Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gummi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REN EEE Re 2
Den skottsäkra gummiringen provas på
äkta amerikanskt vis.
fri gång För tanksmanskapet står det
senare säkert som ett hägrande ideal,
och dess praktiska betydelse för or-
dermottagningen per radio kan lätt
inses.
Ett specialvapen, som gått i spetsen
för utvecklingen, är för övrigt vår
egen 40 mm luftvärnskanon från Bo-
fors, vars lavetter ju äro monterade
på helballongringar. Denna lavett har
för Övrigt slagit igenom helt och hål-
let; Bofors 40:a är t. ex. numera stan-
dard inom det engelska luftförsvaret.
Sedan arméerna börjat rulla på hel-
ballonger, har den ena uppfinningen
efter den andra sett dagens ljus för
att göra ringarna mera motstånds-
kraftiga mot fältlivets påfrestningar.
Den skottsäkra luftringen är kanske
den mest uppeendeväckande. Dessa
ringar äro självtätande och konstruk-
tionen framgår i princip av vår bild
Efter samma system byggas även
stridsflygets bränslebehållare.
Kapplöpning efter
råvaror.
riget av idag har som man lätt kan
Krörsta medfört en kapplöpning ef-
ter råvaror till gummiindustrierna.
Gummiplantagerna, som under för-
4 TEKNIK för ALLA
krigsåren råkat en smula i skymun-
dan genom intresset för de syntetiska
metoderna ha åter kommit i förgrun-
den. Deras produkter är nu mera be-
gärliga än någonsin. Man får ett in-
direkt bevis för detta genom den star-
ka propaganda, som förkunnar, att
man lyckats göra sig oberoende av
gummiplantagernas produkter. San-
ningshalten i denna propaganda kan
dock starkt betvivlas. Italien lär t. ex.
ha gjort mycket omfattande försök
med odlandet av gummisavväxter i
sina afrikanska besittningar. I Ryss-
land har man kommit jämförelsevis
långt med tillgodogörandet av ett
steppgräs vid namn coks-sagyz, varom
tidigare en artikel varit införd i TefA.
Tyskland slutligen har ju sitt synte-
tiska bunagummi, men inte desto
köparen var den snabbt framväxande
automobilindustrien och råvarorna
räckte redan då ej till. Vid denna tid
inträffade den stora ”gummiboo-
men”; priserna stego till rekordhöj-
der, varvid noteringar av 25:— kr
per kg rågummi gjordes.
”Guayle”-gummiträdets
enda konkurrent.
Emellertid lyckades engelsmännen,
trots det brasilianska förbudet på ex-
port av gummiträdsfrön, få sådana
över till sina besittningar på andra
sidan jordklotet och kunde tillsam-
mans med holländarna upprätta plan-
tager i brittiska och nederländska In-
dien och andra delar av Fjärran Ös-
tern. Dessa delar svara nu för ej
Den skottsäkra ringens princip: en halvflytande, klibbig vätska i innerslangen
täpper igen kulhålen. Bilden t. v.: Kulan slår igenom däck och slang. I mitten:
Övertrycket pressar ut tätningsvätskan.
T. h.: Det första hålet är redan tätat
och det andra under fyllning.
mindre hämtas avsevärda kvantiteter
gummi från Sydamerika per flyg och
med blockadbrytarfartyg.
Obestridligt är att den ojämförligt
största delen av världsproduktionen
fortfarande kommer från det tropis-
ka hevea- eller parakautschukträdet
(Hevea brasiliensis), ett ståtligt träd,
som med en diameter på över I m når
en höjd av över 40 m. Dess ursprung-
liga hemland var Amazonflodbäckenet
i Sydamerika
Fram till sekelskiftet tillfredsställ-
des världens rågummibehov av gum-
misaft från de sydamerikanska vild-
markerna, där saften utvanns av in-
födingar, ”seringueros”, och uppköp-
tes på :de vitas handelsstationer. Den
största produktionssiffran nåddes år
1910, då Sydamerika utskeppade om-
kring. 80.000 ton rågummi. Huvud-.
mindre än 84 Z av världsproduktio-
nen, medan Indokina, Liberia på Af-
rikas västkust och Filippinerna svara
för c:a 15 Jo. Sydamerikas andel har
gått ned till endast I Jo av totala pro-
duktionen.
Gummiträdets enda konkurrent av
praktisk betydelse är den tidigare
nämnda gummisavväxten, ”guayle”
som den heter på infödingsspråk, en
kortvuxen, grågrön buske, som ur-
Sprungligen förekom på den torra cen-
tralplatån i Mexico. Först under de
senaste åren har den blivit inplante-
rad i Förenta Staterna. I Kalifornien
har det ledande företaget Interconti-
nental Rubber Co. byggt förfabriker
och plantager samt uppmuntrar ’på
allt sätt intresserade odlare.
Guaylebusken trivs endast på myc-
ket torra högslätter. Man kan där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
