REN EEE Re 2 Den skottsäkra gummiringen provas på äkta amerikanskt vis. fri gång För tanksmanskapet står det senare säkert som ett hägrande ideal, och dess praktiska betydelse för or- dermottagningen per radio kan lätt inses. Ett specialvapen, som gått i spetsen för utvecklingen, är för övrigt vår egen 40 mm luftvärnskanon från Bo- fors, vars lavetter ju äro monterade på helballongringar. Denna lavett har för Övrigt slagit igenom helt och hål- let; Bofors 40:a är t. ex. numera stan- dard inom det engelska luftförsvaret. Sedan arméerna börjat rulla på hel- ballonger, har den ena uppfinningen efter den andra sett dagens ljus för att göra ringarna mera motstånds- kraftiga mot fältlivets påfrestningar. Den skottsäkra luftringen är kanske den mest uppeendeväckande. Dessa ringar äro självtätande och konstruk- tionen framgår i princip av vår bild Efter samma system byggas även stridsflygets bränslebehållare. Kapplöpning efter råvaror. riget av idag har som man lätt kan Krörsta medfört en kapplöpning ef- ter råvaror till gummiindustrierna. Gummiplantagerna, som under för- 4 TEKNIK för ALLA krigsåren råkat en smula i skymun- dan genom intresset för de syntetiska metoderna ha åter kommit i förgrun- den. Deras produkter är nu mera be- gärliga än någonsin. Man får ett in- direkt bevis för detta genom den star- ka propaganda, som förkunnar, att man lyckats göra sig oberoende av gummiplantagernas produkter. San- ningshalten i denna propaganda kan dock starkt betvivlas. Italien lär t. ex. ha gjort mycket omfattande försök med odlandet av gummisavväxter i sina afrikanska besittningar. I Ryss- land har man kommit jämförelsevis långt med tillgodogörandet av ett steppgräs vid namn coks-sagyz, varom tidigare en artikel varit införd i TefA. Tyskland slutligen har ju sitt synte- tiska bunagummi, men inte desto köparen var den snabbt framväxande automobilindustrien och råvarorna räckte redan då ej till. Vid denna tid inträffade den stora ”gummiboo- men”; priserna stego till rekordhöj- der, varvid noteringar av 25:— kr per kg rågummi gjordes. ”Guayle”-gummiträdets enda konkurrent. Emellertid lyckades engelsmännen, trots det brasilianska förbudet på ex- port av gummiträdsfrön, få sådana över till sina besittningar på andra sidan jordklotet och kunde tillsam- mans med holländarna upprätta plan- tager i brittiska och nederländska In- dien och andra delar av Fjärran Ös- tern. Dessa delar svara nu för ej Den skottsäkra ringens princip: en halvflytande, klibbig vätska i innerslangen täpper igen kulhålen. Bilden t. v.: Kulan slår igenom däck och slang. I mitten: Övertrycket pressar ut tätningsvätskan. T. h.: Det första hålet är redan tätat och det andra under fyllning. mindre hämtas avsevärda kvantiteter gummi från Sydamerika per flyg och med blockadbrytarfartyg. Obestridligt är att den ojämförligt största delen av världsproduktionen fortfarande kommer från det tropis- ka hevea- eller parakautschukträdet (Hevea brasiliensis), ett ståtligt träd, som med en diameter på över I m når en höjd av över 40 m. Dess ursprung- liga hemland var Amazonflodbäckenet i Sydamerika Fram till sekelskiftet tillfredsställ- des världens rågummibehov av gum- misaft från de sydamerikanska vild- markerna, där saften utvanns av in- födingar, ”seringueros”, och uppköp- tes på :de vitas handelsstationer. Den största produktionssiffran nåddes år 1910, då Sydamerika utskeppade om- kring. 80.000 ton rågummi. Huvud-. mindre än 84 Z av världsproduktio- nen, medan Indokina, Liberia på Af- rikas västkust och Filippinerna svara för c:a 15 Jo. Sydamerikas andel har gått ned till endast I Jo av totala pro- duktionen. Gummiträdets enda konkurrent av praktisk betydelse är den tidigare nämnda gummisavväxten, ”guayle” som den heter på infödingsspråk, en kortvuxen, grågrön buske, som ur- Sprungligen förekom på den torra cen- tralplatån i Mexico. Först under de senaste åren har den blivit inplante- rad i Förenta Staterna. I Kalifornien har det ledande företaget Interconti- nental Rubber Co. byggt förfabriker och plantager samt uppmuntrar 'på allt sätt intresserade odlare. Guaylebusken trivs endast på myc- ket torra högslätter. Man kan där-