ABC i JÄRN och STÅL TefA:s stålkurs 2: MASUGNEN ( S I nr 46 berättade teknolog Thore Norén om olika slag av järnmalm och dess behandling före uppsätt- ningen i masugnen. Här Jå vi nu en orientering om hur en masugn är kon- struerad och vad masugns- processen innebär. Vet Ni vad rasten, buken och stället är, och har Ni reda på var järngatan ligger? F ör framställning av tackjärn ur järnmalm användes vanligast bläs- termasugnen. Denna kan vara inrät- tad för eldning för såväl koks som träkol. I utlandet dominerar helt koks som bränsle medan i Sverige trä- kol är det vanligaste. Koksmasugnar- na ha betydligt större kapacitet men det framställda tackjärnet blir ej av samma goda kvalitet som det som till- verkas i en träkolsmasugn. Dessutom finnas även elektriska masugnar där uppvärmningen sker elektriskt. Anta- let dylika är icke så stort och då de metallurgiska processerna i stort sett äro desamma som vid tillverkning i blästermasugnar nämnas de här blott i förbigående. En blästermasugn består av ett murat schakt av eldfast tegel. Schak- tet, som benämnes masugnspipan, och som har cirkelrund horisontalgenom- skärning, består av fyra olika delar. Den nedersta delen kallas stället, där- över kommer rasten, vilken vidgar sig något uppåt för att övergå i den cy- lindriska buken. Ovanför denna vid- tar den övre konen, vilken upptar nå- got mer än halva pipan. Den inre diametern i ställets botten växlar hos olika ugnar från 1,5 till 8 m. Ugnen är försedd med ett flertal olika öppningar. Längst ner i ställets botten sitter den s. k. järngatan, ge- nom vilken det smälta tackjärnet ut- tappas med jämna mellanrum. Ovan- för järngatan sitter slaggatan på en nivå, sammanfallande med den, till vilken det smälta järnet högst får nå innan uttappning sker. Som namnet anger uttages slaggen genom denna öppning. På en höjd av mellan 2 och Uppsättning av malm och träkol på masugnskramsen. 10 TEKNIK för ALLA 3 m. över ugnsbottnen finnes runt ugnen ett antal luftintag för tillförsel av den för förbränningens fortskri- dande nödvändiga blästerluften. Överst på schaktet sitter uppsätt- mningsmålet, vilket är benämningen på den öppning, genom vilken malm och bränsle införes i ugnen. I marken framför ugnens järngata ligger ett flertal formar av järn eller sand, i vilka tackjärnet tappas för att där stelna till tackor el. dyl. Är mas- ugnen belägen i omedelbar närhet av ett stålverk, brukar tackjärnet dock oftast direkt i smält tillstånd genom en s. k. skänk transporteras dit för vidare raffinering till stål. Denna orienterande översikt av en masugns utseende och byggnad torde UPPSÄTTNINGSMÅL MASUGNEN BESKICKAS (FYLLES) MED "SÄTTNINGAR AV TRÄKOL, JÄRNMALM OCH KALKSTEN FÖRVÄRMNINGSZON 200-400'c -MIDJEBAND REDUKTIONSZON 400-boo'c BUK ELLER KORSBAND KOLBNDNINGSZON 600-1000"C. RAST SMÄLTNINGSZON lo00-1500'c. FORMA FÖR VARMBLÄSTER STÄLLET 1600"C. Schematisk bild av de olika zonerna i en masugn. vara tillräcklig för att i princip kunna fatta masugnsprocessens innebörd. Masugnsprocessen. FR med masugnspro- cessen är att ur järnmalmen ut- vinna metalliskt järn, och detta sker genom att medelst en kemisk reduk- tion befria detsamma från det syre, vid vilket det är bundet i form av oxid. En kemisk reduktion innebär alltså populärt sett borttagande av syre, vilket sker genom att man brin- gar syret att bilda oxid (syreför- ening) med ett ämne, vilket har större benägenhet för detta än det ämne, som skall utvinnas (utreduceras). Ett vanligt reduktionsmedel är kol, och som förut nämnts användes just detta för att utreducera järnet ur malmen. Kol har nämligen mycket stor benä- genhet att med syre ingå i kemisk förening, varvid bildas koloxid eller koldioxid, vilka bägge är föreningar mellan kol och syre, den sistnämnda dock innehållande dubbelt så mycket