning
10
TEKNIK för ALLA
De flesta i handeln förefintliga karbid-
gasverk innehålla ett större eller mindre
antal ventiler av skilda slag för reglering
av tryck och blandningsförhållanden. Det
är givet, att alltför många rörliga delar
i en gasgenerator alltid innebär ett visst
osäkerhetsmoment, som endast kan elimi-
neras genom minutiös skötsel av aggre-
gatet, så att samtliga ventiler kunna arbe-
ta på rätt sätt. Det aggregat, som skall
beskrivas här nedan, avviker fundamen-
talt från dessa aggregat på så sätt, att
det helt ’saknar rörliga delar och ventiler
inuti generatorn. Konstruktionen är över
huvud så enkel, att man i första ögon-
blicket "blir förvånad över att det hela
kan fungera! Fördelarna med detta nya
karbidgasaggregat framträda i särskilt
hög grad, om detsamma användes som
båtaggregat. Då alstringen av acetylén-
gas förutsätter att vatten kommer i berö-
ring med karbiden, har konstruktören här
tagit ett djärvt steg i och med att han
flyttat ut hela generatorn utanför båten
ned i sjön. Härigenom kan även slagg-
ningsproblemet lösas på ett enkelt sätt,
då generatorns slaggning sker fullt auto-
matiskt under båtens färd. Den enda
uppmärksamhet som båtägaren sålunda
måste ägna själva generatorn, blir då
blott påfyllning av nytt bränsle med jäm-
na mellanrum. Innan vi närmare beskriva
konstruktionen, skola vi först undersöka
den allmänna principen för ett karbid-
gasverk. ;
Karbidgaskemi.
De allmänna principen för ett karbid-
gasverk torde vara välkänd för dem,
som ha reda på hur forna tiders karbid-
lyktor för cyklar fungerade. Men låt oss
i alla fall undersöka saken rent kemiskt.
”Karbidens” kemiska namn är egentli-
gen kalciumkarbid. Med namnet karbid
mena vi eljest ett ganska stort antal olika
föreningar mellan metaller och kol, men
då just kalciumkarbiden har blivit den
mest kända och använda av dessa kemiska
föreningar, har namnet karbid i populärt
tal övergått att beteckna denna speciella
förening. Den kemiska beteckningen för
kalciumkarbid är CaC3z, vilken således an-
ger, att en atom kalcium (Ca) har för-
enat sig med två atomer kol (C). Kal-
ciumkarbiden framställes genom att man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
