Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ABC i järn och stål. TefA:s stålkurs 2: Masugnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ABC i JÄRN och STÅL
TefA:s stålkurs 2: MASUGNEN
( S
I nr 46 berättade teknolog
Thore Norén om olika
slag av järnmalm och dess
behandling före uppsätt-
ningen i masugnen. Här
Jå vi nu en orientering om
hur en masugn är kon-
struerad och vad masugns-
processen innebär.
Vet Ni vad rasten, buken
och stället är, och har Ni
reda på var järngatan ligger?
F ör framställning av tackjärn ur
järnmalm användes vanligast bläs-
termasugnen. Denna kan vara inrät-
tad för eldning för såväl koks som
träkol. I utlandet dominerar helt
koks som bränsle medan i Sverige trä-
kol är det vanligaste. Koksmasugnar-
na ha betydligt större kapacitet men
det framställda tackjärnet blir ej av
samma goda kvalitet som det som till-
verkas i en träkolsmasugn. Dessutom
finnas även elektriska masugnar där
uppvärmningen sker elektriskt. Anta-
let dylika är icke så stort och då de
metallurgiska processerna i stort sett
äro desamma som vid tillverkning i
blästermasugnar nämnas de här blott
i förbigående.
En blästermasugn består av ett
murat schakt av eldfast tegel. Schak-
tet, som benämnes masugnspipan, och
som har cirkelrund horisontalgenom-
skärning, består av fyra olika delar.
Den nedersta delen kallas stället, där-
över kommer rasten, vilken vidgar sig
något uppåt för att övergå i den cy-
lindriska buken. Ovanför denna vid-
tar den övre konen, vilken upptar nå-
got mer än halva pipan. Den inre
diametern i ställets botten växlar hos
olika ugnar från 1,5 till 8 m.
Ugnen är försedd med ett flertal
olika öppningar. Längst ner i ställets
botten sitter den s. k. järngatan, ge-
nom vilken det smälta tackjärnet ut-
tappas med jämna mellanrum. Ovan-
för järngatan sitter slaggatan på en
nivå, sammanfallande med den, till
vilken det smälta järnet högst får nå
innan uttappning sker. Som namnet
anger uttages slaggen genom denna
öppning. På en höjd av mellan 2 och
Uppsättning av malm och träkol på masugnskramsen.
10 TEKNIK för ALLA
3 m. över ugnsbottnen finnes runt
ugnen ett antal luftintag för tillförsel
av den för förbränningens fortskri-
dande nödvändiga blästerluften.
Överst på schaktet sitter uppsätt-
mningsmålet, vilket är benämningen på
den öppning, genom vilken malm och
bränsle införes i ugnen.
I marken framför ugnens järngata
ligger ett flertal formar av järn eller
sand, i vilka tackjärnet tappas för att
där stelna till tackor el. dyl. Är mas-
ugnen belägen i omedelbar närhet av
ett stålverk, brukar tackjärnet dock
oftast direkt i smält tillstånd genom
en s. k. skänk transporteras dit för
vidare raffinering till stål.
Denna orienterande översikt av en
masugns utseende och byggnad torde
UPPSÄTTNINGSMÅL
MASUGNEN BESKICKAS (FYLLES)
MED "SÄTTNINGAR AV TRÄKOL,
JÄRNMALM OCH KALKSTEN
FÖRVÄRMNINGSZON 200-400’c
-MIDJEBAND
REDUKTIONSZON 400-boo’c
BUK ELLER KORSBAND
KOLBNDNINGSZON 600-1000"C.
RAST
SMÄLTNINGSZON lo00-1500’c.
FORMA FÖR VARMBLÄSTER
STÄLLET 1600"C.
Schematisk bild av de olika zonerna i en
masugn.
vara tillräcklig för att i princip kunna
fatta masugnsprocessens innebörd.
Masugnsprocessen.
FR med masugnspro-
cessen är att ur järnmalmen ut-
vinna metalliskt järn, och detta sker
genom att medelst en kemisk reduk-
tion befria detsamma från det syre,
vid vilket det är bundet i form av
oxid. En kemisk reduktion innebär
alltså populärt sett borttagande av
syre, vilket sker genom att man brin-
gar syret att bilda oxid (syreför-
ening) med ett ämne, vilket har större
benägenhet för detta än det ämne, som
skall utvinnas (utreduceras). Ett
vanligt reduktionsmedel är kol, och
som förut nämnts användes just detta
för att utreducera järnet ur malmen.
Kol har nämligen mycket stor benä-
genhet att med syre ingå i kemisk
förening, varvid bildas koloxid eller
koldioxid, vilka bägge är föreningar
mellan kol och syre, den sistnämnda
dock innehållande dubbelt så mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
