i en elektrisk ugn sammansmälter kal- ciumoxid och kol. Det är som bekant en grå smälta med kristalliniskt brott. Vid beröring med vatten sönderdelas kalciumkarbiden under en häftig kemisk reaktion, varvid acetyléngas och kalcium- hydroxid bildas. Vi kunna på vanligt sätt framställa detta genom en kemisk reak- tionsformel, ett slags ekvation, där man på den vänstra sidan om likhetstecknet insätter de ämnen, som finnas före reak- tionen, och på den högra sidan de ämnen, som bildas genom samma reaktion, Vi erhålla på detta sätt: CaC2 +F 2 H20 = CoHa + Ca(OH)2 Denna formel anger, att en molekyl kalciumkarbid (CaC2) förenar sig med två molekyler vatten (H2O) till en mole- kyl ”acetylén (C2H2o) jämte en- molekyl kalciumhydroxid (Ca(OH)2). Vad som emellertid icke framgår av denna formel är, att genom reaktionen utvecklas gans- ka mycket värme. Med kännedom om de olika molekylarvikterna hos de i reak- tionen deltagande ämnena kan sedan be- räknas viktsproportionerna, exempelvis mellan den använda karbidmängden och den. erhållna acetyléngasmängden. 1 kg kalciumkarbid ger ungefär 340 liter ace- tyléngas. Absolut ren acetyléngas är en färglös gas med svag eterisk doft, men dylik ren acetyléngas erhålles aldrig i ett karbid- gasverk på grund av diverse förorenin- gar (bl. a. fosforväte), som ge den råa acetyléngasen en ytterst oangenäm och stickande lukt. Den andra vid reaktionen erhållna be- ståndsdelen, kalciumhydroxiden, även kal- lad kalkhydrat eller släckt kalk, är ett vitt, luckert pulver, som är svårlösligt i vatten, Inom den kemiska tekniken har denna förening erhållit stor användning för skilda ändamål, men i detta fall be- trakta vi den endast som en avfallspro- dukt, karbidslam, som vi önska borttagen så fort som möjligt från vår gasgenera- tor. Det är nämligen detta karbidslam, som hos karbidgasverk med ventiler för- orsakar en del besvärligheter. Den erhållna acetyléngasen ledes se- dan genom ett par renare för borttagande av medföljande vatten och föroreningar, varefter den blandas med luft i en sär- skild blandare till en explosiv gasbland- ning, som tillföres motorn. Proportionen mellan luft och acetyléngas skall vara c:a 19:1, vilket blandningsförhållande måste bibehållas vid olika gaspådrag. Vid förbränningen inuti motorns cylindrar sker på vanligt sätt en oxidation, varvid bildas koloxid och vatten, som tillsam- mans sedan bilda kolsyra. Utföringsprinciper. AA cetyléngasverk, eller som de vanligen kallas, karbidgasverk, arbeta efter två huvudprinciper. I det ena fallet erhålles den önskade gasmängden antingen där- igenom, att en bestämd mängd kalcium- karbid tillföres vattnet, vilket kallas sy- stemet ”karbid till vatten”, eller därigen- om att en bestämd mängd vatten tillföres kalciumkarbiden, vilket kallas systemet ”vatten till karbid”. I det andra fallet är däremot icke den tillförda mängden kalciumkarbid eller vat- ten avgörande för den mängd gas, som utvecklas, utan i stället är det tiden för beröringen mellan karbiden och vattnet, sa Ån RR SNR sääöere Väla fimpa bena. kl Fp Automotisk, ventil (2 Gosblongore I 20)) Vattenavskiljare VN Trevägskroe (C) 49) Reservkorbidbehallare WO) Slam ö vattenavskiljare (18) Innermantel (3) ärmerad slang I2) Vterman?tel (8) Nor JE) Utluftningsrör 7) Galler 15) Motorns insogningsrör WE) Slamfucka 19) Explosionrsskydd 2) Lock SETT den 10 sept 1941 13) Luftintag /) Gösgenerotor . FSase sel Pos Benämning bs Benämning 'SH. V.”-karbidaggregot. typ ZI Pat S. ov Gengasnämnden godkänt För bilar karbiden (t. ex. som är avgörande. Även i detta fall kun- na två olika tillvägagångssätt användas. Antingen föres karbiden ned i vattnet för att efter ett visst tidsmoment åter lyftas ur detsamma, vilket kallas ”doppsyste- met”, eller också tryckes vattnet upp möt av atmosfärstrycket) för att sedan av den alstrade gasens tryck åter avlägsnas, vilket system kallas ”bort- trängningssystemet”. Några bestämmelser för acetylén- gasdrivna motorfordon. et är givet, att de utfärdade bestäm- melserna för ett acetyléngasdrivet for- don måste vara ganska stränga med hän- syn till den stora explosionsrisken. Så- lunda får inget aggregat för mobila för- bränningsmotorer tillverkas för försälj- ning eller användas, om detsamma icke ar godkänt av gengasbyrån. Aggregat av- sedda för stationära motorer beröras så- lunda icke av denna bestämmelse. Gasverkets regleringsorgan skola vara inställda för ett högsta arbetstryck av 0,8 atö. Gasverk och gasbehållare utan- för gasverket skola vara försedda med säkerhetsventiler, som äro dimensionerade och inställda så, att trycket ej kan stiga över 1,0 atö. (Med atö menas det tryck, som överstiger det vanliga atmosfärs- trycket). På varje gasverk skall finnas en manometer, varpå medelst ett rött streck det högsta tillåtna trycket angivits. Manometern skall anbringas så, att den ar lätt synlig. Rörledningarna skola göras av stålrör med omsorgsfullt utförda skarvar. För avstängning av gastillförseln till motorn skall vid förarplatsen finnas en hand- manövrerad avstängningsventil. Vidare skall före gasblandaren finnas en auto- matiskt verkande avstängningsventil, som är enkelverkande och alltså endast öppnar för ett undertryck på motorsidan, d. v. s. då motorn suger gas. Vidare skall mellan gasblandaren och motorns inloppsrör fin- nas ett explosionsskydd av godkänd typ. För handhavandet av ett acetyléngas- drivet motorfordon finnas likaledes ett antal instruktioner, varpå vi knappast kunna ingå i detta sammanhang. För närmare upplysningar kan från gengas- byrån rekvireras hithörande föreskrifter. Dock må ytterligare påpekas förbudet mot utsläppning av karbidslammet i av- loppsbrunn, som står i förbindelse med kloaksystem. Det har nämligen visat sig, att detta karbidslam på ett obehagligt sätt kan täppa till dylika rörledningar. Karbidaggregatet ”S. H. V.” pitresregat, typ I (se ritn. 1) består av huvuddelarna gasgenerator, slam- och vattenavskiljare, gasblandare och explosionsskydd. Dessutom finnes liksom för alla dylika aggregat ett utluftningsrör med åtföljande trevägskran. (Forts. sid. 27.) TEKNIK för ALLA 11