- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 48. 28 nov. 1941 /
11

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ABC i järn och stål. TefA:s stålkurs 2: Masugnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Järnverket vid Oxelösund. Dessa koks-
masugnar ha f. n. Sveriges högsta mas-
ugnspipor.

syre som den förra. Såväl koloxid
som koldioxid är gaser, vilka bortgår
ur ugnen genom särskilda gasuttag.

Schematiskt ter sig masugnsproces-
sen på följande sätt. Genom schak-
tet rör sig från uppsättningsmålet
och ned mot stället en ström av kol
och malm och upp genom schaktet
från stället kommande heta gaser.
Strömmen av gods rör sig mycket
sakta, och det tar 8—24 timmar för
ett parti att passera hela ugnen, un-
der det att gaserna på några sekunder
sveper genom schaktet.

På sin väg från uppsättningsmålet
utsättes godset genom <beröringen
med de heta förbränningsgaserna för
en kontinuerlig upphettning. När en
temperatur av 400 grader uppnåtts,
börjar gaserna att påverka godset,
vars järn börjar utreduceras. För-
bränningsgasernas huvudbeståndsdel
är nämligen koloxid, och emedan den-
na förening mellan kol och syre, som
bildats i stället genom ofullständig
förbränning av träkol, icke är mättad
med syre (se ovan), har den vid till-
räcklig hög temperatur förmåga att
verka reducerande (syreborttagande)
på järnmalmen.

När malmen så småningom kommer
ner i stället, stegras temperaturen så
mycket, att den börjar smälta. Nu in-
sätter också en kraftig reduktion med
hjälp av det fasta kolet, som med sy-
ret i malmen bildar koloxid, vilken
avgår upp genom schaktet för att där
påverka malm, som är på väg mot
stället. Det smälta järnet, som i sig
upplöser en del fast kol, sjunker ned
mot ställets botten, under det att den

bergart, 1 vilken malmen ingått lika-
ledes i smält tillstånd flyter ovanpå
järnet, beroende på att dess specifika
vikt är mindre än järnets. Den smäl-
ta bergarten bildar alltså den ovan-
nämnda slaggen. Med 2—6 timmars
mellanrum uttappas tackjärnet i for-
marna utanför stället, och något ofta-
re sker utslag av slaggen.

Malmens beståndsdelar har myc-
ket stor betydelse för det bli-
vande tackjärnets kvalitet. De ämnen
man vanligtvis har att räkna med är
förutom de olika järnoxiderna även
oxider av mangan, kisel, magnesium,
kalcium, fosfor och aluminium samt
svavel, det sistnämnda uppträdande
som sulfider (svavelföreningar) av
olika slag. Nu är det i verkligheten
inga oxider i vanlig mening som ingår

i malmen, men ur kemisk synpunkt
kan man räkna med dem som en
blandning av enkla oxider. Av dessa
oxider är en del i likhet med järnoxi-
derna reducerbara med kol. Detta gäl-
ler mangan-, kisel- och fosforoxider-
na. Vid reduktion av dessa kommer
alltså i masugnsstället att bildas man-
gan, kisel och fosfor, vilka i likhet
med en del av kolets (se ovan) upp-
löses i järnet, som alltså kommer att
ha en viss halt av dessa ämnen.

Vad beträffar det upplösta kolet är
detta nödvändigt för att masugnspro-
cessen överhuvudtaget skall kunna
genomföras. Genom upptagandet av
kol sänkes nämligen järnets smält-
punkt, vilken annars är så hög, att det
skulle vara svårt att få järnet att

(Forts. å sid. 22.)

Typiska moderna masugnar vid ett större järnverk.

TEKNIK för ALLA 11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:14:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-48/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free